Fru talman! Vi välkomnar de satsningar som regeringen gör i budgeten på energiplaneringen. Vi tror att det kommer att vara nödvändigt när systemet ska öka så kraftigt som vi vill att det ska göra, för det skulle innebära att vi får alla de jobb och investeringar till Sverige som vi har goda förutsättningar att få.

När det handlar om småhusägare är det ju inget nytt stöd i den här budgeten, utan det har funnits redan tidigare år. Vi tycker också att det är ett alldeles utmärkt stöd att införa just för att nå hushåll som har stora behov av att ställa om snabbt för att klara sin hushållsekonomi eftersom de är så utsatta för höga elpriser.

Det innebär dock inte att man inte borde använda andra insatser mer effektivt. Det gäller exempelvis rotavdraget, som ju inte är särskilt effektivt i dag. Det är inte inriktat på den här sektorn även om det förstås används för att göra insatser som sänker hushållens energikostnader. Men genom att både höja subventionsgraden och rikta om stödet just till insatser som kan sänka exempelvis elanvändningen skulle det enskilda hushållet få en ännu större möjlighet att sänka sina kostnader. Vi vet också att den som använder mindre el sänker kostnaden för alla andra för elen. Sparar vi någon procent sjunker priserna med mer än det.

Detta är alltså en viktig åtgärd som regeringen skulle kunna införa utan att det skulle kosta mer pengar. Det är snarare en fråga om fördelning än om mängden resurser som sätts in.

Jag tog även upp frågan om flerbostadshus. Där har stöd återkommande införts av oss och tagits bort av de borgerliga partierna. Frågan är hur statsrådet motiverar det i ett sådant här läge, när fler borde bidra mer till att effektivisera.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav 2021 en utredare i uppdrag att ta fram ett certifikatsystem för energieffektivisering. Syftet var att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som skulle kunna öka energieffektiviseringstakten i Sverige och bidra till de energipolitiska målen.

Utredningen lades ned för ett år sedan av Ebba Busch och regeringen. Vi tycker förstås att detta arbete borde ha slutförts. Det här är ett system som finns i andra länder, där det fungerar, och som skulle kunna användas också i Sverige. Det är både marknadsbaserat och kostnadseffektivt - ord som borde få statsrådet att bli glad och intresserad. Frågan är varför detta system och den möjlighet som finns att tillföra ytterligare ett verktyg i verktygslådan helt enkelt bara stoppades. Jag tror snarare att vi behöver fler förslag än färre, och jag har nu nämnt en rad sådana.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att detta är någonting som statsrådet tar med sig så att arbetet inte bara handlar om en ny målformulering. Mål är viktiga, men insatser vet vi kommer att behövas redan nu. Mycket kan göras före 2026, som väl blir det årtal då det här kan börja gälla med tanke på det EU-arbete som pågår.