Fru talman! Tomten kommer i år att ha stora leveransproblem, och denna gång är det inte Postnords fel. Det är faktiskt regeringen och Sverigedemokraterna som lämnar familjerna i sticket i den ekonomiska krisen. Vart tredje hushåll har just nu svårt att få ekonomin att gå ihop.

På många barns önskelistor i år kommer det inte att finnas några dyra tv-spel, leksaker eller nya skidor. Barnens hopp om att få häftiga paket har redan släckts. När Majblomman tog emot årets ansökningar om pengar ur deras fond var det ovanligt många ansökningar som gällde busskort till barnen - för att de ska kunna ta sig till fritidsaktiviteten eller sommarjobbet. Ett busskort är en mycket modest önskan, men det är så verkligheten för många barn ser ut.

Regeringspartierna har vid upprepade tillfällen sagt att det allra viktigaste för hushållen är att man får ned inflationen. Efter drygt ett år med denna regering kan vi konstatera att regeringens prat har haft mycket liten effekt i verkligheten. Tvärtom har regeringen och Sverigedemokraterna passivt tittat på när inflationen har ökat. I stället för att agera har man låtit hushållen ta smällen. Matjättarna och bankerna får fortsätta att göra rekordstora vinster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Vanligt folk ser i plånboken hur mycket dyrare det är att betala sina boendekostnader, sin matkasse och sin elräkning. Mot det hade regeringen kunnat agera, men man ser passivt på. Regeringen har också aktivt försatt kommuner och regioner i den värsta situationen på decennier genom att välja skattesänkningar framför välfärden.

Upprepade gånger har regeringen sagt att man avser att hjälpa de svagaste hushållen genom krisen, men man gör precis tvärtom. Regeringen och SD prioriterar rot- och rutavdrag för de välbeställda framför högre barnbidrag. Det man behöver fråga sig är om det är den som har råd med städhjälp hemma som behöver skatteavdrag från staten, eller om det är den familj som inte har råd att köpa en vinteroverall till barnen som skulle behöva ett höjt barnbidrag. Regeringen har en prioritering. Vi har en annan.

Vi föreslår i vår budget en höjning av barnbidraget med 400 kronor per barn. Den höjning som vi föreslår är en permanent höjning, inte tillfällig. När Vänsterpartiet fick igenom en höjning av barnbidraget i budgetförhandlingarna med S-MP-regeringen 2018 var det första gången som barnbidraget höjdes sedan 2006. I samband med de snabba prisökningarna har barnbidraget återigen urholkats. Swedbank konstaterade i april att kostnaderna för barn har ökat med 23 procent på två år och att barnbidraget nu enbart täcker 28 procent av de nödvändiga utgifterna för en tioåring. Jämför det med 40 procent 2018! Vi menar därför att det är angeläget att höja barnbidraget.

Fru talman! Bland ensamstående föräldrar, oftast kvinnor, är det betydligt fler än bland sammanboende som lever med en låg ekonomisk standard. För den med låga inkomster blir ersättningar som barnbidrag, underhållsbidrag och liknande än viktigare.

Många ensamstående föräldrar är också i behov av bostadsbidrag. Det är ett bidrag som har urholkats kraftigt över tid. Antalet hushåll med barn som får bostadsbidrag har nästan halverats mellan åren 1997 och 2022. Den högsta hyra som kan ligga till grund för bostadsbidrag har inte höjts sedan 1996. Om förklaringen till att färre får bostadsbidrag hade varit att hushållens ekonomi hade blivit avsevärt bättre hade det varit jättebra, men så är inte fallet. Bland ensamstående med barn har andelen som lever med en relativt låg ekonomisk standard ökat från 10 procent 1999 till 33 procent 2021.

Varken inkomstgränser eller bostadsbidragets storlek räknas upp per automatik, vilket gör att det urholkas på detta sätt. Allt färre hushåll får ta del av bidraget. Justerar man inte nivåer för hur mycket man får tjäna för att ta del av bostadsbidraget kommer snart ingen att få ta del av det. Att regeringen har gjort en tillfällig höjning av bostadsbidraget är bra, men det räcker inte om inte den som behöver det får ta del av det.

Vänsterpartiet föreslår en reformering av bostadsbidraget. I och med att priset på boende ökat kraftigt, vilket bidrar till att många hushåll är ekonomiskt pressade, anser Vänsterpartiet att det är rimligt att fler grupper får ta del av stödet. Därför föreslår vi att även hushåll utan barn ska omfattas av bostadsbidraget från och med år 2025. Fullt utbyggt skulle förslaget innebära att nära 500 000 fler hushåll än i dag skulle få ta del av bostadsbidraget. För hushåll utan barn skulle maxbidraget bli 3 250 kronor. För hushåll med barn skulle bidraget med vårt förslag öka med mellan 2 200 kronor och 2 650 kronor från dagens nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Enligt en ny rapport från FN:s barnfond har Sverige högst relativ barnfattigdom i Norden. 18 procent av barnen i Sverige lever i relativ fattigdom. I det läget vill regeringen ta bort flerbarnstillägget. Det är en helt verklighetsfrånvänd politik. Det var decennier sedan hushållen hade så svag ekonomi som nu, och då vill de som styr göra barnfamiljerna ännu fattigare. Det är en skamlig politik, som är mycket långt ifrån det sammanhållna Sverige som vi en gång kunde vara stolta över.

Vänsterpartiet föreslår också höjningar av ersättningar i föräldraförsäkringen för att förbättra familjernas ekonomi. Vi föreslår en höjd grundnivå i föräldraförsäkringen men också ett höjt tak, så att 80 procent av löntagarna ska få ut 80 procent av sin lön.

Fru talman! Som jag var inne på i mitt tidigare replikskifte var det med viss förvåning som vi mottog regeringens budgetförslag. Det innehöll också en lagändring gällande föräldraförsäkringen. Det blir nu möjligt att överlåta 90 dagar med föräldrapenning till någon annan person än barnets vårdnadshavare. Det finns ingen begränsning i vem den personen får vara. Det kan vara grannen, farmor eller en avlönad nanny.

Förslaget kommer ursprungligen från en utredning som gjordes 2017, men då var det en del av ett större paket. Där fanns även ett förslag om en tredelad föräldraförsäkring, vilket är ett förslag som skulle öka jämställdheten.

Vi vet att kvinnor fortfarande tar ut den allra största delen av föräldraförsäkringen. Det gäller såväl betalda som obetalda föräldradagar. Under året har det kommit rapporter från bland annat TCO som visar att det ojämställda uttaget av föräldrapenningen är mer ojämställt än vad som tidigare har varit känt, om man räknar med den obetalda ledigheten.

Det finns en politiskt fastslagen ambition i utskottet om att den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till ett jämställt föräldraskap. Regeringen genomför nu en politik som inte för oss närmare det målet. Tvärtom underlättar man nu för pappor att lämna över ansvaret till någon annan kvinna. Att man ska kunna anlita en nanny med pengar ur föräldraförsäkringen förändrar systemet i grunden. En fråga man ställer sig är: Vem ska föräldraförsäkringen vara till för?

Den svenska föräldraförsäkringen är något som jag har varit stolt över. Den möjliggör för föräldrar att vara hemma länge med sina barn utan att tappa anknytningen till arbetsmarknaden. Den har på många sätt varit en del i en feministisk frigörelse. Kvinnor har haft rätt att vara lediga med ersättning utan att bli sparkade från sina arbeten. Vi skulle nu behöva ta nästa steg i frigörelsen för kvinnor, så att de inte straffas med lägre lön och pension. Därför behöver män ta ut en större del av föräldrapenningen.

De steg som regeringen nu tar för oss inte närmare målet om jämställdhet, dock närmare en söndertrasad föräldraförsäkring där marknadselement och fusk kan leta sig in.

När socialförsäkringsutskottet besökte Försäkringskassan ställdes frågan om det är det möjligt att kontrollera vem som är hemma med barnen och inte vid en överlåtelse. Svaret blev nej.

Regeringen har inte heller räknat med att reformen skulle innebära några fördyringar. Vi har dock låtit riksdagens utredningstjänst räkna på vad det skulle innebära för fördyringar om de lägstanivådagar som i dag inte tas ut skulle göra det. Med den här förändringen skulle man ju kunna låta grannflickan som passar ens barn få en lägstanivådag, för det behövs ingen sjukpenninggrundande inkomst för att kunna ta del av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Om dessa dagar skulle tas ut skulle det innebära en fördyring på 100-190 miljoner kronor per år. Den risken har regeringen inte räknat på. Många av lägstanivådagarna brinner i dag inne, eftersom ersättningen är för liten. Men med regeringens förändring skulle det kunna vara så att fler av dem tas ut. Det är därför en brist att regeringen inte tillräckligt har belyst vad effekterna av reformen är.

Flera av de tidigare remissinstanserna, såväl LO och TCO som Sveriges Kvinnoorganisationer, har riktat kritik mot den lagändring som nu genomförs och menar att riskerna inte är tillräckligt utredda. Ändå väljer regeringen att gå vidare med detta.

Vänsterpartiet motsätter sig den här förändringen, men jag ska också vara tydlig med att vi ser ett behov av att öppna upp möjligheten för ensamstående föräldrar.

Fru talman! Det är uppenbart att regeringen saknar förmåga att hjälpa familjerna genom krisen. Den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget når bara en liten, liten del av alla de familjer som nu kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Regeringens skattesänkningar kommer framför allt till dem som redan har mycket, medan normalhushållet får några korvören. Det höjda skatteavdraget för städhjälp ger mer pengar över till den som redan har.

I Vänsterpartiets budget prioriterar vi annorlunda. Höjt barnbidrag om 400 kronor per barn och en riktig höjning av bostadsbidraget, som också skulle komma betydligt fler till del än vad som är fallet i dag, är en politik som gynnar vanligt folk.

(Applåder)