Fru talman! Vi ska nu debattera utgiftsområde 24 Näringsliv. Det blir en av riksdagens sista debatter detta kalenderår.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Sverigedemokraterna är som bekant ett näringslivsvänligt parti som tror på och värnar om marknadsekonomi, sund konkurrens och en öppen och fri internationell handel. Jag är därför glad över att vara en del av ett regeringsunderlag som värnar om näringslivets förutsättningar och vidtar politiska åtgärder för att underlätta för detsamma. En sådan åtgärd är inte sällan att från politikens sida ta ett steg tillbaka och låta marknaden sköta sitt.

I stället för att tynga ned näringslivet med regelbörda och administration fokuserar Tidöpartierna därför på det motsatta. Det är därför som Tidöavtalet bland annat stipulerar följande ambitioner: Det ska vara lägre administrativa kostnader för företagen. Det är ett arbete som inte minst påbörjats i och med denna budget och det förenklingsråd som nu ska installeras, men även det implementeringsråd som kommer att komma på plats för att säkerställa att Sverige inte överimplementerar den EUlagstiftning som faller på oss att implementera och därmed orsakar en onödig börda för det svenska näringslivet.

Det sägs också i Tidöavtalet att bolagsskatter och kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga och främja fler nya företag som bidrar till jobb, tillväxt och välstånd. Därutöver konstateras det att företagen bör ha goda incitament att investera i forskning samt ges bättre möjligheter att attrahera och behålla nyckelkompetens, exempelvis genom ändrade villkor för personaloptioner. Det är ett arbete som påverkats genom en tillsatt utredning, men som också kommer att tangeras av den forsknings- och innovationsproposition som kommer att läggas fram under nästa år.

Vidare står det i Tidöavtalet att villkoren för små och medelstora företag att växa, anställa och attrahera kapital ska förbättras, exempelvis genom förändringar i 3:12-regelverket där tilläggsdirektiv till befintlig utredning redan har annonserats.

Det sista från Tidöavtalet som jag tänkte lyfta fram, fru talman, är att man konstaterar att det behöver bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, att utbilda sig och att ta ett utökat ansvar på jobbet. Det är något som bland annat har manifesterats genom jobbskatteavdraget men också det kommande men redan annonserade bidragstaket.

Allt det som ska ske kopplat till dessa och övriga reformer för företagande och produktivitet hanteras inte i detta betänkande och kommer inte att hanteras av näringsutskottet.

En del som förvisso hanteras i näringsutskottet men inte i detta betänkande, men som är oerhört viktigt för näringslivets förutsättningar, är energipolitiken. Där har regeringen som bekant tillsammans med Sverigedemokraterna lagt om den energipolitik som rått och som föranlett nedläggningen av hälften av Sveriges kärnkraftsreaktorer och bidragit till ett mindre robust elsystem med volatila priser och volatil tillgång. Där sker ett omfattande arbete som på sikt kommer att stärka näringslivets förutsättningar för inte minst den omställning som pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

En annan del som varken hanteras i detta betänkande eller i näringsutskottet men som ändå är ytterst viktig för näringslivets förutsättningar är kriminalpolitiken. Där ser vi i dag uppskattningar om att det för näringslivet innebär en kostnad om 100 miljarder kronor för att investera i brottsförebyggande insatser men också för att ta den kostnad som vältras över på företagen som en följd av den kriminalitet som fått fäste i Sverige under socialdemokratiska regeringar.

Fru talman! Låt mig med detta sagt lyfta fram några delar från detta betänkande genom att rada upp några av Tidöpartiernas satsningar på utgiftsområdet för näringsliv.

Vi riktar 10 miljoner till Tillväxtverket för det förenklingsråd som jag redan har nämnt.

När det gäller näringslivsutveckling ges riktade medel på 7 miljoner för bland annat förenklingsuppdrag till myndigheter, 5 miljoner för förbättrade myndighetskontakter med företag, 15 miljoner för en systematisk översyn av företagsfrämjande insatser och 20 miljoner för att attrahera och behålla internationell spetskompetens.

Vi riktar även 6 miljoner till Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser för att utöka myndighetens effektutvärderingar. Det är ett oerhört viktigt arbete för att säkerställa att de medel som går från det offentliga till det privata får den effekt som politiken efterfrågar och att det inte snedvrider konkurrensen eller dylikt.

Det är också så att den mest gruvpositiva regeringen och regeringsunderlaget i mannaminne även visar detta i regeringens budget genom att rikta 27 miljoner till Sveriges geologiska undersökning för en kompletterande maringeologisk kartläggning och genom att rikta 70 miljoner ytterligare för en systematisk kartläggning av malmpotentiella områden samt övriga insatser kopplade till främjandet av mineralutvinningen i Sverige.

Vi riktar 14,5 miljoner till ett utökat stöd till Verksamt.se hos Bolagsverket och 30 miljoner till Konkurrensverket för att stärka en effektiv och tillförlitlig konkurrenstillsyn, vilket inte minst är viktigt när man ser risker med att det offentliga i allt högre grad konkurrerar ut privata.

Vi riktar också 100 miljoner i tillskott till Business Sweden för deras arbete med att förstärka exportfrämjandet.

Fru talman! Detta är några exempel på vad som ryms i betänkandet och i budgeten för utgiftsområde 24 som vi debatterar här i dag.

Det sista som jag lyfte fram berör handelspolitiken, vilket som bekant är en del av utgiftsområdet näringsliv. Och jag tänkte uppehålla mig lite grann kring det.

Det är inte minst mot bakgrund av det stundande valet till Europaparlamentet som jag tycker att det är viktigt, men också mot bakgrund av att vi ser hur frihandelslinjen är på tillbakagång runt om i världen. Jag tycker mig se en tendens att allt färre efterlever och efterfrågar frihandel och marknadsekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Klassisk ekonomisk liberalism blir alltmer främmande i en tid då krig, ökade spänningar mellan stormakter och tilltagande statsstöd utgör den nya verkligheten. Ideologiskt utpekade näringar attraherar statsstöd i miljardklassen i allt från Sverige till USA, och olika handelshinder blir alltmer vanliga.

Idén om att ekonomisk integrering och frihandel, även mellan oliktänkande stater, skulle sprida den liberala demokratin över världen och bidra till en positiv utveckling även i auktoritära länder torde i dag vara ett minne blott.

I stället har västvärlden försatt sig i en rävsax med låg självförsörjningsgrad när det gäller några av de viktigaste materialen, komponenterna, processerna och kompetenserna för framtidens industri. Detta kombinerat med en snudd på obefintlig tillväxt i Europa bör göra alla vänner av väst oroliga för vår plats på den ekonomiska världskartan framöver.

Inklämda mellan USA och Kina och eventuellt utan vår traditionella konkurrensfördel med låga elpriser, och i en tid då statsstöd avgör var investeringar placeras i stället för hur konkurrenskraftig marknaden är, bådar illa för Sverige. Det är därför bra att regeringen nu presenterat en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft med tydligare målsättningar på området än tidigare.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag bara betona vikten av att detta regeringsunderlag fortsätter arbetet med att skapa bättre förutsättningar för det svenska näringslivet genom att stärka myndigheternas närvaro på området, minska regelkrånglet, främja handel och utbyte med andra - och samtidigt bara ta ett steg tillbaka och låta marknaden och näringslivet stå i fokus.

(Applåder)

I detta anförande instämde Josef Fransson (SD).