Fru talman! I dag debatterar vi Utgiftsområde 19 Regional utveckling, och jag vill passa på att redan inledningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet NU2. Och jag kan konstatera att reservationer i betänkandet helt saknas.

Fru talman! Regional utveckling är ett brett fält och spänner egentligen över många utskott och utgiftsområden. I ärlighetens namn ryms nästan all politik som har inverkan på förutsättningarna för den regionala tillväxten inom andra betänkanden. Jag tänker ta mig friheten att tala i ett något bredare perspektiv än det som ryms i detta specifika utgiftsområde.

När man talar om regional utveckling är ett vanligt mantra att hela Sverige ska leva. Det är inga konstigheter. Vi sverigedemokrater håller med om detta. Jag vill också säga att vi även sätter handling bakom orden. Menar man allvar med orden att hela Sverige ska leva, då är det ytterst märkligt att man straffar ut landsbygden på olika sätt, till exempel när vänstersidan i svensk politik - då inkluderar jag Centerpartiet - forcerar fram världens högsta drivmedelspriser. Eller när man försöker döda inrikesflyget genom att lägga på flygskatter och till och med lägga ned den centrala Bromma flygplats. Eller när man börjar trixa med reseavdraget på ett sätt som tydligt försämrar möjligheterna att leva utanför storstäderna, så till den grad att vi i det nya regeringssamarbetet fick gå in och riva upp Socialdemokraternas och Miljöpartiets destruktiva regelverk för just reseavdrag.

Nu när regeringen och Sverigedemokraterna sänker reduktionsplikten till EU:s miniminivå är detta ytterligare något som kommer att gynna vårt avlånga land i stort och förhoppningsvis också verka inflationsdämpande när fraktkostnaderna för våra varor går ned. Det finns således många vinnare på att slippa den förra regeringens politik på området.

Fru talman! Tack vare Tidöpartierna är det också många andra bra saker på gång som kommer att bidra till utvecklingen av rikets olika delar. Ta bara en sådan sak som att vi nu lättar på strandskyddsreglerna, vilket gör att kommuner ges möjlighet att på ett helt nytt sätt använda sin mark till att bygga attraktiva bostäder som folk är beredda att betala för!

Regional utveckling

Tillståndsprocesserna, inte minst för gruvnäringen men också för annan tillståndspliktig verksamhet, förenklas nu och ledtider kortas. Också försvarssatsningar kommer att gagna såväl regional utveckling som infrastruktur i delar av landet.

Ytterligare en sak är gårdsförsäljning. Det är en annan komponent. Även om vi från Sverigedemokraterna fortfarande ser en utvecklingspotential i regelverken utifrån det vi hittills har sett är det positivt att gårdsförsäljningen äntligen kommer till skott. Men som så ofta är tyvärr EU en byråkratisk bromskloss av stora mått när man vill göra något bra för sin nation. Det är tråkigt.

Fru talman! Sverige är fullt av strävsamma svenskar och driftiga entreprenörer som kan stå på egna ben om förutsättningarna ges. Tyvärr har man försatt stora delar av Sverige i ett konstant bidragsberoende, bland annat via det kommunala utjämningssystemet. Incitamentsstrukturen belönar slöseri och bestraffar entreprenörskap. Därför tycker jag, inte minst på ett personligt plan, att det är högintressant att se vad Utjämningskommittén som snart ska framlägga sin utredning kommer fram till. Här behövs reformer för tillväxt. Här behövs helt andra incitamentsstrukturer för företagande och för entreprenörskap. Det ska löna sig för en kommun att försöka locka till sig företag eller vara behjälplig med en företagsetablering. I dag är de incitamenten svaga.

På ett något angränsande tema skulle Sverigedemokraterna önska en regionalisering av fastighetsskatten för industrifastigheter och elproduktionsanläggningar. Även om det inte utgör en del av Tidöpartiernas gemensamma budget menar vi alltjämt att en sådan modell och dess inverkan på det regionala utvecklingsarbetet i alla fall borde utredas.

Fru talman! I en debatt om regional utveckling är det rimligt att också säga några ord om rennäringen. Låt mig vara tydlig. Vi i SD värnar våra nationella minoriteters särart och rätt att bevara och utveckla sin kultur. Men särrättigheter utformade så som det är i dag bromsar utvecklingen och skapar konflikt.

Renar är ett trevligt och exotiskt inslag för turister och är generellt ett välkommet inslag i landskapen i norr. Men rennäringslagen och dess tillämpning behöver verkligen ses över och reformeras.

När rennäringens intressenter kan bromsa eller stoppa alternativa näringar på halva Sveriges yta har vi problem. Till saken hör att rennäringen har en ytterst blygsam omsättning samtidigt som den är hårt subventionerad av staten. Trots att de som lever på rennäringen bara är några hundra till antalet, så tränger den undan fjäll- och jaktturism, gruvnäring, bostadsbyggande, infrastruktursatsningar och mycket annat som är just det som norra Sverige behöver för att utvecklas.

Frågan är känslig, men vi måste våga ta tag i frågan på ett rimligt, rättvist och jämlikt sätt och värdigt en demokrati på 2020-talet.

Fru talman! Sist men inte minst vill jag lyfta upp att Socialdemokraterna på senare tid har upprepat ett tema, nämligen att man kritiserar regeringen och Sverigedemokraterna för att inte tillräckligt snabbt rätta till det som Socialdemokraterna själva har ställt till med under sina åtta år i regeringsställning.

Först förstör man, och sedan klagar man på att andra inte tillräckligt snabbt lagar och återställer. Skamlösheten är stundtals total. Det kan handla om att vi inte tillräckligt snabbt får bukt med gängskjutningarna, som är en följd av Socialdemokraternas havererade migrations-, integrations- och kriminalpolitik.

Det kan också handla om att vi inte tillräckligt fort sänker bränslekostnaderna, vilka Socialdemokraterna högst medvetet pressat uppåt under flera år.

Det kan också handla om att vi inte tillräckligt snabbt löser elbristen, som Socialdemokraterna direkt har orsakat tillsammans med Miljöpartiet genom att stänga sex av tolv kärnkraftsreaktorer i förtid. Självrannsakan lyser med sin frånvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Elbristen, eller kanske mer rätt effektbristen, ligger nu som en våt filt över såväl företagsexpansion som privatpersoners plånböcker. Min absoluta uppfattning är vidare att Socialdemokraternas uppdrivna elpriser och bränslepriser är orsaken till att Sverige haft flera procentenheter högre inflation än våra nordiska grannländer den senaste tiden. Vi får hoppas att det dröjer innan Socialdemokraterna åter får chansen att göra Sverige farligare och fattigare.

(Applåder)