Fru talman! Sverige borde ha världens bästa skola. I många klassrum ser vi att man bedriver en undervisning i absolut världsklass.

Men tyvärr ser det inte ut så överallt. Resultatet i den svenska skolan har nu fallit i drygt 20 års tid. Om inte kraftfulla åtgärder sätts in nu riskerar generationer att växa upp utan tillräckliga kunskaper, och Sverige som land riskerar att halka efter när det gäller tillväxt och konkurrenskraft.

Den senaste Pisamätningen, som flera av mina kollegor har nämnt här tidigare i kväll, bekräftar tyvärr detta. Vi ser att svenska elevers tapp i kunskap är det största tappet någonsin när det gäller matematik och läsförståelse. Var femte tioåring kan inte förstå en vardaglig text. Läskunnigheten bland svenska elever, och främst bland elever som inte talar svenska hemma, har försämrats i jämförelse med övriga länder inom OECD. Så kan vi inte ha det. Det är ett rejält underbetyg.

Den misslyckade integrationen är en viktig förklaring till den här utvecklingen. Skolan riskerar nu att delas i två, där skillnaderna ökar mellan dem som är födda i Sverige och dem som är födda utanför Sverige. Vi ser nu att skillnaderna ökar.

Men faktum är att Sverige inte bara halkar efter bland de elever som presterar sämst utan också bland de elever som borde prestera i absolut topp. I matematik, för att nämna ett exempel, har alltså andelen högpresterande elever fallit från 12 till 5 procent på bara drygt 20 år.

Sverige tappar internationellt. Det är en av anledningarna till att vi nu satsar riktat på fler spetsklasser. Men faktum är att vi inte ens vet om svenska elever kan mer eller mindre i matematik nu än för säg 20 år sedan eller för den delen för tre år sedan, detta på grund av Socialdemokraternas flumskola och de otydliga mål vi i dag har när det gäller kunskapskrav.

Vi vill se tydliga och mätbara kunskapskrav. Läroplanen ska inte beskriva hur undervisningen ska gå till utan i stället fokusera på att den ska vila på evidens och beprövad erfarenhet. Vi ska fokusera på mätbar kunskap.

Det finns flera internationella erfarenheter som visar vägen. Ett annat exempel är externt rättade nationella prov och externa examinatorer. I de tio länder i Europa som har jämförbara skolsystem har merparten prov som bedöms externt. Det borde inte vara raketforskning att få till detta också i Sverige. Det är något vi har stridit för i många år i opposition. Nu kommer det att bli verklighet.

Fru talman! Den viktigaste faktorn för att höja kunskapsresultaten i den svenska skolan är mycket undervisningstid med skickliga lärare. Samtidigt har läraryrket i Sverige gått från att vara eftertraktat till att vara ett lågstatusyrke, enligt OECD. Så kan vi inte ha det.

Vi menar att lärarutbildningen behöver reformeras i grunden. Vi vill se mer praktik och fokus på ämneskunskaper. Från Moderaternas sida vill vi öppna för fristående lärarutbildningar. Och det ska bli mer attraktivt att jobba som lärare genom minskad administration, större befogenheter och reformer för att få ordning och reda i klassrummen.

Fru talman! I dessa budgetdebatter fokuserar vi väldigt ofta på hur vi fördelar utgifterna i statens budget men väldigt sällan på hur intäkterna skapas och hur intäkterna kan bli större. Vilka reformer behöver vi för att se till att det växer fram fler jobb och för att tillväxten i Sverige ska öka?

Sverige gick under Magdalena Anderssons tid på Regeringskansliet från att vara en av de snabbast växande ekonomierna i Europa till att vara ett av länderna med lägst tillväxt. Man slösade bort en högkonjunktur genom att inte genomföra nödvändiga strukturreformer - det gällde inte minst arbetsmarknaden. Detta gjorde att Sverige hade sämst utveckling av arbetslösheten i hela Europa.

Nu krävs en politik för högre tillväxt. Vi behöver en politik som ger företag möjlighet att växa. Vad är det då som krävs? Vad är det företagen efterfrågar? Såväl stora som små företag som jag träffar runt om i hela Sverige lyfter alla precis samma sak: kompetensförsörjning, kompetensförsörjning, kompetensförsörjning.

Kompetensbristen är den stora brist som man ser i dag. Det är just därför som vi möter upp med stora utbildningssatsningar i denna budget. Vi fokuserar på att bygga ut yrkesutbildningen. Det gäller regional yrkesvux. Det gäller yrkeshögskolan, som kommer upp i rekordhöga nivåer nästa år när det gäller antalet platser. Vi gör en satsning på fler ingenjörer bland mycket annat.

Fru talman! Det lackar mot jul. Många har det väldigt tufft just nu. Inflationen är löntagarnas absolut värsta fiende. Om bara någon vecka är det jul, och jag ser att många barn och föräldrar och familjer kommer att ha det väldigt tufft att få pengarna att räcka till. Inflationen drabbar människor väldigt hårt just nu. Det är därför detta är regeringens absolut viktigaste prioritering i denna budget. Vi kommer inte att ge oss förrän inflationen har sjunkit tillbaka. Vi ser nu tecken på att det går åt rätt håll, och vi hoppas verkligen att det ska hålla i sig.

Men vi behöver ha detta med oss när vi debatterar denna budget, för det återspeglas i de satsningar som vi väljer att göra i budgeten. Vi behöver tänka efter och prioritera de satsningar som verkligen behövs och som verkligen gör skillnad. Det, mina vänner, är att ta ansvar i tuffa tider. Den enskilt största satsning som vi gör i denna budget är på välfärden. Det är en satsning på kommuner och regioner för att vi vet att det behövs.

Men när jag läser oppositionspartiernas budgetar upplever jag inte att alla tar ansvar. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet går egentligen emot hela den samlade ekonomiska vetenskapen. Man vill i sina budgetförslag låna hundratals miljarder kronor de närmaste åren för att få ihop till alla sina samlade löften. Det skulle elda på inflationen. Det skulle leda till högre priser och högre räntor, och det skulle ytterst drabba de familjer som just nu har det absolut tuffast.

Samtidigt vill Socialdemokraterna ge sken av att ta ansvar när de i stället föreslår en bankskatt som faktiskt inte ens är genomförbar nästa år. Det är den som på papperet ska finansiera alla de löften som vi har hört om här i debatten. Det är alltså en bankskatt som är ett rent luftslott, för pengarna finns inte. De är påhittade.

Vi kan höra Åsa Westlund och andra företrädare i debatten lova ditt och datt åt höger och vänster, men pengarna existerar alltså inte nästa år. Ni lurar Sveriges lärare. Ni lurar familjer som tror på era löften. Ni spelar högt med Sveriges ekonomi. Det är inte att ta ansvar.

Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge, men vi tar ansvar och genomför nödvändiga reformer för att lyfta svensk skola, för att möta behoven, för att lösa kompetensförsörjningen och för att därmed också bidra till att stärka Sveriges tillväxt och konkurrenskraft långsiktigt.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)