Fru talman! Arbetsmarknadsutskottet är ett spännande utskott, där vi har det övergripande ansvaret för att människor ska komma i jobb och för att skapa ett integrerat samhälle där alla får möjlighet att bidra till en god samhällsgemenskap utifrån de egna förutsättningarna.

Samtidigt som vi har detta övergripande ansvar har vi inte alltid alla verktygen i vårt utskott. När vi nu ska samtala om hur vi skapar ett väl fungerande och integrerat samhälle måste vi även beröra förslag som hanteras i andra utskott.

Innan jag går in på de mer konkreta politiska förslagen vill jag lyfta fram vikten av att ett samhälle inte bara utvecklas utifrån ekonomi och lagar.

Ett samhälle växer fram och påverkas av de värderingar som präglar samhället över tid. I vårt fall är det den judiska och kristna etiken som har skapat den ram som vi alla lever i, oavsett om vi har en tro eller ej. Det är också denna ram eller kontext som man måste förstå och förhålla sig till när man väljer att bosätta sig i Sverige.

Tidigare har både politiker och forskningen glömt att tala om moral och etik, vilket har gjort att vi i Sverige oftast har debatterat enbart ekonomi och klass. Men i ett mer mångkulturellt samhälle måste man orka med att fundera över vilka värderingar det är som ska gälla för just vårt samhälle.

Inom den kristna idétraditionen har det alltid funnits ett spänningsfält mellan Aten, Jerusalem och Rom, vilket gör att vi under drygt 2 000 år har diskuterat vad som ska vara det viktigaste: filosofin, religionen eller lagen. Det är utifrån denna diskussion som vi tillsammans över tid har formulerat de mänskliga rättigheter som i dag ligger till grund för FN, EU samt flera enskilda länders konstitution.

När man väljer att bosätta sig i Sverige kommer man automatiskt att vara tvungen att acceptera de normer som vi har utvecklat utifrån dessa naturrättsliga principer: allas lika värde, jämlikhet, jämställdhet och respekt för natur och andra levande varelser. Detta är en del av vårt kollektiva arv, och det påverkar hur vi ser på familj, arbetsliv och samhället i stort.

Fru talman! Om jag ska lämna dessa etiska funderingar och tala lite mer om det praktiska så handlar integration om värderingar, utbildning, arbete och bostad. Inom mitt eget utskott, arbetsmarknadsutskottet, gör vi ett antal omprioriteringar. I stället för att prioritera ökade volymer i introduktionsjobben ser vi till att åtgärder som etableringsjobb kommer på plats.

Etableringsjobben är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som bygger på ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Det är en ny form av subventionerad anställning som riktar sig till nyanlända och till långtidsarbetslösa. Det handlar om att lära sig jobbet på jobbet, vilket är viktigt för att få fler att gå från utanförskap till en arbetsgemenskap. I budgeten stärker vi också upp Samhall, som har ett viktigt uppdrag gentemot dem som står allra längst ifrån arbetsmarknaden.

Vi kristdemokrater har också drivit på för att utbildningsrusta Sverige. Det är därför glädjande att regeringen nu genomför satsningar inom utbildningsområdet.

Vi bygger ut yrkesutbildningarna med cirka 16 500 platser genom att tillföra 1,3 miljarder. Vi bygger också ut yrkeshögskolan med ytterligare 385 miljoner, vilket innebär cirka 3 000 fler platser. Till detta ökar vi anslaget till folkhögskolan med ytterligare 100 miljoner.

Alla dessa satsningar syftar till att fler ska få den utbildning som man behöver för att kunna få ett jobb och försörja sig själv. Samtidigt satsar vi även på fler speciallärare i syfte att barn och ungdomar aldrig ska behöva halka efter.

Fru talman! Vid sidan av jobb och utbildning är boende en av de stora frågorna vi har att hantera om vi vill skapa ett bättre integrerat samhälle.

När vi byggde upp våra moderna städer under 40-, 50-, 60- och 70-talen var det utifrån en tanke som baserades på kategoriboende. Det innebar att arbetare bodde i vissa områden och medelklassen i andra. Skolan var samlingsplatsen som likt kyrkan låg mitt i byn, och idén var att samhället skulle integreras runt skolan.

Tyvärr har det inte riktigt fungerat så. I dag ser vi att alla de områden som polisen pekar ut som särskilt svåra områden är hyresområden. På ett sätt är det logiskt, eftersom hyreslägenheterna i första hand används av personer som är på väg in på bostadsmarknaden eller som av olika skäl har fastnat i detta boende. Ungdomar eller invandrare som får bättre ekonomi tenderar att skaffa en bostadsrätt eller villa, och så flyttar det in någon annan i lägenheten. Området i sig förändras inte, även om enskilda personer kan göra en bostadskarriär.

Detta fenomen påverkar skolorna, vilket gör att skolor som ligger mitt i stora hyreskomplex tenderar att bli väldigt segregerade skolor. Om vi menar allvar med att vi vill bryta segregationen i våra städer måste vi våga förändra en del av våra bostadsområden. Det behövs en mer blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer, både ägande och hyresboende. Blandade bostadsområden har visat sig ha en mycket positiv effekt för tryggheten och för att motverka segregation.

Jag är därför glad att regeringen har tillsatt en utredning som syftar till att det ska bli lättare att omvandla fler typer av lokaler till bostäder och att man även har tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder. Syftet med denna reform är att göra det möjligt för fler människor att äga sitt boende och att öka mångfalden av boendeformer i Sverige.

Fru talman! Vid sidan av dessa åtgärder är det bra att regeringen även ser över skatterna på arbete. Det är viktigt för att värna arbetslinjen, få fler i jobb och se till att det alltid lönar sig att arbeta.

Förutom det jag nu har nämnt måste vi också peka på de stora problem som finns i form av hedersvåld, tvångsäktenskap, ungdomskriminalitet och könsstympning.

Vi har problem, och även om allt detta redan är olagligt i dag skärper vi nu flera lagar samt ger polis och socialtjänst fler instrument för att arbeta med dessa frågor.

Kristdemokraterna gör tillsammans med övriga samarbetspartier en historisk satsning på hela rättsväsendet, där vi går från 69 till 90 miljarder mellan 2023 och 2026. Detta stärker utredningsverksamheten, vilket är helt avgörande för att lagföra fler. Brottsoffer och de som lever under hedersförtryck får aldrig lämnas i sticket för att det saknas resurser.

Samtidigt kommer det inte att räcka med att vi arbetar med repressiva metoder, utan det som måste vara kärnan i allt arbete kring lag och ordning är det brottsförebyggande arbetet. I grunden handlar det om värderingar. Det är därför viktigt att vi i förskolan, i skolan, i fritidsverksamhet och på fritidsgårdar hela tiden arbetar för att stötta barn, ungdomar och kvinnor som på olika sätt utsätts för hot och våld.

Vi måste också se till att skapa en meningsfull och aktiv fritid för våra barn och unga. Här fyller det fritidskort som regeringen lanserar under nästa år en viktig funktion.

Vi måste också samverka med civilsamhället - trossamfund, idrottsklubbar och kulturföreningar - om vi ska hitta arenor där vi kan samtala med våra invandrare om hur Sverige fungerar.

I detta sammanhang vill jag passa på att rikta ett stort tack till alla ideella krafter som dagligen jobbar för att de som kommer till Sverige ska finna sig till rätta.

För egen del hoppas jag att vi på sikt ska lära oss mer av länder som exempelvis Kanada, där man har utvecklat samarbetet med civilsamhället på ett helt fantastiskt sätt. Det gör att nya och gamla kanadensare lär känna varandra i vardagen.

Fru talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Jag vill också göra en liten reflektion innan vi går mot jul. För egen del kommer jag att fira en jul där det kommer att talas romani, serbiska, lite estniska och en del svenska. Just i denna mylla av många språk och kulturer kommer jag att ha en fantastisk jul. Därför vill jag också passa på att önska mina kollegor, talmanspresidiet, tjänstemännen på vårt kansli och övriga tjänstemän en god jul och ett gott nytt år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration och jämställdhet

(Applåder)