Fru talman! Visst är det märkligt att något som är en förutsättning nästan varenda dag för alla människor i hela vårt land, utom kanske för några väldigt få människor, nämligen infrastruktur, nämns så lite, utom i vårt utskott såklart.

I övriga utskott, i övrig politik och i människors vardag förutsätter man att infrastruktur är något som bara funkar, men det gör det tyvärr inte. Detta ser vi ständigt. Tågen står still hela tiden, mer eller mindre. Det tycker i alla fall vi som pendlar. Något är fel.

När vi i S-gruppen i trafikutskottet är ute på våra resor möts vi på fler och fler ställen av att näringslivet bidrar för att förstärka den infrastruktur som saknas. Man förstärker vägar så att man kan köra extra tunga laster och köper egna tåg så att man tar sig fram till banor, men ändå får man inte ut godset som man vill.

Som jag nämnde tidigare måste nio av tio resor i Norrbotten ske med bil därför att det inte finns tåg där folk bor. Man kan fundera på varför det ser ut så.

En annan sak: När hörde vi senast en partiledare, till exempel, säga att infrastrukturen är helt avgörande för att det ska gå bra för Aktiebolaget Sverige? Det hör vi väldigt sällan. Varför säger jag detta? Jo, för att jag tycker att det är viktigt att vi på alla våra olika vis försöker att visa hur oerhört viktig infrastrukturen är för att vi ska kunna leva, bo och utvecklas i hela vårt land.

Som vi har hört från flera tidigare talare i dag är det budgeten för 2024 och utgiftsområde 22 som vi diskuterar. Vi socialdemokrater har ett eget förslag, och därför har vi ett särskilt yttrande. Jag deltar därför inte i beslutet.

Vi har haft en arbetsgrupp i trafikutskottet, en uppföljnings- och forskningsgrupp, som har tittat på hur det egentligen ser ut med måluppfyllelsen för det som regeringen har fattat beslut om ska genomföras. Det ser inte så bra ut vare sig på det transportpolitiska planet eller för den del som handlar om informationssamhället. Vi når inte våra mål. Precis som någon sa här tidigare behöver man analysera detta mycket mer. Vad är det som gör att vi inte når våra mål? Vad är det vi behöver göra för att vi ska nå de mål som satts upp?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi socialdemokrater i trafikutskottet, som var en helt ny grupp under den förra mandatperioden, har prioriterat att resa runt och träffa många människor på olika ställen i vårt land. Alla har inte varit med, men några av oss har bara under hösten varit i till exempel Malmö, Nyköping, Örnsköldsvik, Gävle, Ludvika och Luleå.

Den gemensamma nämnaren för alla dessa ställen är att det är problem på ett eller annat sätt med infrastrukturen och att man behöver fundera på hur vi ska göra för att öka tillväxten och exporten i vårt land. Detta är också något som näringslivet, när vi träffar dem, trycker på oerhört mycket: Hur ska vi se till att vi ökar tillväxten i vårt land?

När vi träffar facken handlar det såklart om jobben. Jobbet är förutsättningen för att man ska kunna leva, utvecklas och klara sig själv. De pratar också väldigt mycket om sjysta villkor, och för oss är det viktigt med sjysta villkor. Det är något som vi inte får glömma bort att hela tiden diskutera.

Vi har också deltagit på en mängd seminarier och debatter om alla trafikslag. Något som jag skulle vilja mota i grind direkt är påståendet att vi socialdemokrater inte tycker att alla trafikslag är lika viktiga. Det gör vi visst. Alla trafikslag hänger ihop. Det är uppenbart att det är så.

Inte minst märks det i den samhällsförändring och i den samhällsutveckling som vi är mitt i tack vare tekniska innovationer och tack vare behov som finns.

När vi var i Malmö fick vi klart för oss att en av de viktiga frågorna kanske handlar mer om hur en samhällsplanering ska se ut där inte alla människor har var sin bil utan där man delar bil. Hur ska man kunna använda ytan på ett annat sätt, alltså den yta som man i vanliga fall använder för att ställa bilar på? Det är ett exempel. Man behöver fundera på hur vi egentligen uppmuntrar dem som kan dela fordon att göra det. Alla kan såklart inte det.

Hur ska transportsystemet egentligen se ut? Det måste få se olika ut i vårt land eftersom vårt land ser väldigt olika ut på olika ställen. Men det måste också vara väldigt rättvist. Vi måste hela tiden utgå från en rättviseaspekt, att alla inte har samma förutsättningar.

Sedan har vi den jättestora frågan som vi, oavsett parti eller utskott, alltid måste jobba med, alltså frågan om klimatutmaningen. Det är vår tids ödesfråga. Då behöver vi faktiskt förstå att näringslivet i dag går före oss i politiken, långt före oss. Det som de vill ha av oss är beslut och långsiktighet, så att de vet vad de ska satsa på.

Vi socialdemokrater är öppna för dialog - självklart är vi det. Vi har några saker som vi tycker är viktiga, och jag tänkte nämna dem.

Det handlar om att staten faktiskt måste styra mer än man har gjort. Vi måste peka ut vad som är viktigt. Vad är det som är samhällskritisk infrastruktur? Vad är det som vi anser är viktigt inte bara för att man ska kunna flytta på sig utan också för vårt lands trygghet? Då handlar det inte bara om fysisk infrastruktur. Det handlar lika mycket om den digitala infrastrukturen. I takt med att tekniken utvecklas och att människor skaffar sig bilar, andra fordon och saker som innebär att de hela tiden är digitalt uppkopplade handlar det om att de ska kunna vara uppkopplade i hela vårt land. Då kan man inte ha en lägre hastighet på vissa ställen för att det är krångligt att dra fram digital infrastruktur till dessa ställen, för då säger man per automatik att ingen kan bo där. I dag är vi beroende av att vara digitalt uppkopplade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

En annan sak som är väldigt viktig är kompetensförsörjningen. Oavsett bransch på de företag som man besöker lyfter de fram kompetensförsörjningen som sin allra viktigaste utmaning.

För transportsektorn handlar det i allra högsta grad om yrkesutbildningar som snabbt leder till jobb. Då tycker vi att det är viktigt att människor till exempel kan ta körkort. Därför är en av de två saker där vår budget skiljer sig från regeringsunderlagets budget att vi tycker att man ska fortsätta att lägga pengar på att människor ska kunna ta CSN-lån för att ta körkort. Körkort innebär nämligen både en frihet och en sak som gör det lättare att få jobb.

En annan sak där vår budget skiljer sig från regeringsunderlagets budget är att vi föreslår 500 miljoner kronor mer på järnvägsunderhållet för att det är viktigt att vi har en plan för hur vi ska kunna beta av järnvägsunderhållet.

Avslutningsvis är vi mitt i en samhällsomvandling som kommer att ge oss tusentals nya jobb runt om i vårt land - nya gröna jobb. Där kan vi, om vi tar chansen, faktiskt vara med och leda utvecklingen som vi har gjort i många år. Men då krävs det kanske en annan planeringsprocess och beslutsprocess.

Avslutningsvis vill jag önska en god jul och ett gott nytt år till talmanspresidiet, till utskottskansliet och till alla andra här.

(Applåder)