Herr talman! Svaret som jag uppfattade på den första frågan är att man fick genomföra Martin Ådahl-reformen av Arbetsförmedlingen för att man styrde med stöd av Centerpartiet och därmed var beroende av att kompromissa om politiken.

Följdfrågan till den andra frågan blir: Med vilka har då Socialdemokraterna tänkt att man ska genomföra de reformer som är högst prioriterade för Socialdemokraterna?

Det är lätt att dra slutsatsen av svaret på den första frågan att Socialdemokraterna har en god insikt om att om man inte är överens med en majoritet om hur det ska bli kanske det inte blir som man har tänkt. Det är uppenbart att Socialdemokraterna inte är nöjda med Martin Ådahl-reformen av Arbetsförmedlingen, och det kan det finnas goda skäl för. Men att då i kammaren fortsätta att presentera politik som saknar stöd i kammaren, och låtsas som att det är en verklighet som någon socialdemokratisk väljare ska vänta sig, väcker såklart vissa frågor.

Jag har full respekt för att man behöver kompromissa en hel del om politiken. Det har också vi fått göra i arbetsmarknadspolitiken. Men vi står såklart för att det är så.

Med vilka har Socialdemokraterna tänkt att de ska genomföra de mest prioriterade reformerna när det, som mina kollegor tidigare har konstaterat, råder mycket stora politiska skillnader i Socialdemokraternas regeringsalternativ?