Fru talman! I riksdagen är det i december månad en enda lång radda med budgetdebatter, och som alla säkert har märkt har vi nu kommit till energipolitiken. Detta sker i ett läge när Sverige blir allt fattigare. Tio års reallöneökningar har utraderats. Julmaten - för att ta ett aktuellt exempel - har aldrig varit dyrare.

Man kan säga att regeringen nu också driver fram ett stålbad inom hälso- och sjukvården. Utvecklingen i svensk ekonomi är svagast i EU, och vi har enligt regeringen att se fram emot ökad arbetslöshet.

Den industriella omställningen och nyindustrialiseringen, som är ett kraftfullt draglok för investeringar i fler jobb, i bättre betalda jobb och i konkurrenskraft, ifrågasätts, precis som vi nyss hörde, kanske framför allt av det största partiet i regeringsunderlaget.

Regeringen och SD går också fram med stora besparingar riktade mot svensk innovationsförmåga och utvecklingskraft. Tidöpartierna agerar helt enkelt inte som att de vill ha den industriella utvecklingen. Statsråden klipper nog gärna band och inviger sådant som satts igång tidigare, men fortfarande är inställningen till omställningen ifrågasatt till höger i politiken. Det är beklagligt.

I den debatt om budgetramarna för 2024 som hölls här för några veckor sedan attackerades just denna utveckling hårt av Sverigedemokraterna, och inte heller finansministern kunde riktigt stå upp och ge de positiva besked som industrin behöver inför framtiden.

Vi ser dessutom en rad uteblivna besked om den snabba utbyggnaden av elproduktion och eldistribution som krävs för att möjliggöra en kraftfull utveckling. Villkoren för vindkraften har försämrats. Färdiga förslag som skulle förenkla regelverken har lagts i skrivbordslådan på Regeringskansliet i stället för att omsättas i lag.

Även på energiområdet borde politiken alltså ha en annan inriktning och ett högre tempo. Regeringens och Sverigedemokraternas enögda energipolitik hotar helt enkelt svensk industri och svenska jobb. Om vi inte bygger ut energiproduktionen här och nu riskerar stora investeringar och nya företag att hamna i andra länder.

Även om Sverige är en stor elexportör behövs det mer el varje år från och med nu och in på 2030-talet för att matcha den ökade användning som inte minst industrin efterfrågar. Det är en förutsättning för välstånd och för att säkra nya jobb och låga elpriser.

Om inte produktionen ökar blir vi snart beroende av andra. Därför behövs en annan politik än den som regeringen har lagt fram. Vi behöver behålla instruktionerna till Svenska kraftnät om att få in mer havsvindproduktion i näten, prioritera utbyggnaden av elnät i Sverige framför exempelvis en ny kabel till Tyskland, säga ja till de havsvindparker som ligger och väntar på regeringens bord och genomföra de färdiga förslag som redan finns när det handlar om bättre besluts- och tillståndsprocesser för elproduktion och för att bygga ut våra elnät.

Fru talman! Även kärnkraften är en viktig del av den svenska elmixen. Redan 2016 tog vi ställning för möjligheten att bygga ny kärnkraft. Det var en S-regering som gav myndigheterna i uppdrag att vara i takt med den tekniska utvecklingen, inte minst när det handlar om regelverken för små modulära reaktorer. Vi har även ställt oss bakom förslag om att göra det möjligt att bygga fler reaktorer, men inte på fler platser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Kärnkraft tar dock lång tid att bygga. Sveriges elförsörjning behöver tryggas för denna och kommande mandatperiod för att Sverige nu inte ska gå miste om de investeringar och arbetstillfällen som industrin vill skapa. Företag kommer att besluta om lokalisering av sina stora investeringar redan under de allra närmaste åren, och en del har redan påbörjats. Utan årliga stora tillskott riskerar vi att gå miste om det.

Det är dags att regeringen ställer sig bakom mer ambitiösa mål på kortare sikt. Vi har exempelvis föreslagit ett nytt energipolitiskt mål till 2030. Om regeringen inte klarar detta uppdrag riskerar Sverige att missa investeringståget.

Om regeringen inte gör mer för att tillföra mer el borde man i alla fall göra mer för att åstadkomma ökad energieffektivisering. Det skapas också utrymme för nya jobb som behöver el om andra använder sin potential för effektivisering.

Vi socialdemokrater föreslår ökade statliga insatser för att inte bara vissa småhus ska kunna få stöd. Vi vill exempelvis höja subventionsgraden i rotavdraget till 50 procent och helt styra det till energieffektivisering. Eftersom regeringsunderlaget har utformat politiken så att flerbostadshus inte får del av åtgärderna vill vi tvärtom se till att de får det framöver. Dessutom vill vi underlätta för fastighetsbolag att bli en aktiv part i arbetet med att öka försörjningstryggheten.

Den socialdemokratiska regeringen gav 2021 en utredare i uppdrag att föreslå ett certifikatsystem för energieffektivisering. Syftet var att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel för att öka takten i energieffektiviseringen och därmed bidra till de energi- och klimatpolitiska målen. Den nya regeringen beslutade att lägga ned denna utredning, vilket jag tycker är högst beklagligt. Att bli mer effektiv är en viktig del, och arbetet borde återupptas.

Fru talman! Regelförenklingar efterfrågas på bred front. Dagens system för den landbaserade vindkraften är inte rättssäkert. Det finns nu exempel på att tillstånd rivs upp trots att man har haft dem under lång tid och till och med har hunnit beställa sina verk.

Att förbättra processen och öka de kommunala incitamenten för att acceptera mer vindkraft är nödvändigt, och det finns redan förslag. En del av dessa har högerpartierna förvisso röstat emot. Där är det dags att man ändrar sig. Andra förslag är remissbehandlade och klara att lägga i en proposition. Detta gäller inte minst frågan om att bygga elnät snabbare. Vi föreslår i vårt budgetförslag att EI ska få ytterligare resurser för att korta ned sina tillståndsprocesser.

Fru talman! Eftersom riksdagen redan har beslutat om andra budgetramar än de vi skulle vilja se och eftersom vi tycker att vårt budgetalternativ är en helhet finns ingen reservation för mig att yrka bifall till. Vi avstår från ställningstagande och beskriver i stället i ett särskilt yttrande hur vi vill se politiken.

Förutom mer pengar till energieffektivisering och mer resurser till kortade tillståndsprocesser vill vi se kreditgarantier om 400 miljarder som riktas till all storskalig fossilfri energiproduktion. Jag tycker heller inte att riksdagen borde ställa upp på och godkänna Hansa Power Bridge, den nya Tysklandskabeln som ligger i Svenska kraftnäts investeringsplan och som riksdagen alltså förväntas ställa sig bakom. Man kan läsa mer om detta i vårt särskilda yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Avslutningsvis vill jag understryka att Sverige behöver ansvarstagande och breda överenskommelser. Detta krävs för att möjliggöra långsiktiga investeringsbeslut. Det är gott och väl att ha mål och planer till 2045, men som regering och regeringsunderlag är man också skyldig att ha en plan för att få el de närmaste åren. Det är hög tid att dessa svar börjar levereras.