Protokoll 2023/24:47 Tisdagen den 12 december

ärendedebatt / Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Anf. 57 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Det är en spännande diskussion om vräkning av kriminella. Vi får se om statsministerns statssekreterare blir vräkt om han blir dömd.

Men det var inte det jag var ute efter med mitt anförande. Vi debatterar nu utgiftsområde 18 Stadsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Samhällsplanering, bostadsbyggande, bostadsmarknad och våra konsumtionsmönster påverkas i allt väsentligt av den ekonomiska situationen, och vi kan väl vara ense om att den ekonomiska situationen i Sverige är bekymmersam. Men det innebär inte att man inte har möjlighet att göra saker under tiden som inte spär på inflationen, som är ett rejält problem.

Här i kammaren verkar vi vara helt eniga om att bostadsbyggandet behöver stärkas. Det som slår mig är att propositionslistan är helt tom. När oppositionspartier ställer interpellationer och skriftliga frågor eller lägger fram förslag till utskottsinitiativ för att bidra konstruktivt avvisar regeringen dessa med kalla handen. Eftersom vi inte ser något som kammaren kan ta ställning till blir orden om att regeringspartierna gör saker bara märkliga. Låt mig påminna mina kollegor om att regeringen är inne på sin tredje termin, och på tre terminer borde man kunna producera saker. Det finns ju tillkännagivanden från förra mandatperioden och 62 offentliga utredningar, så det finns en hel del material att jobba med.

Jag vänder mig mot regeringens argument att man inte kommer att göra något förrän man har adresserat de strukturella problem som finns på bostadsmarknaden. Jag är också strukturnörd och gillar att lösa saker i grunden. Men det ska inte hindra en från att komma med så kallade plåster som lindrar situationen för en sektor som håller på att kollapsa. Även om det redan är tufft för hushållen kommer den beska medicinen först 2024 när merparten av hushållens lån ska läggas om. Då kommer resultatet av regeringens saktfärdighet på detta politikområde att bli tydligt.

Jag håller med regeringen om att hindren för nybyggnation behöver röjas undan för att råda bot på bostadsbristen och öka antalet tillgängliga bostäder. Men man kan inte som Larry Söder å ena sidan skylla på kommunsektorn, å andra sidan inte ta ansvar för att kommunsektorn inte ges de resurser som den behöver för att kunna vara en relevant aktör. Vilken kommun kan rättfärdiga nedskärningar på äldreomsorg och skola samtidigt som man utökar sitt byggkontor för att tillgängliggöra mer mark? Det är en ekvation som inte går ihop.

Jag ska ta upp några andra viktiga saker. I går hade jag en interpellationsdebatt om nedskrivning för fastigheter på landsbygden. Det är en fråga där både KD och SD har haft en hög svansföring. Vi vet att låga bostadspriser utanför de större städerna gör det svårt att få lönsamhet i investeringar när fastighetsvärdet måste skrivas ned så fort huset är byggt. Vi har länge sagt att redovisningsreglerna för de allmännyttiga bostadsbolagen måste förändras, men utan att kollidera med EU:s statsstödsregler. Vi har också föreslagit att det ska tillsättas en utredning i frågan. I debatten i går sa bostadsministern att det var upp till enskilda riksdagsledamöter att komma med lösningsförslag - detta samtidigt som han sitter på alla utredningsresurser som Regeringskansliet har till sitt förfogande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Centerpartiet föreslår att man ska jobba med de statliga kreditgarantierna och tydligare rikta dem mot svagare marknader där det är särskilt svårt att på kort sikt få lönsamhet i produktionen av bostäder. I vår budgetmotion har vi skrivit: "Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ställa ut särskilda kreditgarantier för nybyggnad och ändring av bostäder, inklusive egnahem, på landsbygden, avlösen av kommunala borgensåtaganden och lån som kooperativa hyresrätter tar upp vid förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativa hyresrätter på landsbygden."

Det finns redan en ram i budgeten, och vi föreslår att den utökas. Varför gör vi det? Vad syftar det till? Jo, under 2022 utfärdades 60 nya kreditgarantier, vilket motsvarar tillkomsten av 2 300 nya bostäder, och det är ett sätt att i en inflationssituation se till att saker ändå görs för att komma till rätta med problem.

I dagens debatt är det mycket fokus på den framtida bostadsmarknaden och tillkomsten av nya bostäder. Vi håller med om att det behövs fler bostäder. Boverket pekar ut att det behövs 540 000 nya bostäder fram till 2030. Låt mig rätta David Josefsson. I er budgetproposition nämner ni inget om konjunkturcykler, vilket du sa i en replik. Detta handlar om det faktiska behovet fram till ett bestämt årtal, det vill säga 2030. Jag vill ändå hävda att det finns metoder som man skulle kunna använda för att få till ökat byggande.

I den här debatten vill jag också nämna hyressättningsmodeller. Det är ytterligare en fråga där vi har tagit utskottsinitiativ. Vi hör rykten och viskningar i korridorerna om att detta bereds i någon form i Regeringskansliet, men när man ställer frågan till statsrådet får man inget riktigt svar.

Andrahandsuthyrningen är naturligtvis också en viktig del av en fungerande bostadsmarknad. Man kan inte glömma den existerande bostadsmarknaden och de problem som redan finns och bara fokusera på frågor som kanske har en längre tidshorisont.

Jag vet att Kristdemokraterna har vissa hjärtefrågor i bostadspolitiken - hemlöshetsfrågan, till exempel. I Centerpartiets budgetmotion har vi ett avsnitt om social bostadspolitik för de människor som saknar möjlighet att söka bostad på den ordinarie marknaden. För dem behövs ytterligare åtgärder och en modern socialpolitik.

Att bygga hela bostadsområden för sociala ändamål är inte en tilltalande modell för Centerpartiet. Vi bör snarare för detta ändamål inrikta oss på enskilda bostäder i såväl befintligt bestånd som nybyggnation. Jag hoppas att den kristdemokratiske bostadsministern ägnar en tanke åt partiets hjärtefråga och kommer med förslag som löser det här problemet.

Jag vet att jag överskrider min talartid, men det här är en viktig debatt. Jag vill påpeka för mina sverigedemokratiska kollegor i kammaren att klimatkrisen är på riktigt. Den är ingenting man kan förneka, även om det görs försök från sverigedemokratiskt håll att spela ned krisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det gröna avdraget - som infördes på Centerpartiets initiativ, ska tilläggas - har varit föremål för debatt här i dag. I januari 2021 infördes det. Det har varit en enorm framgång. Centerpartiet föreslår därför i sin budgetmotion att det gröna avdraget breddas. Det gäller i dag för installation av energilagring, laddpunkter och solceller - alltså sådant som påverkar bostäder och bostadsmarknad och även klimatomställning.

Vi vill göra det enklare för människor att stärka det egna hushållets hållbarhetsprofil. Vi föreslår att investeringar i konvertering från direktverkande el och gas, energieffektiviseringsåtgärder, vattensnåla produkter och så vidare ska ingå.

Det gör mig faktiskt rätt beklämd att höra Mikael Eskilandersson peka ut en hel bransch som potentiella fuskare som inte klarar av att hantera ett avdrag. Det är beklämmande.

Jag skrollar förbi en bit av mitt planerade tal och vill nu säga något om konsumentpolitiken, som också hanteras inom det här utgiftsområdet. Utvecklingen av handeln under de senaste decennierna har naturligtvis påverkat konsumenterna till det bättre. Den enskilde konsumenten har stor valfrihet, kan använda fler försäljningskanaler och har större möjligheter att göra ett aktivt val. Men man kan inte förneka baksidan i form av ohållbar miljöbelastning.

Det är vår uppgift, eftersom frågorna ligger på vårt utskott, att värna om en långsiktigt hållbar utveckling så att konsumenterna kan fortsätta göra aktiva, korrekta val.