Fru talman! Det är bekymmersamt att tillväxten i Sverige har varit svag sedan 2007. I den så kallade välståndsligan befinner sig Sverige nu på tolfte plats. Det är den lägsta platsen någonsin. Inte ens under 90-talskrisen var vi nere på så låga nivåer. I år prognostiserar EU-kommissionen att Sverige kommer att ha lägst tillväxt i EU.

Den ekonomiska politikens utformning är här av stor betydelse. Hur gynnsamt innovations, investerings- och företagsklimatet är hänger tätt samman med hur väl fungerande vårt skattesystem och vår arbetsmarknad och offentliga sektor är. Med rätt reformer kan vi höja både vår produktivitet och vårt välstånd.

I dag fokuserar jag på det som skulle kunna göra vårt näringsklimat så gynnsamt som möjligt och konstaterar att Centerpartiet har ett särskilt yttrande på detta utgiftsområde.

Fru talman! Företagarlandet, industrinationen och unicornfabriken Sverige står vid ett vägskäl. De höga räntorna slår mot alla företag.

De höga räntorna påverkar de snabbväxande tillväxtföretagen som inte hittar något riskvilligt kapital i dag - inte för att deras idéer är så mycket sämre nu än de var för 18 månader sedan, utan för att det inte finns så många investerare eller affärsänglar som vill eller kan ta risk.

De höga räntorna påverkar också de små företag runt om i Sverige i städer och på landsbygd som vill expandera för att de kanske befinner sig i en nisch där det faktiskt går bra just nu. De möter stenhårda krav och höga räntor hos bankerna.

De höga räntorna påverkar även de stora företagen som har kunnat vända sig till likvida marknader runt om i världen för kapital till låg kostnad. De får nu lita till sin egen balansräkning.

Det är inte bara i Sverige som man har utmaningar med hög inflation och höga räntor. I omvärlden har man, vilket även har nämnts tidigare här i kväll, svarat med att sjösätta enorma program för att investera i klimatomställningen. I många fall är det rena subventioner till redan fungerande teknik, och ibland är det investeringar i ny teknik. I USA ligger 22 000 miljarder kronor under tio år på bordet, färdiga att fördelas. Det är uppenbart nu när jag talar med företag i både Sverige och USA att detta får effekt. Man lägger verksamheten där efterfrågan finns på företagen och de jobb som de för med sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Det sätt som Sverige kan möta detta på kan bara vara genom att ha en så attraktiv företagarpolitik som möjligt. Därför är det obegripligt för mig varför regeringen väljer att höja skatter och bara prata om minskat regelkrångel.

Centerpartiet vill fortfarande sänka arbetsgivaravgifterna. Som ett första steg vill vi halvera dem för alla som har en lön på uppemot 22 000 kronor. Den säsongsjusterade ungdomsarbetslösheten ligger i dag på 22 procent - var femte ung människa är i dag arbetslös. För företag som har en vikande efterfrågan spelar det roll om det är 30 procents eller 15 procents påslag på lönekostnaden. Att sänka arbetsgivaravgifterna driver inte heller på inflationen.

Fru talman! Sänkta arbetsgivaravgifter är som en julklapp med tre presenter i en. Det ger fler jobb till unga, det ökar skatteintäkterna i hårt pressade kommuner och det minskar inflationen.

Centerpartiet vill också att arbetskraft som inte är från Europa ska kunna jobba i Sverige på ett legalt sätt. Att totalt strypa arbetskraftsinvandringen för människor med inkomster som är lägre än 27 360 kronor i månaden kommer att försätta företag i mycket svåra situationer. Vi har ännu inte sett effekten av detta för många företag, men jag hör deras problem när jag besöker dem runt om i Sverige.

Centerpartiet vill också fortsätta med en politik som inte ökar kostnaderna för småföretagen. Regeringen har föreslagit att företagen ska få ett utökat sjuklöneansvar. Tidigare borgerliga regeringar har förstått att när en restaurangs kock bryter handen i skidbacken har det inte något med företagets förebyggande hälsoarbete att göra. Företaget får med regeringens politik betala både sjuklön för den handledsskadade och för en vikare för att verksamheten ska fungera. Det är en politik som är väldigt dyr för företagen.

Vad har då hänt när det gäller regelkrångel för stora och små företag? Regelrådet, som är vår bästa bromskloss för att ny lagstiftning inte ska gå igenom helt ogenomtänkt, har varken fått ett utökat mandat eller mer pengar. Om det inte sker kommer vi, eller kanske andra politiker om några år, stå där och säga: Varför tänkte ingen på att detta skulle bli effekten för företagen?

Regelförenkling handlar om att tillämpa lagar och föreskrifter på ett sätt som minskar väntetider, att se möjligheter i stället för problem i varje ärende och, där så är möjligt, hantera olika delar i en ansökan parallellt mellan myndigheter. Det gäller såväl för industriinvesteringar som för säsongsberoende tillstånd. Regelrådet måste komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och ges ett utökat uppdrag att följa upp de avgifter som företagen åläggs för olika typer av tillstånd och handläggningstiderna hos myndigheter.

När det gäller snabbare tillståndsprocesser för koldioxidfri energi och kritiska mineral går det också alldeles för långsamt. Sverige har goda fyndigheter av teknik- och innovationskritiska metaller och goda förutsättningar att bedriva en hållbar utvinning av dessa, vilket också skapar utmärkta exportmöjligheter. Men för att utvinning ska bli möjligt behövs en ökad acceptans hos, och intäkt till, markägare och lokalbefolkningen. Det är orimligt att företag i dag måste sitta i vänteläge för att få investera hundratals miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

För att bryta den negativa trenden med skenande handläggningstider krävs dels åtgärder här och nu för att förtydliga och effektivisera relevanta processer, dels en mer långsiktig översyn av potentiella åtgärder för att förkorta handläggningstiderna. Det handlar om att ha en handläggningsgaranti, men det krävs också att vi har "en väg in", där såväl nationella som regionala och kommunala tillstånd hanteras.

Besöksnäringen, som omsätter hundratals miljarder kronor och skapar tillväxt och arbetstillfällen både på landsbygden och i städer, består av en brokig skara företag som också ständigt drabbas av mer regelkrångel.

Ett exempel är de små livsmedelsproducenterna, som faktiskt också är en del av besöksnäringen på landsbygden. De drabbas av fler regler och högre kostnader. I stället för att öka sin verksamhet för att efterfrågan på produkterna är stor väljer de att stå still. Kontrollkostnaderna blir helt enkelt för stora för att de ska kunna växa. Det krävs en uppdaterad nationell strategi för besöksnäringen.

Fru talman! Det räcker inte med sänkta kostnader för företagen och effektivare tillämpning av regler och kontroller. Det krävs också en del nytänkande.

Centerpartiet vill att det ska vara både prestigefullt, karriärdrivande och lönsamt för forskare att kunna forska, både på universitet och ute i olika branscher. Sverige behöver bli mer attraktivt för investeringar i forskning och innovation. Vi behöver skapa forsknings- och innovationsmiljöer och bättre villkor för företag att bedriva forskning i Sverige.

Därefter är vi tillbaka i de goda förutsättningarna för näringslivet, som jag talade om tidigare, som är grunden för att innovationer ska bli globala företag.

Fru talman! Med sänkta kostnader för att anställa och ha personal, med ett fokus på innovation, med en politik som säkerställer att ny lagstiftning inte gör det krångligare för företagen och med myndigheter som samordnar och hjälper företag genom tillstånds- och kontrollprocesserna kan vi börja klättra i välståndsligan igen.