Fru talman! Ur mitt perspektiv blir det inte mycket bättre av att man gör generella neddragningar i hela den statliga sektorn. Det påverkar verkligen lärosätena. Det påverkar också skolväsendet eftersom skolmyndigheterna drabbas.

Hur man än vänder och vrider på det är det en prioritering av pengar. Regeringen slår på stort med en satsning på natur och teknik. Men man drar bort pengar någon annanstans, och de syns inte riktigt.

När det gäller en så här stor budget svarar naturligtvis en statlig myndighet sina uppdragsgivare: Detta kommer vi att lösa.

Men lösningen kommer ju att drabba någonstans. Man kommer att göra neddragningar någonstans för att man ska kunna utföra uppdraget som handlar om natur- och tekniksatsningarna.

Jag tycker att det är mycket ärligare av en regering att säga rakt ut: Det här vill vi ha mer av, och det här vill vi ha mindre av. Vi ska väl i och för sig vara tacksamma över att ni låter lärosätena sköta detta själva, kom jag på nu.

Ledamoten har mest hört positivt från lärosätena om en neddragning. Jag vet inte. Det kanske ledamoten har. Jag hör från de lärosäten som jag pratar med att det är ett bekymmer, för de upplever att de är underfinansierade. De får inte en uppräknad ersättning när det gäller pris och löner. Och sedan drar man av lite till.

Jag förstår helt enkelt inte varför man gör den prioriteringen när man säger sig vilja göra satsningar. Det är för mig obegripligt. Jag tycker att man skulle ha låtit bli att osthyvla. Som jag sa i gårdagens debatt: Jag tycker att osthyvling är för lata politiker som inte orkar göra viktiga prioriteringar.