Fru talman! Ett mörker rör sig in över svensk skola och svensk högre utbildning och forskning. Svensk skola tappar mark. Den psykiska ohälsan ökar. Klyftorna ökar, både mellan dem som har det väl förspänt hemma och dem som har det svårare och mellan stad och landsbygd. Utslagningen ökar.

Svensk forskning dalar, och vi tappar toppositionen för innovationer. Allt färre svenskar väljer att doktorera. Från förskolan, genom grundskolan och gymnasiet till högre utbildning, forskning och innovation - över hela utbildningsväsendet rör sig ett mörker in. Ska vi rycka på axlarna åt detta, eller ska vi försöka göra något åt det?

Utbildning är grundstenen för vårt demokratiska och civiliserade samhälle. Den kunskap och de förmågor som förmedlas i skolan är helt avgörande, såväl för individens egen livsresa som för samhället i stort och Sveriges konkurrenskraft.

Med kunskap bygger vi förståelse - individer och kulturer emellan. Rädslor och hot byts mot nyfikenhet och inkludering. Med kunskap bygger vi det trygga samhället - det är fundamentet. Med kunskap bygger vi företag och exportsuccéer. Med kunskap bygger vi skatteintäkter som kan investeras i en ännu bättre skola och en stark välfärd i stort. Med kunskap bygger vi det moderna, välmående och öppna samhället.

Så när ett mörker rör sig in över det svenska utbildningsväsendet blir frågan: Ska vi rycka på axlarna åt detta, eller ska vi försöka göra något åt det?

Fru talman! Plastpåsar eller skola? Snus eller skola? Frågorna måste dessvärre ställas, då vi ser hur regeringens nedskärningspolitik gentemot kommunerna leder till uppsägningar av lärare och stängning av skolor, hur universitet och högskolor får dubbla myndighetsindragningar och hur studieförbund och folkhögskolor sätts på svältkost.

Ett mörker rör sig in över det svenska utbildningsväsendet. För Centerpartiet är svaret glasklart. Vi känner till utbildningens värde, och vi vet hur viktigt det är att satsa på skolan. Vi håller skola och utbildning mycket högt, och i vår budget väljer vi att prioritera skola och utbildning.

I vårt budgetförslag satsar vi mest av riksdagens åtta partier, både när det kommer till rena kronor och ören och när det kommer till andel av den totala utgiftssidan i statsbudgeten, alltså även inkluderat Vänsterpartiets respektive Miljöpartiets särskilt vidlyftiga utgiftssida.

Våra budgetsatsningar tar avstamp i en ny och genomarbetad skolpolitik med 58 förslag för att reformera svensk skola. Våra förslag är indelade i några olika områden som tillsammans skapar hög kvalitet och en mer jämlik skola.

Områden som vi lyfter fram i vårt skolprogram är: en bra start med fokus på språket, ett tydligt resursfördelningssystem, höga förväntningar, betyg att lita på, stöd till elever efter behov, utbildning som leder till jobb, valfrihet med rimlighet, stöd till små skolor och ett starkt pedagogiskt ledarskap med tillit till professionen. Lägg därtill ett pågående arbete för att stärka svensk högre utbildning och forskning så blir bilden klar: Centerpartiet prioriterar skola och utbildning.

När det kommer till statsbudgeten satsar vi i Centerpartiet alltså mest. På totalen satsar vi 7 miljarder mer än regeringen på skola och utbildning. Det är väldigt mycket, då området omsluter i runda tal 100 miljarder kronor.

Fru talman! Låt mig ge en ekonomisk bakgrund. Den ekonomiska krisen har lett till en allvarlig kris för den svenska välfärden, och inflationen ökar kommunernas och regionernas kostnader samtidigt som deras pensionsåtagande också ökas dramatiskt just till följd av inflationen.

År 2024 väntas regioner och kommuner gå med mycket stora underskott, tvingas säga upp personal och skära i omsorgen, vården och andra viktiga verksamheter. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner är det prognostiserade underskottet för 2024 hela 28 miljarder kronor, en totalsumma som dessutom döljer stora variationer i underskott för enskilda kommuner och regioner som drabbas särskilt hårt av inflationskrisen.

Regeringen möter med sina satsningar på kommunsektorn bara drygt hälften av dessa underskott i sin budget, vilket leder till att kommuner och regioner nu varnar för en fortsatt nedskärningsvåg under 2024. Inte minst gäller detta den svenska skolan.

Tusentals behöriga lärare och andra resurser sägs nu upp, ofta just den personal som ska möta elever med inlärningssvårigheter och social utsatthet. Hundratals skolor läggs nu ned, i regel de mindre skolorna på landsbygden, som skapar närhet, trygghet och arbetsro för närboende elever. I ett läge när den svenska skolan borde stå stark är den kraftigt försvagad. Det är en oroväckande utveckling vi ser när de samlade resurserna för utbildning skärs ned.

Fru talman! En aning dystert kan jag konstatera att regeringen totalt satsar mer på bidrag än på utbildning. Det är en ohållbar utveckling för Sverige som kunskapsnation, och jag kan inte se att detta är borgerlig ekonomisk politik. Vi behöver i stället möta den enorma kompetensbristen med en politik för skola och utbildning, inte med en politik för bidrag.

Centerpartiets plan är att steg för steg återupprätta Sverige som kunskapsnation, både på bredden och på toppen. Om Sverige ska förbli en stolt kunskapsnation måste därför utbildningen prioriteras. Den ekonomiska politiken måste syfta till att föra dem som är beroende av bidrag in i jobb och utbildning. Målet måste vara att i statsbudgeten satsa mer på utbildning än på bidrag och inte som i dag 100 miljarder mindre.

Alla delar av utbildningsväsendet - förskolan, skolan, den högre utbildningen, vidareutbildningen, yrkesvux, yrkeshögskolor och studieförbunden - är viktiga, och alla måste faktiskt stärkas.

Fru talman! Centerpartiet gör två större budgetdispositioner på svensk skola som sammantaget tillför skolan 16 miljarder kronor. Dels stoppar vi den akuta uppsägningsvågen och nedläggningsvågen i den svenska skolan genom att tillföra 5 miljarder kronor i ett särskilt sektorsstöd, dels avvisar vi riktade statsbidrag och omvandlar dessa till generella statsbidrag för att öka effekten för skolan. Det är den största skillnaden mot samtliga partier i riksdagen. Vi tror på ett decentraliserat samhälle med lokalt beslutsfattande och att kommuner och skolor är allra bäst på att avgöra hur resurser ska användas. Vi tror på professionen - på rektorer och på lärare.

Dessa våra dispositioner på 16 miljarder går till insatser för att stärka kunskapsutvecklingen och likvärdigheten i hela landet. Det innebär fler lärare, specialpedagoger och böcker i Sveriges klassrum. Det innebär också ett nytt fokus på landsbygden i statens satsningar på skolan. Medel viktas från socioekonomiska faktorer och kommuners gleshet. På så sätt ger vi pengar till både skolor med större behov och landsbygdskommuner som drabbas hårdast av nedskärningsvågen. För många mindre kommuner innebär detta att man kan behålla de fem tio lärare som på marginalen ofta gör skillnaden. För stora kommuner kan det faktiskt handla om hundratalet fler lärare.

Fru talman! Vi behöver stärka yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan är en av våra mest framgångsrika studieformer. Studieplatserna är efterfrågade såväl av studenterna som av företagen som tar emot de vidareutbildade studenterna. Det är faktiskt en succéhistoria. Ändå har yrkeshögskolan inte byggts ut i takt med behoven, och en för låg andel av yrkeshögskolans resurser är permanenta.

Centerpartiet anser att regeringens satsning måste fördubblas och att en stor andel av resurserna ska permanentas för att öka långsiktigheten. Omställningsstudiestödet, som kan sägas vara en del av Centerpartiets LAS-reformer, gör att vi i Sverige kan ha ett mer dynamiskt och flexibelt arbetsliv där karriärer kan bytas mitt i livet. Det är inte minst värdefullt när arbetsmarknaden allt snabbare byter skepnad. Vad AI-utvecklingen kan leda till kan vi bara gissa. Omställningsstudiestödet är liksom yrkeshögskolan en succé som behöver byggas ut.

Fru talman! Sverige är ett välfärdsland som bygger sitt välstånd på förmågan att ta fram produkter och tjänster med stort kunskapsinnehåll. Själva grunden för den förmågan är hög kvalitet i vår högre utbildning och i vår forskning. Sverige behöver fler som utbildar sig, fler fria högskolor och fler utbildningar som är relevanta för arbetsmarknaden. Forskningskvaliteten måste stärkas och ackompanjeras av ett högklassigt innovationssystem där forskningens idéer går från labb till global marknad.

Oavsett var du bor i landet är det viktigt att det finns möjlighet till högre utbildning. Tillgång till högre utbildning av god kvalitet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd.

Men utvecklingen är dessvärre oroande. Kvaliteten på svensk forskning ser ut att dala. Det är en tidig signal om att kvaliteten på våra produkter och tjänster riskerar att dala med tiden, vilket vore förödande för vår välfärd.

Vi i Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att till produktivitetsavdraget på våra högskolor och universitet addera generella besparingar om 243 miljoner kronor. Det är inte tid för att skära ned i den högre utbildningen och forskningen. Regeringens dubbla nedskärningar riskerar faktiskt kvaliteten i svensk forskning. För en både relevant och högkvalitativ forskning krävs det att två perspektiv beaktas, dels fria förutsättningar för forskare att själva definiera forskningsproblem och metoder, dels en lyhördhet för samhällets behov på korta och långa tidshorisonter. Vi anser att båda perspektiven måste vägleda oss och hur vi organiserar och finansierar det svenska forskningslandskapet.

Fru talman! Centerpartiet vill rädda studieförbunden från svältdöden. Regeringen har kraftigt försämrat förutsättningarna för folkbildningen. Inom de närmaste tre åren sker en sammantagen minskning på nästan en tredjedel av studieförbundens totala budget. Trots att regeringen försöker framställa det som att man satsar på folkhögskolorna minskades finansieringen med 500 miljoner förra året, och årets anslagsökning med 100 miljoner innebär alltså ett nettominus över två år på 400 miljoner kronor.

Folkbildningen är en helt avgörande resurs som når många av dem som står långt från arbetsmarknaden, och den välkomnar alla oberoende av ålder, bakgrund eller funktionsförmåga. I många landsortsområden är folkbildningen dessutom den enda kulturaktören som kan bredda perspektiven.

Studieförbunden har exempelvis spelat en avgörande roll för de många ukrainare som kom till Sverige efter Rysslands invasion. Det var här de tog sina första steg för att lära sig svenska genom kurser för nyanlända, samtidigt som de på plats förvärvade kunskap om det samhälle de har kommit till. Centerpartiet verkar för att varje krona till studieförbunden ska användas effektivt, och vi avvisar i vår budget nedmonteringen av folkbildningen.

Fru talman! Ett mörker har rört sig in över svensk skola och utbildning, men med liberala och decentralistiska reformer som utgår från lokala förutsättningar kan vi skapa en skola för livsresor för alla barn. Det ska vara en förskola och skola där vi ställer krav, ser varje individ och skapar en stabil och trygg miljö som våra barn och unga mår bra i. Skolan ska finnas för alla och se alla oavsett eventuella funktionsnedsättningar, socioekonomisk bakgrund, kön eller ursprung. Talanger över hela landet ska ges spetsmöjligheter, och de med svårigheter ska inkluderas och ges stöd. Det är så vi lägger grunden för Sverige som kunskapsnation, och det är så vi möjliggör varje unges livsresa. Det är i skolan det börjar.

Fru talman! Centerpartiet prioriterar skola och utbildning.