Fru talman! Det är ju ingen hemlighet vad vi håller på med nu i kväll. Vi debatterar alltså näringsutskottets betänkande NU3 Utgiftsområde 21 Energi.

Regeringen anser att Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Vidare anför regeringen att en hög försörjningstrygghet av fossilfri el är viktig för att fasa ut fossila bränslen och minska importberoendet under svåra säkerhetspolitiska tider. En av regeringens främsta prioriteringar är därför att skapa förutsättningar för ny planerbar och fossilfri elproduktion, främst kärnkraft.

Det är väl ingenting nytt, och visst kan det låta som en bra plan, eller hur? Men det som regeringen med hjälp av Sverigedemokraterna gör i dag är att motarbeta Sveriges konkurrenskraft och elenergi till svenska företag och privatpersoner till konkurrenskraftiga priser. Det är precis detta som händer nu.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna brukar tala om teknikneutralitet, men ändå pekar man ut kreditgarantier bara för kärnkraft. När Vänsterpartiet föreslår stora statliga investeringar på nät och produktion väljer jag att inte såga de kreditgarantier som regeringen föreslår trots att jag egentligen borde göra det. Men dessa bör givetvis omarbetas till att gälla andra kraftslag också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Svenska folket förväntar sig att energipolitiken ska få bättre långsiktighet och därigenom bli det som regeringen också skriver: en konkurrenskraft för vår välfärd och vägen till fossilfrihet och omställning av samhället. Men då kan vi inte ha energipolitiken som valfråga i varje val. I dagsläget motarbetar den elektrifieringen och investeringar.

Vänsterpartiet vill att den gröna omställningen av den tunga industrin ska lyckas. Därför är det viktigt att utbyggnaden av elproduktion till 2030 ska komma på plats. Då går det inte att motarbeta de kraftslag som skulle kunna komma på plats till 2030 och de behov som investerarna i detsamma flaggar för.

Ett robust och motståndskraftigt samhälle kräver att det offentliga har kontroll över samhällsviktig verksamhet. Trots att det finns en stor potential för havsbaserad vindkraft i Sverige har byggandet ännu inte tagit fart. Sverige ligger långt efter andra länder med liknande förutsättningar. Jag vill därför få slut på marknadskaoset och inrätta en ny modell vilken i korthet innebär att Energimyndigheten ska få i uppdrag att peka ut lämpliga områden för utbyggnad och arrangera auktioner. De företag som begär lägst subvention skulle sedan få anbuden.

Detta kan gärna kombineras med ett stopp för utbyggnaden av elkablar till Europa. För att få kontroll över priserna måste kontrollen över den svenska elmarknaden tas tillbaka. Offentliga investeringar i svensk elproduktion riskerar annars att i praktiken bli subventioner av grannländernas bristfälliga insatser. Vänsterpartiet har redan tidigare föreslagit Sverigepriser på el, där de svenska elpriserna frikopplas från de höga exportpriserna.

Med den modell jag förordar blir hushållens elpriser betydligt lägre, och klimatomställningen snabbas på. Samtidigt kan exporten av el fortsätta som i dag. Jag förespråkade även att det ska inrättas ett statligt bolag för att staten ska säkerställa en ägarandel i kommande havsvindprojekt.

I dag stoppar flera kommuner vindkraftsprojekt med det kommunala vetot, då det inte finns incitament för kommunerna att säga ja. Helt klart måste mer av värden som skapas ute i våra kommuner bli ett mervärde för kommunmedborgarna. Jag förespråkar även lagstiftning om en produktionsbaserad ersättning som betalas av elproducenten till de lokalsamhällen där vindkraft byggs, gärna genom att man vänder om fastighetsskatten. Men regeringen tog bort verktyget i incitamentsutredningen som skulle ha löst problemet och gett kommuner ersättning. Man kunde åtminstone ha haft ett förslag på hur det skulle gå till.

Marknaden är en bra dräng och passar på väldigt många områden. Men när marknaden blir herre och börjar ha motsatt effekt på samhällsviktiga funktioner som elförsörjningen, ja, då gäller det för oss politiker att släppa prestigen och samla oss och titta på vad som är till gagn för Sveriges konkurrenskraft och svenska medborgare.

Klimatet kräver av oss att vi gör vårt yttersta för att både behålla arbetstillfällen i landet och bidra med elektrifieringen för att fasa ut det fossila. Vet ni hur många småföretag och hushåll som drabbas av den politik som nu bedrivs i ivern att låta EU:s marknadsprissättning råda över den samhällsviktiga funktion som elförsörjningen faktiskt borde vara?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Jag vet att denna debatt gäller anslag för ett utgiftsområde, men det är många medborgare som drabbas av att vi har släppt samhällsviktig infrastruktur och funktion till marknaden och en dysfunktionell prissättningsmodell. Om det finns några lyssnare där ute vill jag fråga er: Kommer ni på något annat som ni inte kan välja bort i vardagen som gått upp med över 100 procent på två år?

Givetvis är det många som kommer att fixa sina elräkningar, men oerhört många drabbas mycket hårt. Lägg då till allt annat som gröpt ut vår privatekonomi - det gäller löner, livsmedelspriser och bränslekostnader. Ja, inflationen drabbar många hårt. Men när det gäller elproduktionen har inte kostnaden stigit nämnvärt i fråga om det som vi producerar i Sverige, men ändå accepterar de flesta partier läget och gör inget för att påverka den ohållbara utvecklingen av prissättningen för svensk el till svenska konsumenter. Jag skulle förstå detta om alla dörrar till lösningen vore låsta och onåbara, men man har inte ens försökt hitta lösningar.

Historien kommer inte att vara nådig om denna tafatthet från regeringen och Sverigedemokraterna leder till att investeringar som kunde göra oss i ett litet land som Sverige till föregångare i den gröna omställningen går oss förbi och tusentals arbetstillfällen går förlorade. Historien kommer då inte att bli nådig.

Fru talman! I dag skor sig några bolag och svenska staten enormt på en dysfunktionell prissättningsmodell för svensk el.

Vänsterpartiet väljer att avstå från att delta i detta beslut.