Fru talman! Jag skulle ha börjat jobba igen efter semestern, men panikångestattackerna avlöste varandra och tog över allt. Jag var totalt sönderstressad, och även om jag insåg att jag behövde sjukskriva mig kände jag mig som en dålig medarbetare när jag gjorde det. Det kändes som att jag svek. Men det blev samhället och vår så kallade välfärd som skulle stå för det största sveket.

Dessa ord kommer från Mari som har skrivit om sin upplevelse på webbsidan 116omdagen.

Sjukförsäkringen är en central del av välfärden och utgör ett viktigt samhällskontrakt mellan samhället och individen. Försäkringen ska ge trygghet vid förlust av inkomst eller när man saknar arbetsförmåga.

För mig som socialdemokrat är ett tryggt och solidariskt samhälle av fundamentalt värde. Det är genom en robust sjukförsäkring som vi visar att ingen lämnas utanför i mötet med sjukdom eller funktionsnedsättning och att vi gemensamt tar ansvaret och bär bördan tillsammans.

Sjukdom kan drabba vem som helst och när som helst. Att ha en stark sjukförsäkring är inte bara en försäkran om ekonomisk trygghet för individen, utan det är också ett uttryck för vår kollektiva ansvarskänsla. En förbättrad sjukförsäkring är en investering i att stärka vårt sociala skyddsnät och ge människor möjlighet att fokusera på återhämtning i stället för på ekonomiska bekymmer i svåra tider.

Förra mandatperioden genomfördes flera viktiga förändringar för att förstärka sjukförsäkringen. Syftet var att öka den ekonomiska tryggheten och flexibiliteten i försäkringen, men även att öka förståelsen för regelverket. Och i dag får fler behålla sin sjukpenning för att avsluta vård och rehabilitering, och det är bra.

Fru talman! Politik är att vilja. Och vi socialdemokrater vill att arbetet med att stärka sjukförsäkringen fortsätter. Ett viktigt steg tycker vi är att låta samma arbetsmarknadsbegrepp gälla för sjuk- och aktivitetsersättningen som för sjukpenningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Enligt betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet skulle införandet av samma arbetsmarknadsbegrepp minska risken för att personer blir kvar i sjukpenningsystemet trots att det inte finns fler åtgärder att ta till för att dessa individer ska få en förbättrad arbetsförmåga.

Arbetsförmågan ska enligt dagens regler bedömas mot ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Där ingår anpassade arbeten och lönebidrag. Men någon prövning av om det faktiskt finns ett sådant arbete görs inte. Man ska alltså bedömas mot ett tänkt arbete som är specialanpassat och som man tycker borde kunna finnas och inte mot vad som faktiskt finns.

Både LO och TCO menar att kraven för att få sjukersättning är alltför höga och att ett ändrat arbetsmarknadsbegrepp skulle vara ett steg i rätt riktning.

Fru talman! Det är en sak som förvånar mig. Sverigedemokraterna, som har en stor påverkan på regeringen, tycks ha glömt vad de sa här i våras. Då stod de i denna talarstol och sa just det som jag anförde, att rätten till sjuk- och aktivitetsersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som sjukpenningen. Men dessa ord var visst inte värda någonting.

Den ekonomiska tryggheten för individer med sjuk- och aktivitetsersättning måste stärkas. Vi socialdemokrater anser att det är angeläget att se över indexeringen av garantiersättningen. Nuvarande modell där garantinivån är kopplad till prisbasbeloppet gör att inkomstskillnaderna i samhället ökar. Inspektionen för socialförsäkringen menar att inkomstutvecklingen i hushåll som saknar anknytning till arbetsmarknaden och främst försörjer sig på garantiersättningar har halkat efter den genomsnittliga inkomstutvecklingen. Ökade inkomstklyftor leder till att den relativa fattigdomen ökar.

I rapporten Från riskfaktorer till friskfaktorer, som TCO skrivit, framgår det att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro inom TCO:s samtliga sektorer. Som riskfaktorer nämner de hög arbetsbelastning, brist på inflytande över arbetet, sömnsvårigheter och brist på stöd från sin chef.

Även Kommunal vittnar om att stressrelaterade besvär är orsaker till långtidssjukskrivningar inom de kvinnodominerade yrkena. Riskfaktorer som Kommunal likt TCO lyfter fram är bristande inflytande men också underbemanning som leder till psykisk press och en känsla av otillräcklighet.

Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män, och den är högre för arbetare än för tjänstemän. Kvinnor är överrepresenterade i yrken med höga krav och lågt inflytande över arbetstider och hur arbetet ska utföras. Sådana arbetsförhållanden är nära förknippade med hälsorisker. Ingen, allra minst den som är sjuk eller har nedsatt arbetsförmåga, blir mer anställbar av att göras fattigare.

Den psykiska ohälsan är hög och har ökat påtagligt under senare år. Våra arbetsplatser måste bli mer hållbara. Det förebyggande hälsoarbetet på arbetsplatserna måste prioriteras.

Jag vill säga några ord om arbetsskadeförsäkringen. Antalet beslut som Försäkringskassan fattar om att godkänna en arbetsskada och bevilja livränta har minskat dramatiskt sedan 2005 från cirka 7 300 till cirka 900. Detta kan tyvärr inte härledas till stora förbättringar i arbetsmiljön eller färre arbetsskador, utan det beror helt enkelt på att det blivit svårare att få ersättning från försäkringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning. I september lämnades betänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring till äldre- och socialförsäkringsministern. Nu är betänkandet ute på remiss. Vi socialdemokrater anser att utredningens förslag är viktiga för att kunna återupprätta arbetsskadeförsäkringen. Vi hoppas att regeringen snart lägger fram en proposition till riksdagen.

Vi socialdemokrater har ett särskilt yttrande i betänkandet.

Jag önskar fru talmannen, ledamöterna och åhörarna en glad lucia och en god jul.

(Applåder)