Herr talman! Jag tackar Åsa Westlund för frågan.

I grund och botten genomfördes tre stora reformer i svenskt skolväsen för 30 år sedan, och de påverkade svenskt skolväsen i grunden.

Den första var kommunaliseringen, som Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet kommunisterna, som de hette på den tiden, drev igenom. Vi var emot detta, men det drevs igenom.

Den andra var friskolereformen några år senare, som den borgerliga regeringen sjösatte.

Den tredje var resursfördelningssystemet, det vill säga skolpengssystemet.

Det vi gör efter 30 år är att se över alla tre reformerna i grund och botten. Vi behöver stärka den statliga styrningen av skolan. Kommunaliseringen kommer att vara kvar än så länge. Vi ser över friskolesystemet i en stor friskoleutredning och även saker som påverkar friskolorna i tilläggsdirektiv till andra utredningar. Vi utreder nu frågan om en riksnorm för skolpengssystemet.

Det är absolut nödvändigt att göra detta, men inte för att knäcka ryggen på friskolorna, som en del på vänstersidan vill, utan för att få systemet att fungera, för att se till att de ekonomiska incitamenten är rimliga, och så vidare.

Dock har det nu varit åtta förlorade år. Det hände ingenting de senaste åtta åren. Att ändra just resurstilldelningen till skolorna och balansen mellan kommunala skolor och fristående skolor samt hur skolpengen räknas ut i olika modeller måste en utredning titta på. Det går inte att ändra finansieringsmodellen över en natt för det svenska skolväsendet. Det måste utredas, och sedan kommer frågan tillbaka till oss i riksdagen framöver.