Fru talman! Dagens debatt om arbetsmarknadsfrågor är omfattande, och därför väljer jag att koncentrera mig på kompetensförsörjning, arbetsmarknadspolitik, arbetsförmedling, arbetsintegrerande sociala företag och kortare arbetstid. Det är ett brett och betydelsefullt ämnesområde.
Jag vill börja med att framhålla vikten av den svenska modellen, där parter förhandlar och enas. Denna balans är något vi bör vara stolta över och aktivt värna, särskilt med tanke på dess internationella unikhet och de hot vi i dag ser mot arbetsrätten.
Fru talman! Vi står inför stora utmaningar på arbetsmarknaden. Trots att vi har många lediga jobb skriker både offentlig och privat sektor efter arbetskraft samtidigt som vi har stora grupper som är arbetslösa.
En viktig fråga är långtidsarbetslösheten och de specifika utmaningar som lågutbildade och personer med funktionsvariationer står inför. Det är tydligt att orsakerna inte är kopplade till ursprung, ovilja eller höga bidrag, som SD-regeringen påstår. I stället grundar sig problemet i bristen på de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det vore klokt för regeringen att prioritera en ambitiös utbildningspolitik för att minska kompetensklyftan och ge dessa människor verktygen de behöver för att kvalificera sig för arbete.
Samhällets insatser bör fokusera på att förbättra och utöka utbildningsmöjligheterna snarare än att man stirrar sig blind på sänkta bidrag och påstådd ovilja. Att överbrygga kompetensklyftan utgör inte bara en investering i enskilda människors framtid, utan det är en kraftfull åtgärd som stärker hela samhället. Det är dags att skifta fokus från medvetna missuppfattningar till verkliga lösningar och möjligheter.
Fru talman! I flera kommuner och regioner står vi inför en kompetensbrist, vilket i grund och botten påverkar välfärdens kärna. Redan i dag möter många av våra lärare och hälso- och sjukvårdsanställda en utmanande arbetsmiljö med överfulla klasser och påfrestande arbetsuppgifter inom vården och omsorgen. Denna belastning leder tyvärr till att många passionerade yrkespersoner inte längre orkar stanna kvar. En oroväckande trend, som tydligt illustreras av Vårdförbundets konstaterande, är att många sjuksköterskor har tvingats reducera sin arbetstid eller till och med lämna yrket i förtid på grund av en påfrestande arbetsmiljö.
Fru talman! Vi beklagar att regeringen beslutat sig för att slopa återhämtningsbonusen. Miljöpartiet initierade reformen, som har varit en möjlighet för personalgrupper i vården och äldreomsorgen att testa nya sätt och egna idéer för att förbättra arbetsmiljön, inklusive arbetstidsmodeller. Många intressanta och viktiga projekt har genomförts över landet, och vi anser att det är en satsning som hade behövt fortsätta och utvecklas.
Fru talman! Det är anmärkningsvärt att regeringen inte tycks erkänna den exceptionellt svåra ekonomiska situation som nu drabbar regioner och kommuner. SKR larmar om den pressade situationen. Även om regeringen har ökat de generella statsbidragen är det långt ifrån tillräckligt. Att fatta drastiska beslut utifrån Sverigedemokraternas paranoida vanföreställningar är förödande. Att nonchalera de demografiska förändringarna och arbetskraftsbristen i kommuner och regioner men även i andra sektorer, särskilt när det kommer till lönekravet för arbetskraftsinvandrare, är att förbise verkligheten. Bristen på arbetskraft förväntas få omfattande konsekvenser, med betydande påverkan på välfärden. Detta skapar oro inom kommuner och regioner och i olika sektorer i samhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen
Fru talman! Med rätt förutsättningar kan väldigt många få ett jobb att gå till och en egen inkomst att leva på. Men det är naivt att tro att detta ska ske av sig självt - eller, som regeringen verkar tro, ske genom att det blir så jävligt som möjligt att vara arbetslös. Detta sker genom att vi som samhälle gör vårt så att varje medborgare får rätt förutsättningar att göra sitt.
En förutsättning för att samhället ska klara av sin del av ansvaret har länge varit en fungerande arbetsförmedling som finns i hela landet och kan erbjuda hjälp och stöd utifrån varje individs behov. För några år sedan fick dock stora delar av Arbetsförmedlingens verksamheter hastigt sätta punkt för sin verksamhet när Moderaternas och Kristdemokraternas första neddragning på myndigheten kom. Varslen rasade in, kompetensen försvann och kvar stod människor som fortfarande behövde vägledning i jakt på ett jobb. Många av myndighetens handläggare med specialistkompetens om funktionsnedsättningar slutade, och flera av Arbetsförmedlingens lokalkontor runt om i landet stängdes ned. Det blev ett hårt slag för Arbetsförmedlingen som myndighet, för alla dess anställda och inte minst för alla arbetssökande.
Sedan dess har en del lokalkontor öppnat igen, men det räcker inte på långa vägar. Det är ett enda stort feltänkande att människor i behov av specialinriktade stöd inte ska kunna få träffa personen som ska ge stöd. Digitala medel är bra men kan inte helt ersätta detta för alla.
Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken behövs allra mest för de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden. Personer med olika typer av funktionsnedsättningar är en sådan grupp, utrikes födda kvinnor en annan.
För att Sverige ska klara integrationen och samtidigt säkra såväl vår välfärd som vår omställning behöver alla som kan jobba ges rätt förutsättningar för att göra detta. Under mina möten med människor runt om i Sverige träffar jag väldigt ofta lågutbildade utrikes födda kvinnor. Det som kommer fram mest i de samtalen är att de efterfrågar arbete: Kan du hjälpa mig att söka jobb? Jag har aldrig stött på någon ovilja att arbeta. Snarare längtar människor till jobb och självständighet.
Detta är ofta kvinnor som har levt i fattigdom eller förtryck, som aldrig haft någon möjlighet att knyta egna kontakter på den svenska arbetsmarknaden men som inte vill något annat än att ha ett eget arbete att gå till. Det är för dem som Arbetsförmedlingen kan innebära skillnaden mellan att komma in i Sverige och att lämnas utanför, och det är bland annat för deras skull som vi behöver se till att städa upp efter högerns experiment och börja göra det som vi vet fungerar.
De arbetsmarknadspolitiska programmen och de riktade arbetsmarknadsutbildningarna behöver utökas. Vi vill dessutom satsa på korta yrkesutbildningar i kombination med språkstudier, särskilt riktade mot kvinnor och bristyrken. Det är så vi kan rusta Sverige för framtiden, säkra välfärden och ge människor hopp och framtidstro.
Fru talman! Vi lever i en tid där samhället är i ständig förändring. Det som är nyheter i dag kan vara gammalt i morgon, och det som känns omöjligt i dag kan vara verklighet nästa månad. Det här kräver en arbetsmarknadspolitik för framtiden, som möter verkligheten där gamla jobb försvinner medan nya växer fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen
Svenskar har under flera generationer vuxit upp med bilden att ett fast och tryggt jobb är något som alla kan få, men det är något som dagens unga bara kan drömma om. Och medan många äldre kunnat arbeta inom samma yrke, till och med på samma arbetsplats, ett helt liv kan inga unga i dag räkna med att aldrig behöva byta bana.
En ny verklighet kräver en ny politik. En av delarna i den är studie och omställningsstödet. Sent omsider insåg regeringen att det behövs, men den senfärdigheten har satt många människor på väg att ta nästa steg i livet i kläm. Parterna har förhandlat fram ett viktigt avtal som gör att människor nu ska kunna vidareutbilda sig under yrkeslivet. Det här ser vi i Miljöpartiet som oerhört viktigt. Det hjälper rörligheten på arbetsmarknaden och är också en möjlighet till självförverkligande.
En annan del av framtidens arbetsmarknadspolitik är de arbetsintegrerande sociala företagen, som har en enorm potential som samhället inte tar till vara i dag. De skapar möjligheter för grupper som annars har svårt att få tillträde till arbetsmarknaden. Samhällsvinsterna är också uppenbara och väl dokumenterade. Tillväxtverket har till exempel konstaterat att arbetsintegrerande sociala företag har fördelar som är särskilt bra för målgrupperna nyanlända och långtidsarbetslösa utrikes födda personer.
En del i den arbetsmarknadspolitik som bygger på framtiden är reformer för sänkt arbetstid. Det är en idé som under vissa tider har blivit hånad av de flesta partier i kammaren. Nu börjar dock även andra större partier i kammaren snegla åt det hållet, och jag är övertygad om att det är rätt väg att gå framåt. Inte för alla, alltid och överallt men för många yrkesgrupper som i dag inte orkar jobba ett helt liv är en sänkt arbetstid i grund och botten en förutsättning för att jobbet ska bli gjort.
Fru talman! Vi lever i en omvälvande tid. Det ställer krav på oss som politiker att våga tänka längre och se hur framtidens jobb kan vara med och bygga framtidens samhälle.
Det är två betänkanden vi debatterar i dag, AU2 och AU3. För AU2 har jag lämnat ett särskilt yttrande, och för AU3 yrkar jag bifall till våra reservationer 4 och 17.