Fru talman! För ett år sedan stod jag här och kände mig väldigt hoppfull. Vi hade nyligen ingått Tidöavtalet, som på papperet innebar ett rejält avsteg från den tidigare fullständigt ansvarslösa politiken på flertalet områden, däribland energiområdet.
Det gångna året, fru talman, har trots min otålighet inte gjort mig besviken. Även om det går snabbare att bryta ned det som fungerar än att bygga upp det som har raserats har vi under det gångna året tydligt gått från ord till handling. Vi har tagit viktiga steg på vägen mot att återigen få ett robust, leveranssäkert och konkurrenskraftigt energisystem.
Vi har uppdaterat direktiven - regleringsbreven - till berörda myndigheter och affärsverk. Vi har banat väg för mer kärnkraft genom att först ändra det energipolitiska målet från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt och därefter se till att ta bort de lagar som alltför länge förhindrat både expansion och nybyggnation av kärnkraft i Sverige. För att öka investeringsviljan har vi också ställt ut kreditgarantier om 400 miljarder kronor riktade till kärnkraftsprojekt.
Fru talman! Under föregående mandatperiod såg den socialdemokratiska regeringen till att välfungerande, planerbar och fossilfri kärnkraft stängdes ned. Detta skedde trots varningar om konsekvenser som stigande priser, sämre överföringskapacitet och effektbrist i framför allt södra Sverige och trots alla egna prognoser om ett framtida ökat elbehov, inte minst till följd av elektrifiering. Allt gjordes dessutom utan att man försäkrade sig om att det fanns tillräckligt med effekt- och reglerkraft.
Oppositionen står nu, i kölvattnet av sin egen ansvarslösa politik, fascinerande nog och ropar på ännu mer av samma medicin. Man vill ha in ännu mer väderberoende - icke planerbar - energi i det svenska energisystemet, trots att Sverige numera har Europas sämsta kraftbalans och höga och volatila priser och trots att larmrapporterna kring just vindkraften duggar allt tätare.
Det brukar sägas, inte minst från oppositionen, att vindkraften är snabb, grön och billig och att investerarna - inte minst de utländska - står i kö för att få investera i Sverige. Jag har sagt det förr, och jag kommer att säga det igen: Om något verkar för bra för att vara sant är det oftast det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Hur ser det egentligen ut? Ja, fru talman, faktum är att vi just nu har ett tusental vindkraftsparker på svensk mark som är konkursmässiga. Jag ska ta ett av de tydligaste exemplen för att redogöra för en del av problematiken när det gäller just vindkraften.
Utanför Piteå pågår Sveriges och ett av Europas största vindkraftsprojekt, Markbygden Ett. Arbetet med anläggningarna påbörjades under pompa och ståt för ungefär 15 år sedan. I sällskap av såväl kungligheter som toppolitiker fick dåvarande näringsministern och tillika centerpartisten Maud Olofsson äran att sätta spaden i marken. Entusiasmen var stor, och några år senare sa Piteå kommuns energichef Erik Persson att varje pitebo borde fira med palt och champagne.
I dag är det mer läge för gravöl än champagne då bolaget, som för övrigt ägs av kinesiska staten, ansökt om rekonstruktion. Stora förluster skylls på ett ofördelaktigt elavtal med Norsk Hydro. Enkelt uttryckt har man låst in sig i ett avtal som kräver leverans av el till ett visst pris även när det inte blåser. Priset har inte varit i närheten av de nivåer bolaget har kunnat få för sin egen elproduktion.
I ansökan om rekonstruktion beklagar man sig också över hur vindkraften kannibaliserat på sig själv. Det är ett enligt mig välfunnet uttryck då det speglar en del av problematiken med väderberoende energislag. Trots att vindkraften hittills inte har behövt bära de merkostnader den innebär för elsystemet i sin helhet har den stora ogenomtänkta utbyggnaden även medfört att vindkraft på många håll blivit en dålig affär, inte bara för elkunderna och skattebetalarna utan även för sig själv. När det blåser mycket genererar vindkraften mycket el, vilket i sin tur medför ett överutbud och mycket låga eller till och med negativa priser. Omvänt är priserna höga när det inte blåser, men då kan man inte leverera. Då måste andra kraftslag kliva in, och det gör man till höga priser.
Fru talman! Det finns dock flera förklaringar till att bolaget nu är under rekonstruktion. De senaste tre åren har man betalat väsentligt högre räntor till sitt kinesiska moderbolag än till långivande banker och på så sätt tömt bolaget på över 200 miljoner kronor. Samtidigt har man erhållit hundratals miljoner i skattemedel från Sverige via de så kallade elcertifikaten. Utöver det har man inte kompenserat lokalbefolkningen för störningar i närmiljön, vilket man lovat.
Med detta upplägg, som används av många fler, är det inte konstigt att utländska riskkapitalbolag bokstavligen står i kö för att få investera i Sverige.
Man kan fråga sig hur reaktionerna hade varit här hemma om en utländsk ägare i en annan bransch hade fått samma särskilda stöd, mjölkat ut hundratals miljoner från skattebetalarna och med sin verksamhet sänkt fastighetsvärden och förstört natur samtidigt som man gjort det svenska bolaget konkursmässigt. Jag gissar att kritiken hade varit enorm, inte minst från Vänstern och Socialdemokraterna som ofta och med viss rätt talar om det omoraliska med en kapitalistisk ekonomi där vinster är privata medan risker, kostnader och förluster bärs upp av det allmänna, av skattebetalarna.
Men när det kommer till den så kallade gröna omställningen lyser kritiken märkligt nog med sin frånvaro. Debatten tystas, och kritiska frågor avfärdas. Det är skadligt. Varför? Jo för att det fattas sämre beslut och tas högre risker, och manegen krattas för bidragsentreprenörer och allehanda bedragare som ser sin chans att sko sig på det offentligas bekostnad till ringa nytta för både elkunder och skattebetalare i slutänden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Fru talman! Det har länge saknats ett systemperspektiv i svensk energipolitik. Elproduktionen behöver vara leveranssäker och lönsam, inte bara för producenten utan även för elkonsumenten, nätleverantören, miljön och samhället som helhet.
Men som vi sverigedemokrater säger: Verkligheten kommer förr eller senare i kapp även sossarna. Nyligen fick vi ta del av en rapport i vilken Socialdemokraterna några årtionden efter oss äntligen uppdaterat sin samhällsanalys gällande effekter av oansvarig invandringspolitik. Nu ser vi fram emot den kommande rapporten Föregångslandet Sverige - världsledande industri, ökad elproduktion och mer billig el i vilken jag hoppas på betydligt bättre analyser än den rådande att Sverige behöver fler väderberoende energislag.
Fru talman! Jag avslutar mitt anförande med att yrka bifall till utskottets förslag. Jag vill också tacka mina samarbetskollegor och övriga i utskottet samt presidiet för ett gott samarbete och önska alla god jul.