Fru talman! Jag hade trott att mycket av dagens debatt skulle handla om klimathandlingsplanen, men trots att det är riksdagens näst sista dag före juluppehållet har vi inte sett röken av den. Ministern var ute i medierna för någon dag sedan och sa: Den kanske inte alls kommer i år. Några timmar senare fick hon pudla och säga: Jo, men det är klart att den ska komma, för det står i lagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Det var ju tur det. Men än har vi inte sett den. Det är tolv dagar kvar av året. De flesta av dem är röda. Vi hoppas att den kommer.

Fru talman! Varför tar jag upp detta nu när vi debatterar utgiftsområde 20? Jo, för det är just i detta utgiftsområde som väldigt mycket av det som vi hoppas ska finnas i klimathandlingsplanen ska utföras. Om man tittar på den budget som vi nu debatterar ser man att det inte finns så många verktyg för regeringen att ta till.

Nu ska vi säga att vi inte vet hur vårändringsbudgeten ser ut. Den kanske innehåller stora saker. Men nu är det detta som finns, och det är det här som ska användas för att genomföra klimatpolitiken.

I regeringens egen klimatbilaga till budgeten står det att utsläppen kommer att öka de närmaste två åren. Den totala effekten av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 bedöms vara att de ökar under de närmaste två åren. Därefter kommer de att minska något. År 2023 bedöms den direkta utsläppsminskningen vara 0,6 till 1 miljon ton koldioxidekvivalenter.

Detta är långt ifrån vad vi behöver göra för att uppnå våra svenska klimatmål men också våra europeiska och internationella åtaganden. Jag hoppas att klimathandlingsplanen kommer. Den är efterlängtad.

Om vi tittar på regeringens track record ser vi att man har gjort precis tvärtom när det gäller klimatet. Sedan regeringen tillträdde har man sänkt energiskatten för bensin och diesel, slopat reformeringen av reseavdrag och minskat järnvägsunderhållet. Bonusen i bonus malus är stoppad. Det är sänkt satsning på energieffektivisering för flerbostadshus, slopat stöd till företags energieffektivisering, avskaffad skatt för avfallsförbränning, höjd skatt på diesel, höjd moms på reparationer och så vidare.

Gång efter annan gör regeringen tvärtom och tar bort saker. Visst kan man ha olika åsikter om vad som är effektivt, men man har inte lagt till något. Detta är bakvänt, fru talman.

Om vi tittar på den traditionella miljöpolitiken och flyttar oss bort från klimatet ser vi att det inte blir bättre. Om det är något som kan hjälpa oss att hejda effekterna av klimatförändringarna är det friska ekosystem - skogar, kuster och hav som, när de har en god biologisk mångfald och god status, hjälper till att binda kol, förhindrar erosion, dämpar effekter av klimatförändringarna såsom stormar, regn och annat, renar vatten och fördröjer det i landskapet.

Utan friska ekosystem står vi oss slätt, fru talman. Men även där ser vi att utgiftsposterna inte är som de borde. Ta en sådan sak som miljöövervakning, som är det verktyg vi har för att veta hur det ser ut ute i naturen, om våra åtgärder ger effekt och om något är på gång att hända, till exempel var PFAS och andra saker finns i vår natur. En femtedel av budgetposten för detta försvann förra året.

I år har man gjort satsningar på samma område, fru talman, för att kunna genomföra den klimatpolitiska handlingsplanen, står det. Men det är fortfarande långt mindre än vad som behövs. Det fattas fortfarande ungefär 100 miljoner. Detta har fått effekten att vi under året har sett att långa tidsserier som vi haft i flera decennier har fått hack i kurvan. De olika expeditioner som till exempel SMHI gör med fartyget Svea har gått från tolv per år till nio per år. I dessa tidsserier ser vi nu alltså hack i kurvan. Det är inte värdigt. Det handlar om ryggraden i det svenska miljöarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

En annan sak som det ofta pratas om från regeringspartierna är att vi måste korta ned tillståndsprocesserna. Det håller vi med om. Vi måste se till att vi får snabba tillståndsprocesser så att vi får den förnybara energi vi behöver så att vi kan få igång de satsningar vi behöver så att vi kan genomföra det nya samhällsbygget och göra den gröna omställningen.

Även här är man beroende av data från miljöövervakning. Man är beroende av att det finns myndigheter som har medel för att utföra detta. I äskandena från både Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten avser en stor del av de pengar som de önskar just att vara behjälpliga i tillståndsprocesser. Det hjälper inte att bara ta bort regler, utan vi måste ha kunskap och expertmyndigheter som har medel för att genomföra detta. Där gör regeringen fel. Med dess budgetförslag kommer tillståndsprocesserna att ta längre tid eftersom man helt enkelt skalar av dessa delar från våra myndigheter.

Vi kan titta på det som är klassisk miljöpolitik: åtgärder för värdefull natur, som togs upp i ett tidigare replikskifte här. Det handlar om ett anslag för skötsel av våra skyddade områden, naturvårdsförvaltning, viltförvaltning, artbevarande och så vidare. Här drog man i förra budgeten ned med en tredjedel - 1 miljard försvann. I år lägger man till lite grann, men det är fortfarande nästan 1 miljard som fattas jämfört med tidigare. Det står i Naturvårdsverkets papper vad det här kommer att innebära: Om de inte får pengar till artbevarande finns det risk för att vissa arter till och med kommer att dö ut.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet vill se en helt annan politik. Vi vill att dessa anslag ska öka. I vår budget, som ska ses som en helhet, vill vi ha en historisk satsning på den gröna omställningen och ett robust samhällsbygge och att vi ska möta både klimatkrisen och naturkrisen.

Vi anser att man med detta läge med en låg statsskuld ska låna pengar - 100 miljarder per år - under tio års tid för att rusta upp Sverige och satsa på järnvägen för att få klimat- och miljöeffekter. Ju längre vi väntar, desto dyrare kommer notan att bli.

Eftersom vi har satsat mycket mer pengar än regeringen på detta område kan jag i dag inte yrka bifall till vårt förslag, men vi har ett särskilt yttrande som jag hoppas att många tar del av. Vi visar med vår budget att det går att både klara miljömålen och klimatmålen och stärka välfärden. Det går att skydda samtidigt som vi brukar och att ha en budget som lever upp till nationella och internationella åtaganden och till våra svenska och europeiska klimat- och miljömål. Vi har en budget för en framtid att längta till.

Med detta vill jag önska fru talmannen, talmanspresidiet och alla åhörare en riktigt god jul.

(Applåder)