Herr talman! Nu satsar vi på arbetspendling och godstransporter, säger den moderatledda regeringen efter att ett år tidigare tillsammans med Sverigedemokraterna ha stoppat byggandet av nya stambanor - den åtgärd som tydligast hade ökat järnvägskapaciteten för alla tåg och byggt Sveriges gröna industri in i framtiden, och den infrastrukturinvestering som regioner och kommuner över stora delar av Sverige hade förberett sig på.
Nu satsar vi på arbetspendling, säger regeringen. Samtidigt rapporterar Ekot att det ligger upp till 100 år gamla spårväxlar som orsakar över 400 tågförseningar.
Nu satsar vi på arbetspendling, säger regeringen och står handfallen när Trafikverket inte förmår att upphandla kontaktledningsbyten med entreprenörer som har moderna maskiner som gör att bytena inte tar flera år med enkelspårsdrift på en av Sveriges mest trafikerade sträckor.
Nu satsar vi på godstransporterna, säger regeringen och lyssnar inte alls på svenskt näringsliv som vill bygga mer järnväg, särskilt i norra Sverige där stora investeringar behövs.
Vi ska inte ställa trafikslag mot varandra, säger regeringen och sänker skatten på bensin och diesel med 6,5 miljarder och tar bort bonus malus, varpå elbilsförsäljningen sjunker drastiskt.
Herr talman! Det kommer inte att bli några satsningar på arbetspendlingen. Om regeringen skulle vilja satsa skulle regeringen bygga mer järnväg - vi vet ju alla att järnvägen är full - och dessutom se till att regionernas underskott minskade och den statliga investeringen ökade.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Sveriges regioner står inför stora ekonomiska utmaningar. Regionerna räknar med underskott på 20-30 miljarder, och skuldbördan kommer att öka. Det är regionerna som ansvarar för det jag tror att regeringen menar när man säger arbetspendling, alltså den regionala kollektivtrafiken. Att bussarna kommer att bli fler och gå oftare är mer av en önskedröm än en verklighet med regeringens budget.
Herr talman! Vi ser hur infrastrukturen är helt avgörande i kris och krig. I Ukraina har järnvägen transporterat både svenska riksdagsledamöter och ministrar. I tunnelbanan nära den ryska gränsen går barnen i skola, för det är i tunnelbanan som det är säkrast. Matleveranser sker via mattåg till en befolkning i kris.
Infrastruktur är inte något lyxigt som ett land kan unna sig i goda tider. Infrastruktur är helt avgörande för vårt sätt att leva. I vissa länder är järnvägen bokstavligen livlinan.
Regeringen är dock inte intresserad av att fler ska åka tåg eller att järnvägen ska finnas som en försäkring i kristider, utan det är bilen som är viktigast. Bilisterna ska bli fler genom att bränslepriserna sänks. Samtidigt har priset för kollektivtrafikanterna bara ökat.
Enligt klimatministern är det viktigast med sköna säten och wifi, inte vad det kostar att åka buss - som om kollektivtrafikresenärer var helt okänsliga för pris och att komma fram i tid, medan bilister måste kunna köra billigt och komma fram i tid. Det är en mycket underlig politik.
Det här med elektrifiering, som ska ordna omställning, ta oss in i framtiden och göra att vi klarar av klimatmålen, är inte heller riktigt regeringens starka gren. Ringhals flippar som bekant som när mina barn leker disco med lampan på sina rum. Ny kärnkraft tar väl 20-30 år att bygga. Sedan har vi de här små kärnkraftverken, och det är väl inget av dem som riktigt används i dag. Regeringen lägger heller inga extra medel för utbyggd laddinfrastruktur under 2024. Även elektrifieringen är alltså tomma ord från regeringen.
Herr talman! Vänsterpartiet vill i stället investera samhället ur krisen. Vi satsar på arbetspendling på riktigt. Vi lägger 4 miljarder mer än regeringen på en utbyggd kollektivtrafik och 1 miljard på elbusspremier, något som regeringen helt har tagit bort.
Det är inte heller tillgången till sköna säten och wifi som får fler att åka kollektivt utan priset och utbudet. Därför vill Vänsterpartiet att även de som tar bussen och spårvagnen ska få subventioner. Precis som regeringen sänker bränslepriset vill Vänsterpartiet sänka priset på bussbiljetten.
Vi vill införa en Sverigebiljett, som skulle kosta 450 kronor, för att åka kollektivt. Ett regionalkort på Östgötatrafiken hemma hos mig kostar i dag 1 330 kronor. I stället för att vi när vi byter län ska ladda hem olika appar, registrera betalkort och hålla reda på olika taxor och zoner borde ett kort fungera i hela Sverige. Det är rimligt, och det skulle öka resandet med den kollektiva trafiken. Vad skulle det kosta? Jo, mindre än att sänka skatten på drivmedel.
Det är uppenbart att det inte går att bygga mer infrastruktur med nuvarande finansieringsformer. Det är därför som Vänsterpartiet vill ha en investeringsbudget. Men det behövs också alternativ finansiering - till exempel lånefinansiering, något som även Trafikverket efterfrågar - för att kunna bygga mer järnväg. Vad regeringen tycker, vill och menar är rätt oklart, som vi precis har hört i replikskiften. Bygga nytt är man i alla fall inte riktigt sugen på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Herr talman! Det är ändå en budgetdebatt, så jag tänkte gå igenom lite siffror.
Vänsterpartiet vill investera 170 miljarder kronor i upprustning och utbyggnad av transportinfrastrukturen de kommande tio åren. Vi föreslår att satsningen på nya stambanor lånefinansieras och att hållbara transporter prioriteras före nybyggnation av motorväg. Framtidens infrastruktur måste styras av klimatmålen och ingenting annat.
När det gäller vägunderhållet lägger vi 500 miljoner mer än regeringen på att bevara vägar på landsbygd och i glesbygd.
Vi lägger 120 miljoner på utbildningssatsningar för att få fler att söka till arbeten inom sjöfarten och järnvägen. Här finns en stor arbetskraftsbrist i dag. Det behövs fler busschaufförer, sjökaptener och lotsar men också personer i alla dessa tekniska yrken som byggandet av den nya järnvägen kräver.
Vi lägger 5 miljarder mer än regeringen på underhållsskulden på järnvägen. Vi skulle bland annat vilja upprusta Inlandsbanan, Dalabanan, Bohusbanan, Lysekilsbanan, Kinnekullebanan, Stångådalsbanan och Tjustbanan samt Kust-till-kust-banan och Västkustbanan.
Vi vill inte fasa ut stadsmiljöavtalen, det som skapar själva förutsättningarna för kommunerna att få till en bra kollektivtrafik. Vi tycker att de ska finnas kvar, till skillnad från regeringen som vill ta bort dem.
Vi lägger också 30 miljoner mer på driftsstöd till laddinfrastruktur. Vi vill ha en elbonus så att fler ska kunna köpa elbilar till ett rimligare pris. Det är dyrt med bil i dag, och det kommer antagligen att fortsätta vara det. Här måste vi gå in med en subventionering för att komma närmare att klara klimatmålen.
Vi lägger slutligen 200 miljoner mer till Gotlandstrafiken än vad regeringen gör.
Herr talman! Allting handlar om prioriteringar. Infrastruktur är ingen lyx i goda tider; det är samhällets blodomlopp. Därför lägger Vänsterpartiet totalt 15 miljarder mer på infrastrukturinvesteringar. Vi ser det som nödvändigt för att man ska komma i tid till jobbet, för att godset ska kunna transporteras elektriskt på järnväg och för att kollektivtrafiken ska bli billigare för resenärerna.
Jag vill hänvisa till vårt särskilda yttrande.