Herr talman! Till att börja med vill jag inflika att regeringens finanspolitik gör att varken barn- och ungdomspsykiatrin eller elevhälsan kommer att mötas av ökade resurser - tvärtom. Samtliga regioner kommer att ha underskott nästa år, och över 40 procent av kommunerna kommer att ha underskott nästa år.

Jag tycker att vi behöver bygga en skola som främjar hälsa, en skola som barn och unga mår bra av att gå i. Då kan det hända att man behöver se över kunskapsinnehållet och utformningen av läroplanerna, precis som Lotta Edholm aviserar.

Det kan också hända att man behöver stärka elevhälsan. Det är jag den första att ställa mig bakom. Det som jag inte tror att man kommer att vinna på är en omorganisation av elevhälsan. Mycket lite kommer att vara vunnet, eller snarare kommer stora saker att vara förlorade, av att man flyttar chefen för elevhälsan till regionerna i stället för till skolorna. Det kommer inte att stärka skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete.

För att främja psykisk hälsa ytterligare finns det gott om organisationer som föreslår att vi ska ha psykisk hälsa som ett kunskapsområde, inte nödvändigtvis som ett eget ämne. Det är något som bland annat ministern har rekommenderat. Poängen är att barn och unga kontinuerligt behöver få lära sig om hur deras eget känsloliv och deras emotionella jag fungerar.

Jag tycker att ministern svävar lite på målet när hon säger att det kommer att bli en bred översyn. Man skriver ju inte ett utredningsdirektiv utan att ge vissa ingångsvärden till den utredare som ska genomföra utredningen. Jag tycker därför att hon ska använda sitt slutanförande till att svara på om hon vid pressträffen i morgon kommer att säga att det ingår som en del i utredarens uppdrag att utreda om psykisk hälsa ska införas på schemat eller inte.