Fru talman! Med anledning av att Centerpartiets budgetmotion tyvärr föll i den inledande voteringen hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

Integrationen är tveklöst en av vår tids absolut största samhällsutmaningar. Regeringen har nu fullt fokus på vem som ska få komma hit och vem som inte ska få det, i stället för att fokusera på hur vi kan skapa bästa möjliga förutsättningar för att de som har skyddsskäl ska kunna komma in i och bli en del av vårt gemensamma samhälle.

Propositionslistan på integrationsområdet är tom, och reformerna lyser med sin totala frånvaro. En regering som säger sig prioritera att minska utanförskapet och åtgärda integrationsproblemen måste kunna svara på frågorna om hur fler ska lära sig det svenska språket och hur fler ska få det första jobbet och därmed bli en del av vårt gemensamma Sverige.

Sverige präglas sedan länge av en långvarig och allvarlig social klyvning. Det är en klyvning som skär mellan människor och mellan platser - mellan dem som har utbildning, språk och yrkeserfarenheter och dem som inte har ett jobb och mellan å ena sidan välmående och företagsamma orter och å andra sidan utsatta stadsdelar och bruksorter. Friheten och möjligheterna i vårt land är alldeles för ojämnt fördelade. Ibland är skillnaderna väldigt stora, och ibland är de nästan obefintliga.

Man kan inte annat än att konstatera att Sverige har gigantiska integrationsutmaningar. Men det är också viktigt att säga att det finns många lyckade exempel där integrationen fungerar väldigt bra. För att de lyckade exemplen ska bli fler behöver integrationsperspektivet genomsyra hela samhället och alla politikområden.

För att integrationen ska bli bättre behöver det bli enklare och billigare att anställa. Nyanlända ska tidigt få lära sig om det svenska samhället. Det kan handla om praktiska frågor, som vart man vänder sig när man är i behov av hjälp, hur arbetsmarknaden ser ut och vilka regler som gäller här. Vad vi förväntar oss av nyanlända och vad nyanlända kan förvänta sig av samhället behöver vara glasklart. Den som behöver ska kunna få vidareutbildning och svenskundervisning. Det är av största vikt att nyanlända inte fastnar i klassisk svensk byråkrati och långa utredningar. Integrationen är en investering i människor, en investering som får kosta varje krona för att varje människa ska kunna bli sitt bästa jag och därmed bidra till det gemensamma.

Vi behöver ställa krav på den som kommer hit. Men vi behöver också ställa högre krav på oss själva som samhälle och som politiker, och inte minst som riksdagsledamöter, att skapa förutsättningar för den bästa tänkbara och välfungerande integrationen.

Det finns många skiljelinjer i svensk politik, både åt höger och åt vänster. Men en stor skiljelinje i svensk politik handlar om att jag genuint tror att den absoluta majoriteten av alla människor som kommer hit, som flyr undan krig och förtryck, vill gott, vill lära sig svenska och vill komma in i och bli en del av vårt gemensamma samhälle. Men för många får inte de förutsättningar som krävs.

För att Sverige ska stå starkt nu och i framtiden behövs effektiva reformer som förbättrar vårt mottagande av nyanlända med ett tydligt jobbfokus. Att få det första jobbet är nyckeln till mycket - till ekonomisk frihet och till att bli ännu bättre på svenska språket. Och vi ska inte underskatta vikten av att få kollegor och nya bekantskaper. Arbete är inte bara viktigt för integrationen. Jag tror att det är en förutsättning för den.

Precis som första jobbet många gånger är nyckeln till en lyckad integration är goda kunskaper i svenska språket många gånger nyckeln till att få det första jobbet. Kvaliteten i svenska för invandrare, sfi, är inte tillräckligt bra. Samtidigt finns det utbildningsanordnare som visat sig väldigt framgångsrika i att lära ut språk. I dag kan den som läser sfi inte välja en annan utbildningsanordnare än kommunen eller den anordnare som kommunen upphandlat. Centerpartiet vill därför att det införs en resultatbaserad sfi-peng. De som ska lära sig svenska får sedan möjlighet att välja var de vill studera, och utbildningsanordnaren får betalt genom en skolpeng baserad på resultat.

Precis som det finns ett gap i sysselsättningen mellan utrikes och inrikes födda finns det också ett gap mellan utrikes födda män och utrikes födda kvinnor. Integrationen är därmed också en fråga om jämställdhet. Och här har vi mycket att göra. Särskilt kvinnor som är utrikes födda och som har flytt från sitt hemland har svårt att komma i arbete tillräckligt snabbt. Den inledande tiden i Sverige domineras alltför ofta av att kvinnan är i hemmet, vilket kraftigt minskar möjligheterna att komma ut på den svenska arbetsmarknaden och därmed komma in i det svenska samhället.

Socialdemokraternas nya samhällsanalys är både spännande och skrämmande. Socialdemokraterna slår fast: Vårt fokus på feminism har gjort att vi missat pojkarna.

Jag tror att man kan reflektera mycket över detta citat.

När jag blev integrationspolitisk talesperson bestämde jag mig för att åka på en liten integrationsturné och besöka de utsatta områdena. Jag insåg väldigt fort att de som inte var på gårdarna och på lekplatserna var de unga tjejerna. Jag frågade poliser, fältsekreterare och fritidsledare var de unga tjejerna var. Svaret blev alltid detsamma, att de var i skolan eller hemma. Om det är någon grupp som vi har fokuserat för lite på så är det de unga flickorna med utländsk bakgrund. Det är dem som vi har missat. Det är dem som vi behöver prata mer om, samtidigt som vi pratar mer om pojkarna.

Fru talman! Det finns mycket i Tidöavtalet som är direkt dålig politik. När det kommer till integrationen ekar det, som sagt, otroligt tomt. De integrationsreformer som vi är i så stort behov av lyser verkligen med sin frånvaro.

Men jag får ofta frågor om det finns bra saker i Tidöavtalet. Och givetvis finns det bra saker där. Att regeringen ska titta på kvalificering in i välfärden är ett sådant förslag.

Nyanlända behöver i större utsträckning bidra till den långsiktiga finansieringen av sin försörjning. Ett sätt skulle kunna vara att göra om etableringsbidraget till ett etableringslån. På samma sätt som studenter försörjer sig med hjälp av studielån bör nyanlända kunna försörja sig med hjälp av lån under sin första tid i Sverige.

Fru talman! Jag inser att jag överskridit min talartid.

Politiken kan otroligt mycket bättre när det gäller integrationsfrågor. Men för den som är ny i Sverige är föreningslivet och civilsamhället många gånger helt avgörande. Där finns nätverk, kontakter och jobbmöjligheter. Civilsamhället gör otroliga insatser, vill många gånger så mycket mer och behöver ges betydligt bättre förutsättningar. Vi behöver på riktigt se över hur stödet till civilsamhället kan blir mer långsiktigt. I alldeles för många fall handlar det om kortsiktiga projekt som behöver mer långsiktighet och som kan införas i betydligt större skala.

Fru talman! Den svenska integrationen behöver bli bättre. Förväntningarna på nyanlända behöver bli tydligare och förutsättningarna för att komma in i och bli en del av det svenska samhället behöver bli bättre. Fler unga pojkar och flickor behöver se sina mammor och pappor gå till jobbet varje morgon. Integrationen är en av mandatperiodens absolut viktigaste frågor.

Jag vill passa på att önska en god jul och ett gott nytt år - och så småningom även en riktigt trevlig helg!

(Applåder)