Fru talman! Målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, som är ämnet för dagens debatt, är att insatserna som görs ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vad gäller både de gröna och de blå näringarna måste vi få till en produktionsökning som i sin tur bidrar till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel, samtidigt som våra livsmedelsproducenter får en mer stabil ekonomisk tillvaro. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. Det är regeringens mål. Här är uppdateringen av livsmedelsstrategin, som nu pågår, en bärande bjälke.

Fru talman! Det får inte bara bli en strategi, en skrivbordsprodukt som det har varit hittills, utan jag hoppas nu verkligen att vi med den uppdatering som görs kommer att se en skillnad hos den enskilda matproducenten.

Utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta ska göras genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraft och lönsamhet. Det är avgörande för det svenska lantbrukets överlevnad men också ur ett beredskapsperspektiv.

När vi i utskottet var på besök i Baltikum tidigare i höst framkom det väldigt tydligt att deras mål var att vara självförsörjande i så hög grad som möjligt vad gäller de varor som går att producera inom ländernas gränser. Och de baltiska länderna har sannerligen varit prövade. De vet vad de talar om. Vi bör lära av dem i detta hänseende.

Jag vill beröra ett av de tillkännagivanden som behandlas i betänkandet om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för produktion och konsumtion kopplade till specifika produktionsformer. Här anger regeringen att den dåvarande regeringen i budgetpropositionen för 2018 presenterade mål för ekologisk produktion och offentlig konsumtion till 2030. Regeringen anser inte att det finns behov av att ha ett mål för ekologisk produktion och konsumtion, eftersom svensk livsmedelsproduktion ska styras av det som konsumenterna efterfrågar. Behovet är i stället att stärka konkurrenskraften i hela livsmedelskedjan, oavsett på vilket sätt man odlar.

Regeringen delar riksdagens bedömning att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av dessa politiskt satta mål. Apropå besöket i Baltikum är det viktigt med mat producerad inom landets gränser. Om det är eko eller konventionellt spelar en betydligt mindre roll. Det viktiga är att vi producerar mer mat i Sverige.

För att intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret i syfte att stärka totalförsvaret anser regeringen att medel för uppbyggnaden av en livsmedselsberedskap och åtgärder för att säkerställa tillgången till dricksvatten behöver samlas och dessutom ges ytterligare medel i den osäkra tid som vi lever i nu. Det är viktigt att vi ser om vårt hus för beredskapens och invånarnas skull.

Fru talman! En av rubrikerna i betänkandet är Politikens inriktning - en sammanhållen landsbygdspolitik. Regeringen framhåller i propositionen att landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige ska fungera. Villkoren för att bo, leva och verka i landsbygderna ska stärkas. Målet för en sammanhållen landsbygdspolitik är en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. För att uppnå målet krävs en bredd av insatser inom många utgiftsområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Regeringen anför att landsbygdernas förutsättningar skiljer sig åt i olika delar av landet, vilket ställer krav på olika insatser och lösningar, för det är oerhört viktigt att inse att vi har många olika landsbygder. Landsbygden i sig är inte ett enhetligt begrepp.

Vidare läser vi i betänkandet följande: "Kommunerna, regionerna och de statliga myndigheterna samt det civila samhällets organisationer har viktiga roller när landsbygdspolitiken ska genomföras. När det gäller de areella näringarna behöver konkurrenskraften stärkas och produktionen inom näringarna öka på ett hållbart sätt." Självfallet är den offentliga servicen helt avgörande, men vi får inte glömma civilsamhället och föreningslivet, som ofta är en bärande bjälke ute i våra landsbygder där annan service inte längre finns. Därför måste föreningslivet och det civila samhället stärkas på olika sätt, vilket den här regeringen gör genom olika insatser. Vi ser värdet av civilsamhället och föreningslivet.

Regeringen har i arbetet med uppdateringen av livsmedelsstrategin höga ambitioner för hela livsmedelskedjan inom samtliga hållbarhetsperspektiv: ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Regeringen framhåller att svensk livsmedelsproduktion på många sätt är ett föredöme med hög kvalitet, låg miljöpåverkan och med stor hänsyn tagen till djurens välbefinnande.

Regeringen anser att de svenska mervärdena måste tydliggöras och därmed också förhoppningsvis kunna ge mer betalt till producenterna. I utvecklingen av landsbygderna ingår att stärka konkurrenskraften för svensk animalieproduktion med bibehållen livsmedelssäkerhet och ett gott djurskydd.

Fru talman! Jag går över till att tala om skogen. Regeringen anser att principen om frihet under ansvar är oerhört viktig att värna. Regeringen prioriterar att det svenska skogsbruket inte begränsas utan fullt ut kan bidra till att uppnå klimatmål samt till jobb och tillväxt i hela landet. Samtidigt är ett flertal nya EU-rättsakter aktuella som kan påverka skogsbruket och den nationella skogspolitiken. Det är därför till exempel en självklarhet att regeringen röstar nej till Nature Restauration Law. Regeringen anser att det behövs en översyn av den nationella skogspolitiken för att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar långsiktigt hållbart svenskt skogsbruk och en växande bioekonomi. Därför kommer inom kort en skogsutredning att tillsättas, vilket också statsministern anförde i höstens regeringsförklaring.

Apropå rättsakter håller regeringen på att se över hur man skyndsamt kan hantera artskyddsförordningen, då vi ser hur den verkligen lägger en död hand över våra landsbygder och våra skogsägares egendomar.

Artskyddet kan inte trumfa över annan lagstiftning, och så var det heller inte tänkt. Vi måste göra om implementeringen och göra det på lägstanivå, samtidigt som vi försäkrar oss om att de som på något sätt ändå drabbas av inskränkningar mot sin vilja får en skälig ersättning. Nationellt fridlysta arter kan inte heller stoppa pågående markanvändning.

Vi ser redan i dag hur detta leder till minskad mängd inmätt virke till våra sågverk runt om i landet. De kan alltså inte förädla vårt svenska gröna guld, vilket i sin tur straffar landsbygden ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi måste vrida om sektorstänkandet i skogen, där skogsägaren och brukandet av skogen ska ges de rätta förutsättningarna för att kunna vara en del av den omställning som vi är mitt inne i nu. Vi ska vara helt på det klara med att skogen och det svenska hållbara skogsbruket är en av våra stora konkurrensfördelar i omställningen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)