Herr talman! Rysslands anfallskrig mot Ukraina har nu pågått i snart två år. Vid sidan av fullskaliga och brutala militära anfallsoperationer har vi sett alltifrån omfattande cyberangrepp och vilseledningsoperationer till rena terrorangrepp mot såväl civilbefolkningen som icke-militära mål, till exempel sjukhus och skolor. Därutöver har det förekommit kriminella övergrepp och rena krigsförbrytelser.

Vilka är de främsta slutsatserna som försvarsministern har dragit för svenskt vidkommande av detta så här långt? Och vad är det som är mest akut just nu när det gäller att stärka vår egen försvarsförmåga?