Fru talman! Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel är som vanligt den viktigaste budgetdebatten för året. Det vet alla vi som är närvarande i kammaren.

Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag.

Vänner i Sveriges riksdag! Vi har såklart problem med framtidens livsmedelsförsörjning, svenskt lantbruk, brukandet av skogen och så vidare. Vi vet att vi har problem. Det problemet består i att vi under lång tid har försökt att ta friheten från dem som ska producera livsmedel och skog. Det är när vi ger dem som ska producera livsmedel och skog friheten som de sköter produktionen på ett ansvarsfullt sätt.

Jag har sett detta i skogen. När vi införde frihet under ansvar i skogen levererade svenska skogsägare genom att öka produktionen 1 miljon kubikmeter om året. Och man höjde produktionen i flera av de delar där vi brukar mäta biologisk mångfald. Man tog ansvar. Men ända sedan skogsutredningen från 1993 har det blivit sämre. Vi har låtit myndigheterna gå in och peta, förstöra, försvåra och fördyra för enskilda skogsbrukare. De skogsbrukare som ända sedan 1993 med frihet under ansvar har höjt inbindningen av kol, som har gjort Sveriges klimatarbete gratis med det de äger och har, får det arbetet gång efter gång förstört.

Vi måste tillbaka till frihet under ansvar för skogsägarna. Det pratas i dag om att vi kommer att uppnå målen till 2030. Men det är inte genom att begränsa och försvåra skogsbruket ännu mer som vi uppnår målen till 2030. Jag lovar att det är så.

Ja, det kommer att bli svårt att nå upp till målen i LULUCF, men Sverige är inte ensamt om att få svårt att nå upp till målen i LULUCF. På vilket sätt skulle vi vinna genom att i dag börja växla ned det framgångsrika skogsbruket, producera mindre i skogen och ta fram mindre mängd substitut ur den svenska skogen? Vi kommer inte att vinna någonting.

Fru talman! Jag har, precis som Skogsindustrierna, en god förhoppning om att vi kommer att klara målet till 2030 med det skogsbruk som finns i dag. Det gäller likaså för svenskt jordbruk. Så länge vi kan bibehålla en hög produktion kommer de att fortsätta att leverera miljö- och klimatnytta.

Fru talman! Vad gör regeringen för att bibehålla en hög produktion i svenskt jordbruk? En del är att sänka dieselskatterna till EU:s lägsta. Det ger på kort sikt en likviditetsförstärkning, vilket gör att man vågar satsa på en hög produktion. Det är såklart i längden inte optimalt att ligga kvar med subventionerade fossila bränslen på det sättet. Men för att ge en snabb injektion med likviditetsförstärkning är det här det bästa sättet för att bibehålla hög produktion i jordbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag är helt öppen för att i framtiden titta på jordbruksavdrag eller liknande enligt den statliga utredningen. Det finns också andra modeller. Men det viktiga är att vi bibehåller en likviditet. Efter det här året som på alla sätt har varit utmanande för svenskt jordbruk går vi in i 2024 års odlingsår med tuffa förutsättningar när det kommer till likviditet. Det är precis vad vi levererar på med hjälp av en sänkt bränsleskatt.

En annan del är att vi levererar på den fråga som jag, som det sades innan, har tjatat om i ett antal år, nämligen slakteriavgifterna. Vi har i Sverige haft en modell som har utmärkt sig från övriga EU och som har varit en konkurrensnackdel för svenska animalieproducenter. Nu fixar vi till den för att stärka likviditeten, konkurrenskraften och rättssäkerheten i den svenska animalieproduktionen.

Fru talman! När regeringen tillträdde var vi från början tydliga med att vi vill förändra förutsättningarna för svenskt jordbruk. Vi började arbetet med livsmedelsstrategin, inte en ny utan en revidering av den befintliga. Jag tror att jag var den förste som i den här talarstolen pratade om att vi var tvungna att uppdatera livsmedelsstrategin. Nu är vi snart där.

Under tiden har en konkurrensutredning tillsatts med bibehållet djurskydd. I dag presenterade regeringen ytterligare en utredning som ur konkurrenssynpunkt ska förbättra för svenskt jordbruk vad gäller regelbördor, offentlig kontroll och så vidare. Regeringen levererar gång på gång för att stärka svenskt jordbruk, för att bibehålla en hög produktion och för att behålla produktionen inom Sveriges gränser.

Precis som sades tidigare är det när vi trycker ut svensk produktion utanför Sveriges gränser som det börjar bli bekymmersamt för miljö och klimat. Klimatet är ju, som vi ofta säger här i kammaren, globalt. När vi producerar nötkött i Sverige blir det 70 procent lägre klimatgasutsläpp än i stora delar av världen. Vi ska ha produktionen inom Sverige, och det är animalieproduktionen som är motorn i svenskt jordbruk.

Fru talman! Jag är helt övertygad om att svenskt jordbruk på marknaden löser detta om vi ger dem rätt förutsättningar. Rätt förutsättningar är inte att stå i Sveriges riksdag och sätta upp procentmål för ekologiskt jordbruk, styra mer och ge myndigheterna mer verktyg och muskler. Ge frihet till Sveriges jord- och skogsbrukare, så kommer de att fortsätta att hitta på smarta lösningar.

Om man är lite halvnördig, som jag är, och har följt höstens Agritechnica, jordbruksmässan, kan man se hela utvecklingen i jordbruket. Ogräs bekämpas mekaniskt med hjälp av robotar, som bränner upp ogräset med små eldar. Det är så mycket som händer just nu.

Låt oss titta på duktiga maskinutvecklare i Sverige, till exempel Väderstadverken i min hembygd. De producerar och tar fram ny teknik hela tiden, för att minska bearbetning och hitta radhackningsmetoder för att minska mängden växtskydd. Det är branschen som gör dessa saker, inte politiken. Ge branschen dessa möjligheter!

Lantmännen vill ta fram fossilfri gödsel producerad i Sverige. Det skulle vara mycket bra för den svenska beredskapen att faktiskt ha en mineralgödselproduktion i Sverige igen. Det är väl bara Sverige och ett land till i hela EU som inte producerar sin egen gödsel i dag. Det är fantastiskt bra! Men vad är haken för Lantmännen att producera en fossilfri gödsel? Jo, det är elen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vad gör vi för att få mer el? Jo, vi gör stora satsningar på kärnkraft. Inom en tid kommer det att leda till att det finns mycket mer el och att alla företag som är beredda att ställa om kan göra det.

Det här är vad som gäller: Vi levererar de stora delarna, och branscherna och företagarna levererar miljön och klimatnyttan samt producerar maten.

Fru talman! Jag ska snart gå in för landning, men jag ser ytterligare ett hinder som jag uppfattar är en begränsning. Forskningen på jord- och skogsbruk har de senaste 20 åren gått in för mycket på andra saker än produktion. Svenskt jordbruk lider av att vi inte längre har forskning om produktionshöjande metoder i Sverige. Det blir oerhört viktigt att forskningen vänds mot produktionshöjande åtgärder igen, annars kommer vi inte att klara av att producera mer mat.

När vi dessutom tar mer och mer åkerjord ur produktion på olika sätt kommer vi att behöva producera mer på de ytor där vi har produktion.

Fru talman! Jag går ned för landning. Men jag vill passa på att önska mina kollegor, talmanspresidiet, riksdagens personal och övriga i riksdagen en god jul och ett gott nytt år.

Jag hoppas att vi får ett produktivt 2024 och framför allt ett väldigt mycket bättre jord- och skogsbruksår 2024.

(Applåder)