Herr talman! Jag tänkte börja med att tala om vad Magnus Nilsson har sagt. Det är han som har gjort mycket av bakgrundsarbetet till regeringens utredning om klimatmålen som John Hassler presenterade. Magnus Nilsson har skrivit:

"Ska Sverige ha en chans att uppfylla de krav om utsläppsminskningar till 2030 som finns i den nya EU-lagstiftningen, måste regering och riksdag snabbt fatta beslut som senast 2025 rejält börjar pressa ned utsläppen.

Dröjer det längre, kommer det att krävas åtgärder av en karaktär som närmar sig vad som över huvud taget kan bedömas som genomförbart och rimligt i ett demokratiskt samhälle.

Det gäller kraven på medlemsstaterna att minska alla typer av utsläpp utanför utsläppshandeln (brukar kallas ESR-utsläpp). I praktiken handlar det dock nästan uteslutande om att snabbt pressa ned användningen av fossila drivmedel i trafiken och i arbetsmaskiner.

Av de svenska ESR-utsläppen utgörs en knapp fjärdedel av metan och lustgas från jordbruket."

Med tanke på det som Magnus Nilsson säger blir det lite speciellt när regeringen har aviserat beslut om en kraftigt ökad användning av fossila drivmedel. Men det finns tre sätt att kompensera för detta.

För det första kan man kraftigt minska utsläppen från jordbrukssektorn, vilket i praktiken betyder en kraftigt minskad jordbruksproduktion. Man kan också kraftigt öka kolinlagringen i skogen, det vill säga stoppa avverkningen. Den tredje möjligheten är att köpa utsläppsutrymme av andra medlemsstater. Det finns möjligtvis även en fjärde väg, nämligen dryga EU-böter. Den notan lär ticka snabbt och skulle enligt bedömningar landa på tiotals miljarder av skattebetalarnas pengar. Det är i så fall en rejäl skattehöjning, utan att man får något tillbaka.

Den tredje vägen, att köpa utsläppsutrymme, är med stor sannolikhet omöjlig då det är få länder, om ens något, som har några större volymer att sälja, samtidigt som det skulle innebära att vi fick betala två gånger - först för att köpa utsläppsutrymme av någon annan, sedan för att sänka våra egna utsläpp. Det skulle alltså vara dåligt för den svenska konkurrenskraften och de svenska skattebetalarna.

Då kvarstår alltså kraftigt minskad produktion i jord- och skogsbruket. Detta går stick i stäv med den utveckling som vi i Centerpartiet vill se, med ökad produktion av svenska livsmedel - jag vet att också ministern har uttalat detta - och stärkt konkurrenskraft hos primärproducenterna.

Att avsätta stora mängder skog går också emot den utveckling som vi i Centerpartiet vill se, med en utvecklad bioekonomi. Vi vet också från den utredning som har presenterats men ännu inte skickats på remiss att det går att producera stora mängder billigt, grönt bränsle, som kan sänka både pumppriser och utsläpp.

Min fråga till Peter Kullgren blir därför: Kan Peter Kullgren garantera att de ökade utsläpp som regeringen nu både har aviserat och beslutat om inte kommer att innebära att vi får åtgärder inom jord- och skogsbruket som tvingar dessa att minska sin produktion? Jag skulle också gärna vilja veta hur han och regeringen kommer att se till att så inte blir fallet. Ord som kärnkraft och elektrifiering räcker inte, oavsett vad man själv tycker, enligt alla de scenarier som regeringens egna myndigheter har tagit fram. Hur tänker regeringen se till att det inte blir jord- och skogsbruket som får betala när man nu väljer att öka den fossila användningen radikalt?

(Applåder)