Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan! Den stora klimatdebatten kommer ju att hållas den 19 december.

Det finns en hel palett av åtgärder som man kan vidta och som kommer att komma i klimathandlingsplanen framöver. Det kommer att redogöras mycket mer för detta i debatten den 19 december.

Det finns till exempel möjligheter att öka tillväxten i skogen på olika sätt. Man kan med olika metoder öka kolinbindningen i jordbruket. Det finns också möjligheter att handla med utsläppsrätter så att man kan göra minskningar i andra länder. Det här var bara exempel. Jag är ingen expert på klimatfrågan, så i övrigt passar jag vidare till debatten den 19 december.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag vill prata om jordbrukets utsläpp. Vi minskar dieselskatten och reduktionsplikten, vilket i sig ökar utsläppen. Men eftersom detta möjliggör ett lönsamt jordbruk blir det möjligt för Sveriges gårdar att finnas kvar i stället för att läggas ned. Jag skulle inte bli förvånad om utfallet blir plus minus noll om man gör en helhetsanalys och räknar på detta ur klimatperspektiv, för det svenska jordbruket är så pass mycket mer klimatvänligt än jordbruken i omvärlden.

Detta är ju ingenting som man kan tillgodoräkna sig i de tabeller som vi tittar på, men det är något som händer i verkligheten. Det som händer i verkligheten är viktigare för klimatet än siffrorna i de tabeller som vi tittar på; det anser åtminstone jag.