Fru talman! I en tid då världen behöver kraftsamla för att möta klimatkrisen skämmer partierna i regeringsunderlaget ut Sverige genom att sänka de svenska klimatambitionerna. Med nuvarande utveckling når Sverige vare sig klimatmålen eller övriga miljömål. Regeringen abdikerar också från globala åtaganden som 1,5-gradersmålet och löften om att bevara den biologiska mångfalden.

Vid sitt tillträde förra året inledde regeringen en drakonisk nedskärningspolitik på miljöområdet. Den har sedan dess sjösatt en rad åtgärder som drastiskt ökar Sveriges utsläpp, vilket den själv medger i budgetpropositionen. När klimat- och miljöministern får frågor om detta svarar hon ständigt att det inte är så viktigt vad som händer med utsläppen till 2030, utan att hennes fokus är att minska utsläppen på längre sikt till 2045.

Jag vet inte om jag ska tolka det som att klimat- och miljöministern medvetet försöker vilseleda hela svenska folket eller som att hon är totalt okunnig om klimatkrisens mekanismer. Jag kan bara konstatera att sådana uttalanden går på tvärs mot forskningen. Fakta är att det är viktigast att åstadkomma stora utsläppsminskningar de närmaste åren, annars är koldioxidbudgeten förbrukad, och vi har intecknat oss för en uppvärmning på två grader eller mer.

I årets budgetproposition gör regeringen ett begränsat antal satsningar för att minska utsläppen, bland annat en förstärkning av Klimatklivet och utökade klimatpremier. Vänsterpartiet välkomnar ökat statligt stöd för näringslivets omställning, men regeringens satsningar är för små. Dessutom raderas effekten ut när man samtidigt sänker skatten på bensin och diesel.

Sommarens översvämningar i Västmanland, skogsbränderna i Norrbotten, stormen Hans och jordskredet i Stenungsund vittnar om det ökade behovet av klimatanpassning. Det handlar om miljardtals kronor per år. I detta allvarliga läge väljer regeringen att kapa anslagen till klimatanpassning med en tredjedel.

Det är också anmärkningsvärt hur nedskärningar på miljöområdet presenteras som satsningar. Exempelvis låter det som om man gör en satsning i budgeten på skydd av värdefull natur när de avsatta pengarna inte ens räcker till för att återställa det man skar ned i förra årets budget. De pengar som avsätts för att skydda och vårda natur är långt ifrån tillräckliga för att vända utarmningen av den biologiska mångfalden.

Bristen på investeringar, reformer och initiativ för att ställa om samhället är ett historiskt svek mot kommande generationer och samtidigt dålig politik för vår tid. När näringslivet, civilsamhället, kommuner och regioner gör sig redo att ställa om gör de det trots regeringens klimatpolitik. De högernationalistiska partierna sällar sig till den krympande skara av regeringar som ömsom ignorerar och ömsom ifrågasätter klimathotet.

Fru talman! Med en annan politik skulle Sverige ha goda förutsättningar att nå klimatmålen. Genom gemensamma ansträngningar och en aktiv stat kan vi förverkliga klimatomställningen. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill Vänsterpartiet de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras. Med dessa investeringar skulle Sverige ta ett stort kliv mot att bli världens första fossilfria välfärdsland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Vi vill bland annat förlänga Klimatklivet till 2033 och förstärka det till 7 miljarder kronor per år. Vi vill också behålla klimatbonusen för elbilar men reformera den så att den kan utnyttjas av dem med lägre inkomster och ge incitament för prispress på marknaden. Bara omkring en tredjedel av de nya bilarna det senaste året var elbilar. Det är en alldeles för låg andel. Det är därför viktigt att fortsätta att stödja köp av elbilar.

Vänsterpartiet vill också införa ett statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och gröna städer. Vi vill främja det förebyggande arbetet för att motverka effekter av extremväder som översvämningar och värmeböljor.

Fru talman! Ett enigt forskarsamhälle varnar för att både klimat och biologisk mångfald är akut hotade och att dessa hot hänger samman. I Parisavtalet betonas vikten av att länderna skyddar och ökar kolförråd och kolsänkor. Friska ekosystem med stor artrikedom är mer motståndskraftiga mot klimatkrisen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem ger dessutom stora möjligheter att fånga in och lagra koldioxid.

Jämfört med regeringens budget vill Vänsterpartiet satsa 1,8 miljarder kronor mer på åtgärder för värdefull natur. Pengarna skulle bland annat gå till restaurering av våtmarker och återvätning av torvmarker - åtgärder som ger många vinster för miljön och klimatet.

Vänsterpartiet vill också satsa på skydd av värdefull natur. Vi lägger i vår budget 2,7 miljarder kronor mer på detta jämfört med regeringen. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar i sin senaste rapport att åtgärder för att bevara ekosystem är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen.

För att värna skogens betydelse för den biologiska mångfalden och klimatet krävs en omställning av skogsbruket. Utvecklingen för den biologiska mångfalden i skogen är negativ. Hotade arter och livsmiljöer minskar. Skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas i stället för att skyddas.

Det krävs styrmedel och regleringar för att uppnå ett hållbart skogsbruk. De naturskogar som finns kvar i Sverige måste få ett långsiktigt skydd, och för det krävs ökade statliga medel. Med de otillräckliga resurser som regeringen avsätter riskerar många av dessa skogar att i stället avverkas, och många skogsägare som vill få sin skog skyddad riskerar att bli utan ersättning. Oersättliga naturvärden går därmed förlorade.

Vänsterpartiet vill också satsa en halv miljard kronor på forskning för klimatomställning. Syftet är bland annat att ta hjälp av forskningen för att utforma klimatåtgärder som kan få bred folklig acceptans.

Sammantaget anvisar jag och mitt parti över 11 miljarder kronor mer än regeringen till utgiftsområde 20 för år 2024. Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.