Fru talman! Än en gång tack till Ulrika Westerlund för möjligheten att diskutera de här frågorna!

Jag börjar där ledamoten slutade, med Tryggare hem för barn. Det är en bredare utredning som handlar om barns trygghet inte minst i utsatta situationer. Jag var i civilutskottet i förra veckan och kunde då säga att vi avser att gå fram med en lagrådsremiss baserat på den utredningen. Vi får se exakt hur vi landar i olika delar framemot sena våren, för att kunna komma med en proposition till riksdagen efter sommaren.

Under nästa år kommer detta att vara ett av de viktigaste underlagen för fortsatt diskussion om barns rättigheter. Det är jag väldigt glad för att vi kan göra, och jag är också medveten om de medskick som har gjorts från olika håll vad gäller olika delar av förslagen.

När det gäller den andra frågan är det helt riktigt att det finns olika uppfattningar om surrogatföräldraskap. Det är inte obekant att det parti jag företräder är öppet och offensivt i den frågan. Men alldeles oavsett vad jag tycker i frågan vill jag ta fasta på Ulrika Westerlund sa, nämligen att barn inte själva kan styra på vilket sätt de har kommit till. Med ett barnrättsperspektiv råder det, oaktat olika uppfattningar i själva frågan om surrogatföräldraskap, ingen som helst tvekan om att vi har en positiv förpliktelse att se till att alla barn, oavsett hur de har kommit till världen, får en trygg, säker och väl skyddad uppväxt och ett bra familjeliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vill jag ta fasta på, och det är i den ändan vi måste arbeta framåt med flera av de förslag som vi nu har diskuterat tillsammans.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.