Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 9. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och regeringens förslag om anslaget för 2024 för utgiftsområde 9, som uppgår till 110,3 miljarder kronor.
I statens budget som helhet gör vi stora satsningar på välfärden. Av det reformutrymme vi har satsar vi cirka 40 procent på välfärden. Det är en historisk summa i det sammanhanget, men som vi varit inne på tidigare kan inte staten kompensera fullt ut för all inflation. Vi sitter i ett tufft läge, det måste man ha med sig, och alla måste hjälpas åt.
Vi är väl medvetna om hur det ser ut i landets regioner, tro mig! Vi vet att det finns regioner som tvingas till besparingar. Men politik handlar om prioriteringar, och här ser vi att det är viktigt att man bevakar och fokuserar på kärnverksamheten.
Jag är dock väldigt ödmjuk, fru talman, inför de utmaningar som finns i regionerna, där många av mina kollegor sitter och arbetar och sliter för att få budgeten att gå ihop. Det är i mångt och mycket pensionskostnaderna som ställer till det för regionerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Fru talman! Som ledamot i riksdagen och med det mandat vi har är jag trots tuffa tider och trots att den är eftersatt ändå positiv inför den svenska hälso- och sjukvården. Vi har ett högt tempo, och vi har en majoritet i riksdagen för de reformer som vi har kommit överens om.
Jag kan också säga att det är ett högt tempo på Socialdepartementet, och med fyra statsråd blir det betydligt snabbare leverans än vad tidigare regeringar har mäktat med. Det är tydligt att hälso- och sjukvården är ett prioriterat område för samarbetspartierna. I Tidöavtalet finns stora och viktiga delar som är nödvändiga, och det är synd att detta arbete inte har påbörjats tidigare. Det är bra att folket nu har gett oss förtroendet, och detta förtroende tar vi på allra största allvar.
Vi ser bland annat att det är viktigt att göra en översyn av ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för vården. Jag menar att detta kan vara en framgång för Sverige. Vi måste från nationellt håll kunna styra vården mer effektivt och med ett ökat ansvar. Inte minst under pandemin var detta viktigt, och det var tydligt att det fattades.
Vi behöver också få en jämlik vård i hela landet. Detta är dessutom ett av de krav vi har i målet för området. Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan vård ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Detta mål antogs 2015.
I dag är vi inte framme vid en jämlik vård. Det kan inte vara så att din vård ska avgöras utifrån var i Sverige du bor. Du ska kunna förvänta dig en god vård, effektiva mediciner med få biverkningar samt hjälpmedel med god funktion oavsett var i landet du bor, fru talman. I dag görs det prioriteringar inom respektive region, och har du oturen att bli sjuk i en region som inte prioriterar just det du behöver, exempelvis diabetesvård, får du inte de senaste hjälpmedlen eller medicinerna, som du hade fått om du bott i en annan region som tycker att detta är ett intressant, viktigt och prioriterat område.
För att öka jämlikheten och tillgången till vård i vårt land arbetar vi nu bland annat med den digitala nationella vårdförmedlingen, som är ytterligare en viktig del. Detta är ett förslag som Sverigedemokraterna har drivit i många år. Vi hade inledningsvis ett annat namn för det, och vi har tagit inspiration från det danska systemet.
Systemet går ut på att alla vårdgivare, offentliga som privata, registrerar sin tillgängliga vårdkapacitet. Utifrån registret kan sedan vårdgivare, men även enskilda patienter, välja att få vård utförd på en annan plats om väntetiden är kortare där. På så vis kortar vi köerna, och vi hjälps åt över regiongränserna. Det är faktiskt ingen som mår bra av att vänta i en vårdkö. Det är en påfrestning för hälsan, men det är också en påfrestning för ekonomin.
Vi behöver helt enkelt öka samarbetet mellan regionerna, men också mellan det offentliga och det privata, för att korta vårdköerna. Det finns en vilja och en kapacitet som i dag inte nyttjas. Detta är slöseri, skulle jag vilja påstå.
Föregående regering motarbetade kraftigt privata vårdgivare och drev på för att de inte skulle få det utrymme de kan ta. Detta var inte ansvarsfullt när det gäller så viktiga frågor som att göra vården mer tillgänglig. Det viktigaste för oss är inte vem som gör det utan att det görs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
När vi pratar skattekronor är det ju så att varje skattekrona behöver värnas för att generera största möjliga medborgarnytta. Det är ett faktum att välfärdsbrottsligheten är ett samhällsproblem. Detta är något som tidigare regering inte vågade tala om eller ta i.
Såväl den statliga förvaltningen som kommunsektorn behöver arbeta på ett ändamålsenligt sätt för att motverka sådan brottslighet. Statskontoret har i sin analys av korruption i kommuner och regioner bland annat lämnat förslag på statliga insatser och rekommendationer till kommuner och regioner om hur de kan förbättra sitt arbete mot korruption. Välfärdsbrottslighet framstår som ett nytt riskområde där korruption kan vara en del av ett större problem, med aktörer som medvetet vill dra nytta av välfärdssystemet. Detta behöver vi komma till rätta med, och det är oerhört provocerande att man har låtit detta eskalera utan att våga ta i det.
Nu agerar vi, med en utbetalningsmyndighet och med åtgärder för att stävja brottslighet mot välfärden. Det är den som är i behov av exempelvis LSS som ska ha stöd i form av skattemedel - inte rövare och banditer, fru talman.
Politik är som sagt att prioritera, och jag menar att Sverigedemokraterna och regeringen har en tydlig prioritetsordning som skiljer sig markant från den som den socialdemokratiskt ledda regeringen hade. Vi gör allt vi kan för att slippa hamna i en dålig situation.
Åter till hur vi kortar vårdköerna. Utöver vårdförmedlingen, som inte är på plats riktigt än, anslår vi 5 miljarder till regionerna för att korta köerna. Det blir alltså så att säga prestationsbundna medel.
Vårdköerna måste kortas. Sedan vårdgarantin infördes har den i princip aldrig efterlevts. Målet med vårdgarantin är att öka tillgängligheten till planerad vård samt att avveckla köer och väntetider. Många regioner och vårdgivare lever inte upp till vårdgarantins tidsram. Detta är ytterligare ett problem.
I det nya Tidöavtalet har vi nu, som talare före mig har sagt, lyft in vårdgarantin som en prioriterad punkt där vi fyra partier är överens om att något måste göras. Vi vill se en ny och stärkt vårdgaranti som innebär att barn och unga inte ska behöva vänta mer än 30 dagar. Detta är fullt rimligt.
Jag ska slutligen också gå in lite på kompetensförsörjningen, för någonstans är det detta som är själva fokuset när det gäller att lösa alla de problem som vi i denna kammare i dag är överens om finns - vi måste lyckas med kompetensförsörjningen.
Vi har en fantastisk profession ute i landet, med många duktiga och engagerade människor som sliter dagligen. Men de är alldeles för få. De behöver få stöd, och de behöver bli fler för att orka. Bristen på personal leder till dålig arbetsmiljö och personalflykt. Vi behöver på alla nivåer verka för en god miljö så att personal stannar kvar eller återvänder till vården. Jag tror att detta är den största utmaningen vi står inför, fru talman.
Personalen är hälso- och sjukvårdens absolut viktigaste resurs. För att öka tillgången på personal med rätt kompetens krävs en bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar för att utvecklas i arbetet - så att fler ska vilja och orka arbeta i vården. Vi måste bli bättre på att rekrytera och behålla vårdpersonal.
Många orkar inte heller arbeta heltid. Vi bör se till så att fler kan och vill arbeta heltid. En sådan framgång skulle lösa en viss del av kompetensbristen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Men då måste vi också se till att det under arbetsdagen finns utrymme för fysisk och psykisk återhämtning. I dag är arbetsmiljön ofta tung, med många sjuka patienter. Detta beror dels på att man i dag generellt sett är sjukare när man väl kommer till slutenvården, dels på att fler med lindrigare vårdbehov hanteras och behandlas i öppenvården. Vi måste se till att lite mer luft i schemat kan erbjudas så att personalen klarar av att arbeta heltid och att vara kvar länge på sin arbetsplats.
Det är inte alltid lönen som är det viktigaste, utan det handlar om en dräglig arbetsvecka, om god kollegial sammanhållning och om att få ett visst inflytande över dagen och sitt schema. När vi nås av uppgifter om att personal säger upp sig för att kunna få ut sin semester är något riktigt fel, fru talman. Detta är inte något som den här regeringen har kunnat påverka tidigare, men nu gör vi allt vi kan.
Vi gör nu bland annat en översyn av kompetensförsörjningen i Sverige. Vi tittar på en nationell kartläggning av behovet av hälso- och sjukvårdspersonal nu och framöver. Detta ska redovisas i maj. Vi gör alltså många saker parallellt med de satsningar som syns i budgeten.
Vi utreder också språkkrav inom äldreomsorgen. Detta är en del av det arbete som har lyfts fram av bland annat Inspektionen för vård och omsorg och Coronakommissionen. Det är också ett sätt att stärka arbetsmiljön - att man som kollegor kan prata med varandra och känna att man förstår de arbetsuppgifter man ska utföra. Inte minst är det en trygghet för den äldre, och även för nära och kära, att förstå och kunna göra sig förstådd.
Jag hade velat prata lite om tandvården, men jag känner att jag har dragit ut lite på tiden. Med respekt för den sena kvällen väljer jag därför att avrunda här.
(Applåder)