Herr talman! Jag tackar Helena Gellerman för frågan. Vi kan fortsätta att debattera lite till - det känns bra.

Det är intressant att notera diskrepansen i Liberalernas inställning till biobränslen. När biobränslen enligt Liberalernas bedömning höjer kostnaden för bränslen på vägsidan blir man plötsligt mycket emot, men däremot är man mycket för att använda biobränslen i flyget.

Hur ska vi kunna lita på att Liberalerna inte tvärvänder även när det gäller biobränsle i flyget när priserna eventuellt stiger, om man ska tro på Liberalernas förutsägelser? Det är lite svårt att känna att Liberalerna har någon trovärdighet och att lita på dem i den frågan också.

Miljöpartiet har en politik som står på två ben. Vi tillsatte Biojetutredningen. Vi var de som fick kvotsystemet för biobränsle för flyg på plats, och detta system levererar nu. Vi har ju också stött utvecklingen av elflyg. Men vi är också realister. Vi vet hur långsamt omställningen av flygplansflottan sker. Om Sverige över huvud taget ska ha någon möjlighet att klara de utsläppsmål som Helena Gellerman och Liberalerna har ställt sig bakom i denna kammare och de krav som EU ställer måste man fasa över trafik till andra trafikslag, se till att bygga ut järnvägstrafiken och se till att de bästa trafikslagen används. Man måste också arbeta med att minska transportefterfrågan.

Att vi bygger vår politik på två ben är det som krävs för att vi ska komma hela vägen i mål. Det kommer även i framtiden att finnas transporter som inte kan ske på något annat sätt än med flyg. Då måste vi se till att detta är hållbart. System för att till exempel upphandla samhällsnödvändigt flyg finns redan etablerade i staten.

Det som jag tycker är slående med denna debatt är att Liberalerna, liksom de andra regeringspartierna, som säger sig vara marknadstillvända och tycker att marknaden ska avgöra, inte tycker att man ska satsa på järnvägen när trafikanterna väljer den. Då ska man inte satsa på järnvägen utan i stället på flyget, som allt färre väljer. Det är för mig en gåta.