Herr talman! Detta betänkande handlar om stärkt tillgång till ändamålsenliga läromedel i förskolan, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och även komvux med sina olika utbildningsformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

I betänkandet finns också definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg, vilket aldrig har funnits förut. Framför allt det sistnämnda är oerhört viktigt då det i dag råder rena rama vilda västern i vad som används som lärverktyg.

I dag står det endast att böcker och lärverktyg ska användas, vilket har medfört att allsköns informationsmaterial, framgooglad information och så vidare på en del lektionstimmar fått härja fritt i elevernas undervisning. Särskilt populärt har det varit med gratisinformation från olika intressegrupper såsom fackförbund, RFSU och andra som då fått möjlighet att sprida sin egen agenda.

Vän av ordning förstår ju att vi inte kan ha det så här när vi samtidigt har en likvärdig skola som mål. Att detta kunnat fortgå under många år beror på avsaknaden av riktlinjer i skollagen. De hade behövts. Många huvudmän har av spariver eller annan anledning förlitat sig på gratismaterial eller den så kallade digitaliseringen, som ni säkert hört ganska mycket om förut. Där har pengarna gått till exklusiv it-utrustning för varje elev med förhoppningen om att de ska googla fram information, men den är ju inte alltid riktigt tillförlitlig. Nu äntligen tar SD och regeringen tag i detta och förtydligar skollagen.

Kriterierna för läromedel, som kan vara helt eller delvis tryckta eller helt digitala, blir att de ska vara avsedda att användas i undervisning, överensstämma med relevanta delar av tillämplig kurs, ämnes- eller ämnesområdesplan och med läroplanen samt vara utgivna av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art.

Begreppet lärobok definieras som ett tryckt läromedel med eller utan digitala komponenter.

Lärverktyg kan definieras som en typ av lärobok, andra läromedel och tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen.

Det kommer även att förtydligas i skollagen att elever ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Det kommer alltså inte att vara möjligt för huvudmän att bortse från detta.

I enlighet med de nya kraven på läroböcker finns det för de olika skolhuvudmännen avsatt medel i regeringens och SD:s budget att söka för inköp av tryckta läroböcker. Det har Fredrik Malm förtjänstfullt redogjort för. Som alla förstår blir detta ett steg framåt mot likvärdig utbildning för alla elever.

Herr talman! Behovet av kvalitetssäkring av läromedel, som även tidigare utredning pekat på, är också viktigt. Nu skärps det upp i skollagen enligt de skrivningar jag redan nämnt, där de professionella utgivarna av läromedel får ett tydligt ansvar för kvalitetssäkring. Deras framtagande av läromedel föregås ofta av gedigna processer där bland annat rektorer, lärare och elever är med och säkerställer kvaliteten. Läromedlen testas även under en tid. Samtidigt ligger det i läromedelsförlagens intresse att läromedlet följer kursplanen. Detta finns noggrant beskrivet i betänkandet för den som vill fördjupa sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Det kommer även att finnas stödmaterial för huvudmän, rektorer och lärare för val och användning av läromedel. Och - ej att förglömma - om dessa skärpta åtgärder för kvalitetssäkrade läromedel inte skulle visa sig räcka till kommer vi att vidta ytterligare åtgärder.

(Applåder)