Fru talman! Jag instämmer med Daniel Riazat i en fråga: Jag skulle också vilja se ökad statlig finansiering av skolan - faktiskt helt och hållet statlig om jag och mitt parti fick bestämma. Det är även Vänsterpartiets uppfattning numera, som jag förstått det, att man ska sträva efter ett statligt huvudmannaskap för svensk skola. Detta för att stärka likvärdigheten. Vi ser i dag väldigt stora skillnader mellan kommuner och mellan olika skolor.

Men det är svårt att argumentera för att Sverige utifrån den situation vi har nu ska kompensera kommunerna för allt. Kommunerna har ansvar för svensk skola. Svensk skola är kommunaliserad. Kommuner har skatteverktyg. Kommuner kan ha sparat pengar, inte minst under pandemiåren, så att de har överskott i ladorna. Och kommuner kan göra sina prioriteringar.

Problemet är att Daniel Riazats partivänner i Stockholms stad tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet har valt att prioritera att bara äska 5 miljoner när man har rätt till 43,5 miljoner för att ge läroböcker till skoleleverna i Stockholms stad. Jag kritiserar detta.

Daniel Riazat hävdar och kritiserar att det finns liberala kommuner där Liberalerna har varit med och styrt som har sparat på skolan. Ja, det finns det. Det finns vänsterpartikommuner också. Det finns inget parti i den här kammaren som är fritt från skuld för att i någon av Sveriges 290 kommuner någon gång ha sparat på skolan; det kan jag garantera. Jag tror att vi alltid är lika kritiska när det behöver ske.

Men det finns också andra faktorer som påverkar. Det är omöjligt att kompensera för inflationen fullt ut. Det är helt omöjligt för en nation som Sverige, för då eldar vi på inflationen ännu mer. Och har vi externa kriser och annat som påverkar svensk makroekonomi är det lite trist att man liksom gör det till dagspolitik när Sverige också påverkas av omvärldsfaktorer på ett sätt som ingen regering skulle kunna parera fullt ut.