Fru talman! Vi ska i dag debattera 2024 års budget för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Den svenska klimatpolitiken är inriktad på att nettoutsläppen av klimatgaser från svenskt territorium ska passera noll år 2045. Därför är det glädjande att enligt Riksrevisionen har ingen regering legat närmare att nå klimatmålen 2045 än den nuvarande.
Bortom 2045 ska vi ha ökande negativa utsläpp. Delar av industrin och delar av transportsektorn kommer, trots att arbetet har startat och bedrivs med full fart, inte att vara fossilfria förrän i början av 2040-talet. Det tar helt enkelt för lång tid att få nya processer och ny infrastruktur på plats.
All omställning kostar pengar, åtminstone initialt. Därför är ekonomisk tillväxt nödvändig för att klara kostnaden. Det är länder med sämre ekonomi som ligger efter i klimatomställningen. Därför trycker vi liberaler på att klimatomställningen bara är möjlig i en växande ekonomi.
År 2023 har varit ett intressant år ur klimatsynpunkt, där stora kliv framåt har tagits. Det största är kanske att EU under det svenska ordförandeskapet lyckades ro större delen av Fit for 55 i hamn. Vi har en lång rad nya krav på utsläppsnivåer och regelverk, till exempel ett nytt utsläppshandelssystem för sjöfart och bostäder.
ReFuelEU Aviation och ReFuelEU Maritime ställer samtidigt tuffa krav på att dessa branscher steg för steg ska minska sina utsläpp. Som en följdverkan behöver vi öka takten i vägtransporternas elektrifiering då biodrivmedel och elektrobränslen behövs inom flyg och sjöfart, som har svårare att ställa om.
Samtidigt som EU:s nya regelverk kom har en minskning av fossila bränslen till slut nämnts i slutversionen från COP 28. Det var ett första steg, men nu behöver vi fortsätta att skruva på den skrivelsen för att nå slutmålet: en utfasning av de fossila bränslena.
På hemmaplan står nu alla partier bakom klimatmålen, och det är ett viktigt styrkebesked från Sverige. Klimatomställningen är en energiomställning. Fossila bränslen och råvaror ska fasas ut och fossilfri energiproduktion ta plats.
Under året har en rad beslut tagits i riksdagen för att möjliggöra en hållbar mix av elproduktion i form av sol, vind, vatten och kärnkraft som tillsammans kan skapa ett hållbart energisystem som kan fördubblas till 2040. Kärnkraften har en viktig roll med sin stabiliserande funktion i elsystemet.
Det är magstarkt att den förra regeringen undrar varför ny elproduktion dröjer när man själv lade ned fyra kärnkraftverk under sina åtta år vid makten. Flera av de hindrande lagstiftningarna för ny kärnkraft har nu tagits bort.
I budgeten för 2024 vill vi fortsätta driva på omställningen. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Trafikverket pekar på att varje transportslag måste finna egna lösningar för att reducera sina utsläpp, då överflyttningen mellan olika trafikslag bara bidrar med någon procent till målet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Eftersom vägtransporterna står för över 90 procent av transportutsläppen inrikes är elektrifieringen av vägtransporterna ett prioriterat område för Liberalerna för att dels snabbt sänka utsläppen, dels frigöra fossilfria bränslen till flyg och sjöfart.
Vi behöver snabbt bygga ut laddinfrastrukturen. Liberalerna ser bristen på laddinfrastruktur som den största risken för att företag och privatpersoner inte väljer ett elfordon vid nästa köp och att klimatomställningen stannar upp. Vi behöver också stödja inköp av eldrivna tyngre fordon.
I budgeten för 2024 görs ett helt batteri av satsningar över en treårsperiod. Det handlar om 4,5 miljarder som stöd till inköp av ellastbilar och elarbetsmaskiner och om ett nytt stöd på 1,6 miljarder som har införts för inköp av lätta lastbilar. Samtidigt satsas 500 miljoner på skrotningspremier om man samtidigt köper en ny elbil. Ett extra stöd på 5,3 miljarder fokuserar på laddinfrastruktur, elektrobränslen, biogasproduktion och avfallshantering genom Klimatklivet. Sammanlagt satsas 12 miljarder extra under en treårsperiod under den här mandatperioden.
För att klara omställningen av vägtransporterna behöver också produktionen av biobränslen öka kraftigt. Viktigast för vägtransporterna är dock elektrifieringen, då biodrivmedel och elektrobränslen har ett större värde för andra transportslag som har svårare att ställa om, till exempel flyget.
Flyget har en viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Samtidigt pågår flygets klimatomställning med full kraft. Redan i dag kan man flyga fossilfritt för ungefär 300 kronor per flygtimme, och utvecklingen inom elflyg och alternativa bränslen tar stora steg framåt. Svenska Heart Aerospace tar fram elflygplan för produktion 2028. Produktionsstart för elektrobränslen för flyget är 2027-2029.
För att sänka utsläppen ökar vi också stödet till våtmarker med 765 miljoner över tre år. Stödet kommer att ökas till närmare 600 miljoner per år 2026-2030. Satsningen på våtmarker har flera positiva effekter. Den bidrar till minskade utsläpp och höjer vattenkvaliteten. Våtmarker har många olika positiva effekter för den biologiska mångfalden samtidigt som de minskar risken för översvämningar och fungerar som vattenreservoarer vid torka och brand.
Fru talman! Ska vi klara av klimatomställningen inom den snäva tidsramen till 2045 spelar tid en avgörande roll. Därför satsar regeringen 123 miljoner under vart och ett av åren 2024-2026 för att ge Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Domstolsverket resurser att förkorta ledtiderna i tillståndsprocessen, med fortsatt miljöhänsyn. Det är ett oerhört viktigt arbete för att batterifabriker, fabriker för elektrobränslen och fossilfri stålproduktion, vind- och kärnkraft och nya elnät ska kunna byggas i rask takt.
Det är företagen som skapar förändringen, minskar utsläppen från produktionen och skapar produkter med minskade klimatutsläpp. Vi politiker är möjliggörare och har en viktig roll i att sätta upp regelverken, men det är företagen och konsumenterna som genomför klimatomställningen. Då måste vi långsiktigt kunna och vilja vara med och bidra.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
(Applåder)