Fru talman! Den optimistiskt lagda kunde i slutet av statsrådets svar kanske se att det fanns en öppning för en annan typ av ersättning till alla de besöksnäringsföretag som i dag inte får ansöka om ekonomisk kompensation för exempelvis uteblivna kunder och affärer. Jag hoppas verkligen att det stämmer.

Fru talman! I går meddelade statsveterinären på SVA att inga smittade vildsvin hittats efter september och att all smitta är koncentrerad till det lilla område där grisarna förut hittats. Allt tyder alltså på att toppen är passerad och att smittan är bruten. Det är jättebra, och jag instämmer med statsrådet i att det är en effekt av snabba, resoluta och bra åtgärder från myndigheterna och ett fantastiskt arbete av jägare och andra som har sökt igenom området.

Men trots att inga smittade svin har hittats utanför det instängslade kärnområdet betraktas två kommuner som smittad zon. Det är enorma områden. Inga svin kan komma in eller ut, för det är stängsel runt kärnområdet. Ändå kallas vi för smittad zon och kan inte söka kompensation för uteblivna kunder. Det är svårt att se rimligheten där.

Fru talman! Vi är glada att vi återigen får gå i skogen. Men vi får till exempel inte ploga en isbana på sjön, för till det behöver man ett motordrivet fordon, en fyrhjuling. Därför kan vi till exempel inte åka skridskor där.

Längdskidloppet Engelbrektsloppet som statsrådet tog upp får genomföras - jättebra - men med annan sträckning. De måste bygga staket och se till att alla sanerar sin utrustning till en extrakostnad av 600 000 kronor. Frågan är vem som ska betala det.

Tänker statsrådet ta sitt ansvar för avvägningen mellan konsekvenser och nytta av restriktionerna och se till att vi som bor i norra Västmanland får kompensation för uteblivna affärer?