Herr talman! Det är samverkan som är vägen framåt här. Det är väldigt viktigt att vi tar vara på den kompetens och innovationsförmåga som finns i det svenska näringslivet. Det har vi varit inne på flera gånger tidigare i kväll i kammaren, i andra debatter. Partikamrater till Gunilla Svantorp har lyft fram hur viktigt det är med den gröna omställning som nu sker, med nyindustrialiseringen och att företagen går före. Varför skulle inte de företag som ligger långt framme i att utveckla ny teknik när det gäller underhållsarbete få vara med på detta? Jag tycker att det är ett lite märkligt resonemang.

Beställarkompetens är förstås viktigt. Att ha förmåga att hantera underhållet är viktigt. Jag bjöd in många aktörer till ett möte före sommaren - det låg till grund för detta uppdrag. Alla lyfte fram att just underhållet kan tydliggöras ännu bättre om man får ett ännu tydligare uppdrag och att det är just ny teknik och ny innovation som kan premieras i detta.

Detta är förstås viktigt för regeringen. Samtidigt ska vi säga att det inte är någon som är nöjd med situationen som den är i dag. Men beror det på den avreglerade marknaden? Är det den som är orsaken? Nej, det är att underhåll har prioriterats ned under alltför lång tid. Två tredjedelar av järnvägen i Sverige är nära 100 år - om inte över 100 år. Underhållet har konsekvent bortprioriterats.

Detta är också en av kritikpunkterna i Riksrevisionens rapport: att den förra regeringen lade mindre på underhåll än vad Trafikverket föreslog. Det handlar alltså både om att prioritera detta i budget och om att de pengar som man avsätter ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt.

Här är samverkan med underhållsentreprenörer, där det handlar om att ge möjlighet för fler att vara med och utveckla underhållet, förstås en väg framåt. Vi kommer att behöva underhålla den svenska järnvägen under lång tid framöver. Då är det självklart att det ska ske på ett så effektivt sätt som möjligt och på ett sätt som påverkar resenärer och godstransporter så lite som möjligt.

När det kommer till samarbetet kring beredskap och det som ledamöterna frågar efter kring säkerhetsläget pågår ett samarbete när det gäller beredskapssektorstransporter med privat och offentlig samverkan. Det är självklart att näringslivet även har en viktig roll när det kommer till rådigheten i olika delar av vårt samhälle för att ha en hög beredskap i ett försämrat säkerhetsläge.

Då kan förstås reparations, underhålls- och röjningsarbete vara en del i detta. Det ligger också i det uppdrag som Trafikverket har att redovisa senast den 15 januari 2024.

Regeringen arbetar alltså för fullt med att prioritera upp underhållet. Då handlar det inte bara om att tillskjuta mer medel utan också om att de medel som tillskjuts används på ett så effektivt sätt som möjligt. Här finns det svenska företag som vill och kan bidra. Därför är det viktigt att Trafikverket stärker sin beställarkompetens och drar nytta av denna mycket högkvalitativa kunskap, så att vi får en järnväg som man kan lita på i Sverige.