Fru talman! Under SD-regeringens första år har Sverige gått från ett rekordhögt byggande till en tvärnit i nyproduktionen. Enligt Boverkets prognos för i år kommer det att påbörjas cirka 27 000 bostäder. Det är en minskning med 55 procent jämfört med förra året.

För 2024 är prognosen att bostadsbyggandet faller ytterligare och landar på drygt 19 500. Det är en dyster prognos och långt från de cirka 67 000 bostäder som behöver byggas årligen för att vi ska kunna möta behovet. Och många bedömare tror att det blir ännu värre. Exempelvis spår Byggföretagen att siffran för i år blir 24 000 bostäder.

Som en direkt konsekvens ser vi nu att varsel och konkurser ökar dramatiskt. Vi kan se på siffrorna för oktober och november. Man får gå tillbaka till 90-talskrisen för att hitta liknande tal. Detta är något som utöver uppenbara problem för bostadssökande kommer att få en starkt negativ påverkan på jobb och tillväxt. Sverige blir fattigare.

Den negativa utvecklingen drivs på av omvärldsfaktorer som kriget i Ukraina, en hög inflation och stigande räntor. Men regeringens passivitet givet också dessa faktorer är anmärkningsvärd. Det lilla man har uträttat har varit otillräckligt och framför allt i vissa stycken felaktigt. Tydliga exempel på begångna misstag är avvecklingen av investeringsstödet och de avbrutna Sverigeförhandlingarna. Båda dessa beslut fattades i ett läge då vi var på väg in i en lågkonjunktur, och de har sannolikt starkt bidragit till tvärniten i bostadsbyggandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Högerregeringen tycks inte inse allvaret i situationen och inte heller sitt ansvar för att vidta konkreta och relevanta åtgärder. Det blir uppenbart när man ser vad regeringens svar och förslag för att möta byggkrisen blev i den budget som vi nu debatterar: 60 miljoner i stimuleringsbonus till kommuner för att planlägga villatomter och 20 miljoner för att motivera kommuner att omvandla kontorslokaler till bostäder.

Vi har den värsta byggkrisen sedan 90-talskrisen. Den kommer, om ingenting görs, att permanenta bostadskrisen på en hög nivå för lång tid framöver. Konsekvenserna blir stora. Färre kommer att kunna flytta för att ta ett jobb eller utbilda sig. Det påverkar kompetensförsörjning, jobb och tillväxt. Färre unga kan flytta hemifrån. Färre kan skilja sig. Våldsutsatta kvinnor kan tvingas stanna kvar i våldsamma relationer. Fler blir trångbodda samtidigt som färre kan välja att flytta från en bostad som har blivit för stor eller ett hus som har blivit för stort.

Och regeringens svar är totalt 80 miljoner kronor att fördela på 290 kommuner för att planlägga villatomter och konvertera kontorslokaler till bostäder. Det är inte ens seriöst.

Fru talman! Byggsektorn är en tillväxtmotor som driver på såväl konjunkturuppgång som konjunkturnedgång. Just nu driver den på lågkonjunkturen. Bostadsbristen får konsekvenser för hela samhällsplaneringen. Företagens tillväxt bromsas. Industrietableringar hotas, och arbetstillfällen går förlorade.

När byggbranschen bromsar in smittar det av sig på flera branscher. Att en byggnadsarbetare skapar jobb för tre andra personer är en gammal sanning som fortfarande stämmer. En ökad arbetslöshet inom byggbranschen riskerar därmed att sprida sig över hela arbetsmarknaden.

Och Sveriges ekonomi krymper. Bara Estland, Ungern och Luxemburg presterar sämre i EU. Nästa år är Sverige det enda EU-land där ekonomin förväntas fortsätta krympa. Det är inte ett kvitto på en regering som har kontroll och som gör rätt saker. Tvärtom är det ett underkännande av Sverigedemokraternas och regeringens politik.

Fru talman! Sverige har inte råd att låta bostadsmarknaden kollapsa. Hela byggsektorn står inför ett stålbad, och staten måste skyndsamt bidra med fler aktiva åtgärder. Socialdemokraterna föreslår därför två nya åtgärder i form av en statlig byggstimulans och statliga byggkrediter, som båda bör bara vara kopplade till tydliga kreditvillkor vad avser hyresnivå, prisnivå, klimatstandard och sociala kontrakt.

Den statliga byggstimulansen avser ett produktionsstöd riktat till orter med stora industrietableringar samt till ungdoms- och studentbostäder. De statliga byggkrediterna är en förmånlig statlig medfinansiering för nyproduktion som bör ställas ut för att sänka investeringskostnaden och den finansiella risken. Vi föreslår att anslaget till Boverket ökas med 100 miljoner för att täcka de kostnader som är förenade med införandet och administrationen av dessa åtgärder.

Vi föreslår också att regeringen ska bemyndigas att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden om högst 3 miljarder för byggstimulanser samt ta upp lån från Riksgäldskontoret för statliga byggkrediter som uppgår till 5,12 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Totalt vill vi alltså stimulera byggsektorn med strax över 8,1 miljarder för att dämpa konjunkturfallet och för att bygga bort bostadsbristen. Det ska jämföras med SD-regeringens 80 miljoner.

Vi vill också att regeringen omgående skickar det färdigberedda förslaget om startlån för förstagångsköpare till riksdagen för beslut och att regeringen går vidare med förslaget om att allmännyttan ska undantas från kravet att tillämpa lagen om offentlig upphandling i enlighet med förslaget i utredningen Sänk tröskeln till en god bostad.

Och vi vill att regeringen levererar när det gäller förslaget i BUMS-utredningen om månadsrapportering. Det skulle innebära att betydligt fler i dessa bistra tider som har rätt till bostadsbidrag skulle kunna få bostadsbidrag, inte minst studenter, arbetslösa, timvikarier med flera.

Också dessa förslag säger regeringen fortsatt nej till.

Fru talman! I ett läge där vi riskerar stora kompetenstapp i byggsektorn behövs konjunkturstimulanser. Utöver att satsa på åtgärder som innebär att det byggs mer är det rimligt att satsa på åtgärder som behåller kompetensen i sektorn. Det effektivaste sättet att göra det i nuläget är sannolikt satsningar på energieffektivisering. Trots det återfinns det inga förslag om energieffektivisering i SD-regeringens budget. Så är det trots att Sverige, Europa och världen befinner sig i en energi- och klimatkris. De åtgärder som fanns avvecklades trots att det borde vara uppenbart också för regeringen att den klimatsmartaste och billigaste energin är den som inte används. Det är feltänkt och obegripligt.

Vi socialdemokrater anser att behovet av riktade stöd för att förbättra befintliga byggnaders energiprestanda är minst lika viktigt och aktuellt som tidigare. Vi föreslår därför ett riktat stöd för energieffektivisering av flerbostadshus på 1,2 miljarder för 2024. Vi föreslår också en höjning av rotavdraget till 50 procent för tjänster som bidrar till energieffektivisering. Det kan handla om installation av bergvärme, vattenburen värme eller solceller, byte av dörrar och fönster eller tilläggsisolering - för att nämna några exempel. Det är smart politik för klimatet, konjunkturen och hushållens plånböcker.

Fru talman! Utgiftsområde 18 rymmer utöver samhällsplanering och bostadsförsörjning också konsumentpolitiken. Det är ett politikområde som ökar i vikt och betydelse när hushållen pressas hårt av inflation, höga räntor och kostnadskris. Detta sker i en tid när det blir allt svårare och mer komplicerat att vara konsument.

Det är mer tekniskt avancerade produkter, fler komplicerade tjänster, en global marknad som breder ut sig, sms-lån som ökar, pensionärer som luras av bedragare, bluffakturor och vilseledande reklam. Listan på utmaningar för konsumenterna kan göras lång.

För att förebygga överskuldsättning och öka incitamenten för hållbar konsumtion föreslår vi att ett nytt anslag på 50 miljoner kronor för att stärka kommunernas konsumentvägledning ska införas. Vi motsätter oss samtidigt att SD-regeringen avvecklar stödet till de ideella konsumentorganisationerna. De utgör ett viktigt komplement till Konsumentverket och fungerar som ett skydd och ett stöd till de mest utsatta konsumentgrupperna. De delar i dag på 14 miljoner kronor, och så sent som i våras sköt regeringen till 1 miljon kronor med det uttalade motivet att stärka dem i deras viktiga arbete. Det var viktigt, rätt och välkommet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Att nu halvera stödet för 2024 för att helt avveckla det 2026 ter sig därför motsägelsefullt och helt obegripligt. Frågan som måste ställas är vad som har förändrats från april till oktober som motiverar en sådan radikal helomvändning där behovet av ökat stöd plötsligt och utan förvarning omvandlats till inget behov alls.

Sett ur konsumenternas perspektiv har absolut ingenting hänt. Deras utmaningar kvarstår. Det är alltså svårt att se att detta är något annat än en del i den ideologiskt betingade attack på civilsamhället som vi nu ser på område efter område.

Avslutningsvis, fru talman! Då våra ramar är större än regeringens på utgiftsområdet och vår budget ska ses som en helhet kommer vi att avstå från att delta i beslutet och har i stället lämnat ett särskilt yttrande.

I detta anförande instämde Denis Begic och Leif Nysmed (båda S).