Fru talman! Vi är många här i kammaren som är födda och uppvuxna utanför storstädernas inflytande, så även jag. Då vet man att regional utveckling bygger på ungefär samma saker som urban utveckling eller utveckling generellt. Det behövs företag, och företagen behöver tillgång till duktiga medarbetare. Man behöver fungerande infrastruktur och gärna el till överkomliga priser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Det är ingen strukturell skillnad, eller behöver inte vara det, mellan utveckling på olika ställen i landet. Det är därför också tydligt att oavsett var i Sverige man befinner sig eller vilken typ av företag man besöker finns det några återkommande problem som politiken måste lösa. Ett är det vi har sett med kompetensförsörjningen, som just nu innebär stora konsekvenser för svensk tillväxt. Vi ser detta inte minst i städer som Luleå och Boden, som just nu jagar arbetskraft med ljus och lykta. Samma problematik finns dock även i södra Sverige, där väldigt många industriföretag under en längre tid har haft problem att hitta medarbetare till de arbetstillfällen som faktiskt finns här och nu.

Om inte utbildad arbetskraft med rätt kompetens finns tillgänglig riskerar företag att tvingas lägga ned sin verksamhet, att flytta den eller, som i norra Sverige, att över huvud taget inte kunna starta den. Politiken kan inte lösa alla dessa problem, men vi vet att det för att säkra kompetensförsörjningen på lång sikt krävs utbildning med vuxenutbildning, högskolor och universitet av hög kvalitet och bredd. Det är avgörande att vi lyckas utbilda fler människor in på arbetsmarknaden och därmed den gemenskap och möjlighet till självförsörjning som det erbjuder.

Här vill jag gärna slå ett extra slag för yrkeshögskolan, som har en viktig uppgift att fylla redan i dag men framför allt i morgon med de behov vi ser på flera ställen i landet. Det är en effektiv utbildningsform som är tydligt kopplad till den regionala arbetsmarknaden. Vi ser även hur de lokala folkhögskolorna här gör stora insatser.

Om man ska lyfta fram någonting som gör regional utveckling speciell jämfört med exempelvis den urbana är det just att besöksnäringen i många fall utgör en stor del av den lokala ekonomin. Sverige är ett attraktivt land att besöka. Vi har både natur och kulturmiljöer som många vill resa till. Att vi fortsätter att vårda och ta hand om vårt kulturarv, som ju inte bara befinner sig i Stockholm, är viktigt av många anledningar, och just besökspotentialen är en av dem.

På samma sätt behöver vi ta hand om vår helt unika svenska natur. Stormen Babet som drog in över landet i oktober fick stora konsekvenser längs våra södra kuststräckor, där fastighetsägare i orter som Beddingestrand och Smygehamn fick se sina hus åka ut i havet. Det pekar på behovet av ett aktivt kustskydd där staten kan behöva ha ett större nationellt samordningsansvar, vilket också har lyfts tidigare här i kammaren. Jag tror att vi i det här fallet har mycket att lära av länder som Danmark och Holland i hur de har jobbat med exempelvis strandfodring för att skydda kuststräckor och värdefull natur.

Regional utveckling

Vi kan fortsätta att uppehålla oss vid besöksnäringen. Den har under en tid varit en av Sveriges snabbast växande näringar, även om pandemin naturligtvis fick stora konsekvenser för just denna bransch. Det handlar om företag som ofta drivs som mindre familjeföretag och som är starkt kopplade till bygden. Dessa företag måste ges förutsättningar att driva sin verksamhet och utveckla sitt företagande.

Det går att hitta många positiva exempel. Jag har tidigare lyft den utveckling vi har sett i Halland, där flera hotell och restauranger har satt regionen på den gastronomiska kartan så att den blivit en besöksdestination med besökare inte bara från Sverige utan även över landsgränserna.

I Skåne har vi en liknande utveckling. Där har en svag krona lett till ökad turism från främst vårt västra grannland. Här har den av tradition livsmedelsproducerande regionen lyckats mycket väl med att skapa en turistdestination med fokus på mat och dryck.

Jag tar upp detta därför att det visar hur viktigt det lagförslag som regeringen nu arbetar med vad gäller gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker är. Att tillåta småskalig och hantverksmässig gårdsförsäljning av vin och öl kommer att betyda väldigt mycket för regional utveckling och för att Sverige ska kunna fortsätta att positionera sig som en attraktiv mat och dryckesregion.

Från Liberalernas håll går vi gärna längre. Vi vill tillåta att vin och öl även ska kunna säljas i licensbutiker som komplement till Systembolaget. Det tror vi skulle ge stora möjligheter för den svenska dryckesproduktionen och turistindustrin som rör sig kring just det gastronomiska samtidigt som vi fortsätter att ha en trygg och ansvarsfull försäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige.

Jag yrkar bifall till näringsutskottets förslag till beslut under utgiftsområde 19 Regional utveckling.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 december.)