Fru talman! När man begär replik kan man inte bemöta det där allra sista. Men jag passar på att göra det nu, i mitt anförande.

Fru talman! Nej, vi lånar till klimatomställningen för att göra de investeringar som Sverige behöver göra och för att nå våra klimatmål och leva upp till Sveriges åtaganden enligt Parisavtalet utan att det ska gå ut över den välfärd och de människor som har det tuffast här och nu. Att investera i klimatomställningen är en lönsam affär på sikt. Vi tycker att staten ska kunna ha en investeringsbudget på samma sätt som kommuner har det.

Fru talman! En rättvis omställning är en förutsättning för att vårt samhälle ska hålla ihop genom de utmaningar vi nu står inför. Att människor som är sjuka inte ska bli fattiga är en central del i Miljöpartiets syn på hur vi ordnar ett rättvist och jämlikt samhälle.

Vi kan alla drabbas av sjukdom och funktionsnedsättning. I en välfärdsstat som Sverige ska det inte vara lika med fattigdom. Tyvärr är det så i dag. Regeringen fortsätter att beskatta personer som har en funktionsnedsättning högre än personer som arbetar. Det är fruktansvärt orättvist. Det säger vi i Miljöpartiet nej till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

I vår budget föreslår vi också att man ska rätta till en del av den alldeles för låga nivå som gäller i sjukförsäkringen. Den måste höjas.

Självklart ska Försäkringskassans beslut till dig som varit sjuk länge kunna gälla även om du helt plötsligt bedöms vara frisk. Men det ska inte gälla för tiden som gått, när du litade på att Försäkringskassans utbetalningar till dig var rätt. Vi vet att människor som lever på sjukersättning, sjukpenning och aktivitetsersättning inte har stora marginaler utan tvärtom. Då ska vi inte göra människor skuldsatta.

Fru talman! Jag är orolig för att kostnaderna för sjukförsäkringen kommer att öka i framtiden. Jag träffade nyligen Sveriges Kommuner och Regioners chefsekonom, och hon berättade om de enorma underskott som sjukvården i hela Sverige nu står inför. Vi har redan sett varsel ute i regionerna. Allra värst är det i Region Sörmland. Vårdpersonal sägs upp. I spåren av det kommer vårdköerna att växa. Människor kommer att vara sjuka längre innan de får den hjälp de behöver, och risken för att deras hälsotillstånd förvärras ytterligare på grund av det är överhängande.

Vi ser också nedskärningar runt om i skolorna. Det riskerar att leda till att ännu färre barn får tid att träffa kuratorn. Och när man skär ned på elevassistenter kommer färre barn att ha de förutsättningar de behöver för att klara sin skolgång. En lyckad skolgång är faktiskt det viktigaste för att ha goda chanser till en bra hälsa resten av livet och förstås för att inte hamna i arbetslöshet.

Fru talman! Inom utgiftsområde 10, som vi nu diskuterar, görs det också nedskärningar på det förebyggande hälsoarbetet. Företagshälsorna har en nyckelroll i att förebygga att människor blir sjuka på jobbet. Nu sänker regeringen ersättningen till det viktiga arbetet.

Medan vården tittar på varje individ som en patient och ska åtgärda just den personens problem, kanske med höften eller axlarna, kan företagshälsan se om många på samma arbetsplats kanske har exakt samma besvär. Man kan inte bara se till att individen får vård utan också titta på hur det egentligen ser ut vid tillverkningen i verkstaden och om det går att ändra på någonting så att axlarna inte ska bli så slitna. Förebyggande arbete är något av det smartaste vi kan lägga pengar på, för att människor inte ska bli sjuka.

Vi i Miljöpartiet vill på sikt slå ihop försäkringssystemen till en och samma arbetslivstrygghet, så att man kan utgå från individens behov. Individer ska inte falla mellan stolarna och bollas fram och tillbaka mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, om de gör olika bedömningar. Det görs nämligen tyvärr olika bedömningar. Det är människor som bedömer om någon är tillräckligt frisk för att kunna arbeta, och människor gör ibland olika. Det ska inte drabba de enskilda individerna. De ska fortfarande ha en ekonomisk trygghet.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Jag har noterat att många i kammaren har talat för att vi ska ha en flexibel nivå för hur mycket man kan vara sjukskriven. Individens arbetsförmåga ska avgöra. Om man kan jobba 60 procent ska man också kunna vara sjukskriven 40 procent. Så är det inte i dag.

Det finns jättemånga viktiga och bra förslag som regeringen förhoppningsvis har på sitt bord. Jag väntar på att de förslagen ska komma till oss här i riksdagen. Några besked om när det kan ske har vi inte fått. Men det räcker inte med fina ord, fru talman. Det behövs handling för att laga de revor som finns i sjukförsäkringen.

Eftersom vi i Miljöpartiet vill satsa mer pengar på människor som är sjuka och som har funktionsnedsättningar och regeringens lägre förslag redan har röstats igenom i rambudgeten kan jag inte yrka bifall till vårt förslag i dag. Men jag hänvisar till vårt särskilda yttrande och ser fram emot 2026, när vi kan bilda en rödgrön regering som tar de här frågorna på stort allvar.

I detta anförande instämde Per Bolund (MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)