Herr talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 7. Det handlar om internationellt bistånd, ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att driva och värna svenska intressen samt möta de utmaningar som vi och världen står inför.

Vad är då svenska intressen? Det är exempelvis att stå upp för flickors och kvinnors rättigheter, att värna den regelbaserade rättsordningen och det multilaterala samarbetet, att stå upp för rättsstatens principer, demokrati och mänskliga fri- och rättigheter, att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser och att verka för en regelbaserad och kontrollerad migration till Europa.

Det förs ofta fram i debatten att Sverige skär ned på biståndet. Detta är ett felaktigt påstående, herr talman. Det Sverige har gjort är att vi förändrat budgeteringsprincipen för biståndet. Tidigare har vi just för biståndet bestämt att vi ska ge 1 procent av bni i budgeten. Den modellen har Sverige nu lämnat, eftersom vi inte vill att biståndet ska ha utbetalningsmål utan resultatmål. I stället har vi beslutat om en treårig budgetram för biståndet.

Åren 2023, 2024 och 2025 är vi överens om att lägga 56 miljarder årligen på bistånd. Tittar man på hur mycket pengar Sverige kommer att lägga på bistånd under de tre år vi har kommit överens om för denna ram och hur mycket pengar Sverige lade på bistånd de tre föregående åren ser man att biståndet ökar. Detta är viktigt att ha med sig i debatten.

Herr talman! Behovet av bistånd är på många håll i världen stort. Särskilt viktigt och särskilt stort är behovet av ökat humanitärt stöd på flera platser, inte minst till krigets Ukraina och till den hårt drabbade civilbefolkningen i Gaza.

Sverige ska vara med och ta globalt ansvar genom vårt bistånd. Det humanitära biståndet, eller katastrofbistånd som det ibland kallas, handlar om att hindra död och lindra nöd. Det humanitära stödet i biståndet är en av regeringens prioriteringar i denna budget.

Behoven i världen är stora, näst intill oändliga. Många människor lever på flykt. Efter pandemin finns globalt både en utbildningsskuld med barn som förlorat tid i skolan och en vaccinationsskuld då många barn inte fick ta del av vaccinationsprogram under pandemin. Många länder, familjer och individer hamnade under fattigdomsstrecket i samband med pandemin.

Samtidigt är demokratin globalt på tillbakagång, och klimatförändringarna leder till både torka och översvämningar med förödande konsekvenser.

Vi måste säkerställa att de medel vi avsätter för bistånd används på bästa möjliga sätt. Regeringen har därför i samband med denna budgetproposition och i andra sammanhang aviserat att man ska presentera en reformagenda för biståndet. Det är mycket välkommet.

Regeringen presenterade i går reformagendan Bistånd för en ny era som kommer att fungera som ett styrdokument för hur regeringen kommer att styra och prioritera biståndet. Reformagendan slår bland annat fast att vi ska ha ett minskat antal strategier och en frihetsprincip i biståndet. Svenska skattekronor ska inte gå till länder som systematiskt undergräver den internationella rättsordningen.

Det ska ges ett uppdrag till Sida om att utveckla transparensgarantin så att det är enkelt att följa och spåra biståndspengar hela vägen och se vilket resultat vårt bistånd leder till.

Herr talman! Det är välkommet att regeringen visar reformvilja när det kommer till biståndet. Gör man som man alltid har gjort, ja då blir det också som det alltid har blivit. Under alltför lång tid har biståndet präglats för mycket av en diskussion om hur mycket pengar vi gör av med och för lite av en diskussion om hur vi ska prioritera vårt bistånd.

Vad ska vi fokusera på och varför? Hur ökar vi transparensen och effektiviteten i biståndet? Det här är viktiga frågor inte bara i sig utan också för att upprätthålla allmänhetens förtroende för biståndet.

Jag tror att det finns en stor folklig förankring för att Sverige som land ska ha ett stort bistånd, men det får inte handla om att kravlöst skicka iväg skattepengar. Alla ska kunna vara trygga med att det vi väljer att prioritera i biståndet är effektivt och leder till resultat.

Herr talman! Denna debatt handlar dock inte om reformagendan utan om betänkandet där utskottet behandlar regeringens budget för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

I betänkandet finns det dock en reservation från S, V och MP som rör reformagendan. Oppositionen anser att processen varit hastig med brist på transparens och förankring i riksdagen. Låt mig därför med anledning av denna reservation säga några ord dels om processen med reformagendan, dels om hur biståndet styrs.

När det gäller processen kan jag konstatera att både riksdagens samtliga partier och många civilsamhällesaktörer och andra aktörer har blivit inbjudna till UD för att lämna synpunkter och diskutera utformningen av en framtida reformagenda.

Herr talman! Eftersom det påtalas att det varit brist på förankring i riksdagen: Hur styrs egentligen biståndet? Biståndet styrs av regeringen genom regleringsbrev och strategier. Det är så det alltid har gått till. Reformagendan är i sin tur ett slags styrdokument som kommer påverka och ge vägledning i hur regeringen framöver kommer att styra biståndet genom exempelvis regleringsbrev och strategier.

Jag vill understryka att den tidigare regeringen aldrig konsulterade i varje fall Moderaterna när den skulle ta fram nya strategier för biståndet.

Herr talman! Låt mig nu återgå till budgeten för utgiftsområde 7 och säga några ord om prioriteringarna för utgiftsområdet.

Det är först och främst Ukraina. Sverige har ett moraliskt ansvar att hjälpa Ukraina försvara sin suveränitet och sin rätt att fritt göra självständiga säkerhetspolitiska val. Ukraina blir nu det största mottagarlandet av svenskt bistånd. Från biståndsbudgeten bistår vi med humanitärt stöd, stöd till uppbyggnad och stöd i reformprocessen för ett närmande till ett EU-medlemskap.

Som jag redan har nämnt i mitt anförande är behovet av bistånd på vissa platser i världen mycket stort, och bistånd kan lindra fattigdom. Men, herr talman, långsiktigt är det inte bistånd utan handel, tillväxt och rättsstat som leder till hållbar utveckling och ökat välstånd. Handel och företagande som medel för ökat välstånd och minskad fattigdom är därför en viktig prioritering i budgeten.

Insatser för frihet, fred och säkerhet ska stödjas för att möta Sveriges och Europas utmaningar. EU-närmande, främjande av demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer ska vägleda Sveriges insatser i EU:s östra grannskap.

Demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer är egenvärden i sig. De är också avgörande för fred, säkerhet och utveckling i vår omvärld. Stödet till människorätts- och demokratiförsvarare ska öka, och en särskild satsning görs för att skapa förutsättningar för fria val, inklusive stöd till aktörer som bidrar till att motverka otillbörlig informationspåverkan.

Multilateralt samarbete är av avgörande betydelse. Sverige ska fokusera sitt multilaterala samarbete inom biståndet till organisationer som arbetar med regeringens tematiska prioriteringar, humanitärt stöd, stöd till flyktingar och migranter samt till barns rättigheter.

När det gäller Agenda 2030 ska svensk biståndspolitik fokusera på de frågor där partnerländer ligger efter i måluppfyllelsen och som är prioriterade av regeringen. Det gäller exempelvis mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, jämställdhet, miljö och klimat samt där det bedöms vara effektivt.

Biståndet ska fokuseras för att vara ett verktyg för att motverka irreguljär migration och dess risker samt för att främja återvändande, frivillig återvandring och återintegrering. Regeringen avser att villkora delar av utvecklingsbiståndet i syfte att mottagarländer ska följa folkrättsliga principer om återtagande.

Biståndet ska även bidra till effektiva åtgärder för att trygga migranters och flyktingars rättigheter i partnerländer, stötta värdsamhällen samt minska grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsförflyttning.

Klimatförändringarna medför allt större humanitära behov och bidrar till påtvingad förflyttning. Svenskt klimatbistånd ska öka i volym och i ökande grad bidra till investeringar som ger utsläppsminskningar, omställning till fossilfri energi och energieffektivisering.

Klimatbiståndets katalytiska effekter ska stärkas med ökat fokus på mobilisering av privat kapital, exempelvis genom att intensifiera arbetet med garantier och öka Swedfunds klimatinvesteringar.

Herr talman! Låt mig säga någonting helt självklart, som tyvärr på för många platser i världen inte är självklart. Flickors och kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Genom vårt bistånd ska Sverige vara en tydlig röst och kraft för jämställdhet och kvinnors och flickors möjligheter och egenmakt.

Budgeten slår också fast att vårt bistånd ska användas för hälsoinsatser för de mest utsatta, att stärka hälso- och sjukvårdsystem och för stärkt hälsosäkerhet.

Det handlar om stärkt arbete med SRHR, tillgång till vaccinationer och tillgång till vatten, sanitet och hygien samt att verka för tillgång till och ansvarsfull användning av antibiotika i världen.

Herr talman! När det gäller prioriteringarna för biståndet i budgeten vill jag också nämna EU-biståndet. EU är en viktig kanal för svenskt bistånd, och Sverige ska vara och är tongivande inom EU:s utvecklingssamarbete.

Avslutningsvis vill jag säga att svenskt bistånd inte kan göra allt. Man måste prioritera. Men där svenskt bistånd verkar ska skattebetalarna se resultat av sitt givande. Biståndet ska leda till bättre levnadsvillkor för människor i fattigdom och förtryck.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och önska kammarkansliet och talmanspresidiet en god jul.

(Applåder)