Herr talman! Låt mig först och främst yrka bifall till förslagen i betänkandet.

Häromveckan presenterades resultaten av Pisaundersökningen som genomfördes under våren 2022. Det var en i grunden nedslående rapport som visar att det finns omfattande kunskapsbrister hos svenska elever. Det har också Fredrik Malm tidigare redogjort för. Resultaten i läsförståelse och matematik sjönk tillbaka till 2012 års nivåer. Pandemin är såklart en del av förklaringen. Massinvandringen är en annan del och dålig socialdemokratisk skolpolitik en tredje.

Läs- och skrivfärdigheterna är av väsentlig betydelse för hur eleverna klarar av att nå kunskapsmålen och klarar högre studier. I längden påverkar de också möjligheten att få jobb och att vara en aktiv samhällsmedborgare. Läsning är en del av bildningen och måste därför stärkas.

Sverigedemokraterna och regeringen gör en storskalig satsning på läsning, som även innebär ett skifte från digitaliserade läromedel till tryckta böcker. Vi anslår medel dels till inköp av böcker till förskolor och skolor, dels till framtagande av läslistor med svenska och internationella skönlitterära verk. Vi förstärker och utvidgar satsningarna på lärarnas kompetensutveckling. Vi aviserar också en satsning på bemannade skolbibliotek inför 2025.

I den bästa av världar har lärarna god tid att förbereda och planera undervisningen, genomföra den samt repetera det som lärts ut för att se att eleverna har förstått ämnesområdet.

Det här ställer stora krav inte bara på ämneskunskaper hos läraren utan även på disciplin hos eleverna och på statliga styrdokument som främjar kunskaps- och bildningsprogression.

En gång i tiden hade Sverige en skolform som betonade just detta, men den kullkastades när Socialdemokraterna på 50- och 60-talen reformerade skolsystemet och så småningom började stöpa alla elever i en och samma form. I stället för att vara kunskapsfokuserad blev skolan föremål för ett postmodernt synsätt där faktiska kunskaper inte existerade. Det är effekterna av denna kursändring vi ser i dag.

Den nya politiska inriktningen är tydlig. Vi stärker skolans kunskapsuppdrag. Nya läroplaner ska sätta punkt för flumskolans begreppsvärld. Betygen ska tydligt spegla kunskapsnivån, och digitala, centralt rättade nationella prov ska säkerställa detta.

De digitala nationella proven rullar igång från och med höstterminen, och från hösten 2026 införs centralt rättade nationella prov för gymnasiet. Vi inför fler spetsklasser för högpresterande elever och ökade möjligheter att läsa ämnen och kurser på högre nivå.

En viktig förutsättning för att öka kunskapsnivåerna är dock välutbildade lärare. Lärarutbildningen ska reformeras. Antagningskraven till lärar och förskollärarutbildningarna ska höjas, ämnesutbildningen ska stärkas och ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kunskaper ska få ett betydligt tydligare fokus. Även examensmålen ska justeras. Samarbetet mellan lärosätena ska öka, och vissa ämnen ska koncentreras till färre lärosäten för att stärka kvaliteten. Så skapar vi en stark, kunskapsfokuserad skola.

Fru talman! Ingen av dessa åtgärder kommer att ha någon effekt om vi inte får bukt med de omfattande ordningsproblem som råder i svensk skola.

Häromdagen fick jag ett brev från en lärare som berättade om sin arbetssituation. Han berättade att skolledning och personal hade slutat ta de tuffa beslut som krävs för att hantera stökiga elever, förmodligen för att de inte vågade ta tag i problemen.

Vi har kunnat läsa i medierna om just detta, exempelvis att våldsutsatta elever får möta förövarna i skolan varje dag eftersom skolan inte agerar.

Massinvandringens effekter gör sig också gällande. Vi har exempelvis kunnat läsa om skolor där tydligt antisemitiska handlingar inte har föranlett polisanmälan trots att kommunen i fråga har nolltolerans mot brott.

Vi har tagit del av uppgifter om skolor som styrs av gängbildningar, skolor där vapen och narkotika är en del av vardagen.

Otryggheten på skolorna har ökat. Hot och våld mot andra elever och lärare har ökat. Lärare väljer att sluta på grund av arbetssituationen. De bästa studenterna väljer bort läraryrket som ett alternativ.

Den pågående konflikten mellan terrororganisationen Hamas och Mellanösterns enda demokrati Israel har också trängt in i skolvärlden. Antisemitismen ökar, judiska elever är rädda för att gå till skolan och lärare vågar på vissa håll inte undervisa om Förintelsen. Hur har det kunnat gå så långt? Inte på någon annan arbetsplats i landet hade vi accepterat en sådan arbetsmiljö.

Skolan ska vara en plats där kunskap, bildning och normer ska vara i fokus. Skolan ska vara en trygg plats. Sverigedemokraterna och regeringen har därför tillsatt en utredning som ska stärka just tryggheten och ordningen på skolor.

Vi stärker lärarnas befogenheter att upprätthålla ordning. Det ska inte råda något tvivel om att det är läraren som bestämmer över undervisningen. För elever som inte följer reglerna ska det bli tydliga och omedelbara konsekvenser. Rektorns ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero ska skrivas in i skollagen. Rektorn ska ansvara för att det upprättas ordningsregler med en konsekvenstrappa. Det här ska ligga till grund för ett förväntansdokument som ska skrivas under av elever och föräldrar. Ett nationellt frånvaroregister och ordningsomdömen ska införas.

Skolan måste också kunna agera kraftfullt när elever kränker, hotar, använder våld eller på annat sätt agerar störande. Det är direkt stötande att läsa om fall där våldsverkare tillåts gå kvar på skolan och brottsoffret tvingas möta sin förövare dagligen eller där den utsatte flyttas i stället för förövaren. Vi kommer därför att utöka möjligheterna till tillfälliga och permanenta omplaceringar, tillfälliga och permanenta avstängningar samt fler akutskolor - ett brett spektrum av åtgärder.

Fru talman! Det är väl känt att Sverigedemokraterna förespråkar ett statligt huvudmannaskap för skolan. Vi kan dock konstatera att inte finns någon majoritet i riksdagen för detta än så länge. Vårt arbete för ett statligt huvudmannaskap fortsätter, men i kompromisser med regeringspartierna har vi kommit överens om att det nu ska utredas hur en nationell skolpengsnorm för såväl kommunala som fristående skolor ska se ut och införas. Det tycker vi är bra. Vi tar ett stort steg på vägen mot ett statligt huvudmannaskap men i nuläget inte steget fullt ut. En nationell skolpengsnorm innebär däremot att staten tar ett grepp om finansieringen av skolan och skapar likvärdiga förutsättningar för lärande över hela landet. Det är bra. För vår del kommer vi att bevaka att utformandet sätter eleverna och inte driftsformen i centrum när propositionen väl landar.

För oss sverigedemokrater är rätten att välja skola av central betydelse. Det är elever och föräldrar som ska bestämma över sin framtid, inte klåfingriga sossar eller byråkrater. I dag är det fler än 410 000 elever som går i fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Det är nästan 20 procent av alla barn och elever. I gymnasieskolan är det så många som var tredje elev som väljer en fristående skola. För många barn och elever har fristående skolor blivit ett naturligt alternativ när socialdemokratin inte lyckats upprätthålla en skola med ordning i klassrummen eller goda studieresultat.

Sverigedemokraterna är positiva till att det finns en mångfald av skolaktörer, allt från kommunala skolor till större aktiebolag. För oss är driftsformen av mindre betydelse. Desto viktigare är att skolorna är bra, håller hög kvalitet och levererar en höjd kunskapsnivå. Just därför är det också viktigt att få bort aktörer som inte är seriösa och som inte levererar tillräckligt väl. Detta ska såklart även gälla kommunala skolor.

Med detta sagt, fru talman, skulle jag vilja avsluta med att tacka för det gångna året och önska fru talmannen, kammarkansliet, utskottskansliets personal samt utskottsledamöterna en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)