Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi kristdemokrater tar tydligt ställning för kvalitet och excellens i högskola och forskning, och vi ställer oss därför bakom det nationella forskningspolitiska målet.

Sverige har historiskt varit ledande, men nu tar vi ett grepp för att Sverige återigen ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd och näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför både i Sverige och globalt.

År 2023 har präglats av oro för skenande elräkningar och höga matvarupriser, en inflation som ökar, otrygghet på hemmaplan till följd av skjutningar och gängkriminalitet, otrygghet i Europa till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina samt även en allvarlig situation när det gäller Israel-Palestina.

Den här budgeten läggs i en tuff tid när det krävs ekonomiska åtstramningar. Många hushåll och företag drabbas av hög inflation och höga priser, och kommuner och regioner vittnar om besparingar. I det läget väljer regeringen att prioritera det viktigaste, nämligen välfärd, vård, skola och omsorg, tillsammans med satsningar för att stötta de hårt drabbade hushållen och insatser för att dämpa inflationen.

Fru talman! Som kristdemokrat är jag också stolt över att vi i regeringen prioriterar resurser till högre utbildning och forskning. Forskning och innovation är av största vikt för att vi som land ska kunna svara mot de utmaningar vi ser i dag och i framtiden. Sveriges välstånd har historiskt vilat på en stark innovationskraft hos individen och i näringslivet.

Regeringen gör flera viktiga satsningar på utbildning och forskning i budgetpropositionen för 2024. Det handlar om att möta kompetensbehoven som finns, investera i tekniska utbildningar och göra det möjligt för Sverige att ta ledartröjan i den gröna omställningen.

Fru talman! Vi behöver utbilda till yrken det är brist på. Vi behöver fler ingenjörer, inte influencers. För att Sverige ska stå starkt och konkurrenskraftigt inför framtiden och fortsätta att utvecklas som kunskapsnation är kompetensförsörjningen avgörande. Det gäller att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och skapa goda förutsättningar för tillväxt i ekonomin. Lärosätena bör därför i ännu högre grad använda sina resurser för att erbjuda utbildningar där det i dag råder brist på arbetskraft och där det kommer att finnas stora behov under kommande år.

Regeringen föreslår därför en riktad satsning på att utöka civilingenjörsutbildningarna kommande år. Med fler utbildade ingenjörer kan vi möta behovet av kompetens som följer av industrins gröna och digitala omställning för Sverige samt de stora företagsetableringar och expansioner som pågår runt om i landet. Under 2024 tillförs 62 miljoner kronor inklusive studiemedel, och dessutom görs en satsning på basårsutbildning som omfattar 31 miljoner kronor inklusive studiemedel.

För att stimulera ett utbildningsutbud som är mer flexibelt och riktat mot yrkesverksamma behöver lärosätenas arbete med livslångt lärande utvecklas. Regeringen föreslår därför en satsning på kurser för yrkesverksamma, som kan bidra till ett särskilt kvalificerat utbildningsutbud som på sikt kan ges som uppdragsutbildning eller poänggivande högskoleutbildning.

Vidare föreslås en bredare satsning på flera lärosäten med 93 miljoner kronor inklusive studiemedel för att permanent bygga ut utbildning på avancerad nivå. Regeringen föreslår även en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik samt en strategisk satsning på höjda forskningsanslag från och med 2024.

Efter att under flera år ha påverkats stort av covid-19-pandemin återgick stora delar av verksamheten vid universitet och högskolor under 2022 till hur det var före pandemin. Universitet och högskolor har haft stora och krävande uppgifter i att bedriva omfattande kärnverksamhet trots de utmaningar som pandemin inneburit. Men lärosätena har visat stort prov på anpassningsförmåga.

Fru talman! Forskningens behov präglas av långsiktighet och stabila villkor, vilket ställer krav på ändamålsenlig resursfördelning till universitet och högskolor. Sverige är ett litet land med begränsade resurser, och vi har inte råd att enbart fördela resurserna jämnt för lärosätena. Excellens ska vara drivande.

Sverige är ett av de länder i OECD som satsar mest pengar på forskning i relation till bnp, och vi har betydande finansiering från det privata näringslivet. Sverige är ett land med en hög andel forskare, en hög andel vetenskapliga publikationer per invånare och en befolkning med högt förtroende för forskning. Tyvärr har vi halkat efter när det gäller forskningens kvalitet, vilket avspeglas i andelen högciterade publikationer.

Därför är det viktigt att regeringen nu under hösten beslutat att ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ytterligare stärka kvalitet och främja excellens i det nationella kvalitetssäkringssystemet. I dialog med lärosätena ska förslag tas fram om hur det nationella kvalitetssäkringssystemet kan utvecklas. Uppdraget ska redovisas i september 2024.

Som Vetenskapsrådet beskriver syftar den forskning som bedrivs till att öka vår kunskap, möta samhällsutmaningarna och stärka näringslivets konkurrenskraft. Vi behöver öka genomslaget och kvaliteten på forskningen, så att vi bättre kan svara upp mot samhällets utmaningar och bättre kan ta itu med klimatutmaningar, läkemedelsbrister och framtidens lösningar på samhällsproblem.

Ett sätt att prioritera kvaliteten på forskningen är att minska den administrativa överbyggnaden. Regeringen anser att det inte är rimligt att forskare lägger alltför mycket tid på betungande återrapportering. Deras tid bör frigöras för att fokusera på att bedriva forskning i världsklass och bygga framstående forskningsmiljöer.

Fru talman! Den reform som vi kristdemokrater drivit under lång tid om ett statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården har man nu satt igång att förverkliga. Att staten tar ett huvudansvar för sjukvården möjliggör bättre förutsättningar för forskning och utveckling genom att kompetens och resurser kan samlas och samverka på ett ändamålsenligt sätt. Vår sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson har nu tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt att stegvis och långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården.

För Sverige som kunskapsnation är utveckling av ny kunskap av hög kvalitet centralt för att vi ska vara internationellt konkurrenskraftiga. Forskningen har en avgörande roll för tillväxt och utveckling och säkerställer välfärden på längre sikt. Inte minst är detta påtagligt inom hälso och sjukvården. Dagens läkemedel och behandlingsmetoder är gårdagens forskning.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 december.)