Herr talman! Förra veckan upplevde man i min hemstad Göteborg temperaturer ned mot 10 minusgrader. Det var en karg, bitande kyla som högg i kinder, öron och fingrar - så där som bara en riktigt rå vinterdag på västkusten kan kännas. Den här veckan har temperaturerna gått upp något, men det är fortfarande i högsta grad vinter.
Också i ekonomin är det vinter. Det är en karg vinter med en kyla som biter och hugger i människors plånböcker, i företagens resultaträkningar och i kommunernas budgetar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Sverige har, likt resten av Europa, gått in i lågkonjunktur. Vi har lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket gör situationen ovanligt komplex. På bostadsmarknaden har räntorna gått upp, bostadsbyggandet har fallit kraftigt och många familjer kämpar för att klara av sina boendekostnader.
Herr talman! Läget är mycket allvarligt, både i ekonomin i allmänhet och på bostadsmarknaden i synnerhet. Läget är allvarligt därför att vi i det här landet sedan decennier har haft strukturella problem i form av bostadsbrist, svårigheter att bygga och dålig rörlighet på bostadsmarknaden. Problemen var tydliga redan när det var högkonjunktur men har förvärrats ytterligare när det har blivit lågkonjunktur.
Det största problemet och den största faran för svenska hushåll och företag är inflationen; högre priser och särskilt priser som fortsätter stiga gör att varken människors privatekonomi eller företagens kalkyler går ihop. Detta märks särskilt inom byggindustrin där priser på såväl material som tjänster stigit kraftigt det senaste året.
Vi måste därför brotta ned inflationsmonstret innan inflationen biter sig fast i svensk ekonomi. Annars kommer den här lågkonjunkturen att bli både lång och djup. Och ju djupare och ju längre lågkonjunkturen blir, desto djupare och svårare kommer problemen på bostadsmarknaden att bli.
Herr talman! Därför är den budget som vi nu presenterar en återhållsam budget som tar ansvar för Sveriges finanser.
Nu kan någon säga att inflationen redan har sjunkit undan. Det stämmer att den har gått från en toppnotering på 10-12 procent någon gång i våras till 4-6 procent i dag, beroende på vilka mått man använder. Men det är som med Göteborgsvintern; även om det var bitande kallt förra veckan är det fortfarande kallt och ruggigt i dag. En inflation på 4 procent är dubbelt så hög som Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Skulle inflationen fortsätta ligga på de här nivåerna är det många familjer men också företag som kommer att få det extremt tufft de kommande åren.
Herr talman! Inflationen har inte gått ned av sig själv. Tack vare ett återhållsamt budgetförslag, ansvarsfulla parter på arbetsmarknaden och en strikt penningpolitik kan vi nu se att inflationen har börjat bromsa in. Hade regeringen i stället bedrivit en finanspolitik där man delat ut miljarder till höger och vänster, exempelvis i subventioner till byggherrar eller genom ränterabatter till hyresvärdar, är det inte alls säkert att inflationen hade sjunkit undan så mycket som den gjort eller att Riksbanken hade pausat räntan på 4 procent.
Risken med sådan politik är att man hade gjort alla en björntjänst och att vi hade haft en ännu högre inflationstakt med ännu högre räntor som följd. Sverige hade då gått från Göteborgsvinter till permafrost.
Klarar vi däremot av att tillsammans brotta ned inflationsmonstret finns alla förutsättningar för att ekonomin snart återhämtar sig. Då finns också alla förutsättningar för att bostadsbyggandet repar sig och att konjunkturen vänder upp inom det närmaste året eller åren.
Herr talman! Jag vill läsa upp ett citat från Ola Palmgren, som är vice ordförande i Hyresgästföreningen. Han har sagt: "Vi har haft en fullständigt otillräcklig bostadspolitik de senaste 30 åren och nu ser vi resultatet av det." Palmgren citerades när han i slutet av november presenterade Hyresgästföreningens rapport Unga vuxnas boende 2023.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Rapporten är skrämmande läsning för alla som är bostadspolitiskt intresserade. I den slås fast att andelen unga vuxna som saknar eget boende nästan fördubblats sedan slutet av 90-talet. När Hyresgästföreningen kom med sin rapport första gången, 1997, var det 15 procent av de unga i åldrarna 20-27 år som bodde hos sina föräldrar. 75 procent hade eget boende, och resten hade löst boendefrågan på annat sätt, till exempel som inneboende. I år är det 65 procent som har eget boende och 26 procent som fortfarande bor kvar hos sina föräldrar.
Bakom de här siffrorna finns människor av kött och blod, vilket Hyresgästföreningen också konstaterar. 35 procent av de tillfrågade tvekar att bilda familj på grund av bostadsbristen. Ungefär lika många tvekar att flytta till en annan stad av samma orsak.
Herr talman! Siffrorna över bostadsbristen är lika mycket siffror över krossade drömmar. Unga människor vågar inte bilda familj i dag, eftersom de inte hittar en bostad. Människor får tacka nej till drömutbildningar eller drömjobb, eftersom de inte vet var de skulle bo.
Det finns också en samhällsekonomisk aspekt på det här. På utbildningar inom yrkesgrupper där det råder kompetensbrist fylls inte platserna, eftersom det inte går att flytta till utbildningsorten. Företag kan inte anställa, växa och betala in skatter, eftersom kompetensen de söker inte hittar bostad.
Även om jag som moderat kanske inte alltid instämmer i Hyresgästföreningens förslag på lösningar instämmer jag helt i problembeskrivningen. Bostadspolitiken i Sverige har inte präglats av någon krisinsikt, och under decennier har frågan knappt getts någon uppmärksamhet.
Under de åtta år som Socialdemokraterna och Miljöpartiet satt i regeringen var det fem olika personer som var bostadsministrar. En av dem satt dessutom under två olika perioder. Flyttkartongerna till bostadsministerns kontor bars in och ut med högre frekvens än en i andrahandslägenhet.
Herr talman! Den moderatledda regeringen lägger nu om bostadspolitiken i Sverige. Det finns ingen naturlag som säger att man måste stå år i bostadskö eller känna någon som känner någon för att få tag på en hyresrätt. Det finns ingen naturlag som säger att det måste krävas miljoner på banken eller rika föräldrar för att kunna köpa en bostadsrätt eller en villa. Man kan bara titta runt i Europa för att inse att situationen inte är så här i andra länder.
Regeringen fokuserar därför på att möjliggöra för att fler bostäder kan byggas genom enklare regler, kortare ledtider och mer byggbar mark.
Genom regelförenklingar kan vi få till mer yteffektiva bostäder och högre innovationskraft i byggandet, vilket i sin tur pressar priserna. Genom kortare ledtider - i dag tar det åtta till tio år från idé till färdig bostad - minskar kostnaderna under planeringsstadiet och fler bostäder kan byggas.
Genom att ordna fram mer byggbar mark kommer priset på mark att sjunka och vi kan bygga fler bostäder där människor faktiskt vill bo. Ett sådant exempel är strandnära lägen. Tidöpartierna presenterade så sent som i torsdags ett genomgripande förslag för att reformera strandskyddet och möjliggöra för fler bostäder.
Herr talman! På kort sikt är regeringens främsta prioritet att bekämpa inflationen. Det begränsade reformutrymme som finns lägger vi på att bygga ut rättsväsendet, stärka försvaret och återupprätta arbetslinjen. Dessutom lägger vi kraft på att skydda välfärden och hushållens ekonomi. Det är offensiva satsningar i en svår ekonomisk tid. En del satsningar har också direkt bärighet på att minska fallet inom samhällsbyggnadssektorn och människors utsatthet på bostadsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Vi förstärker temporärt rotavdraget från 50 000 kronor till 75 000 kronor och separerar det från rutavdraget. Det gör vi av två skäl. Det kommer till exempel att rädda många jobb i byggsektorn, särskilt hos enmansföretagare eller mindre byggare som kan gå över från att bygga bostäder till att genomföra renoveringar och ombyggnationer.
Vi gör det också för att stötta människors privatekonomi. Bland våra politiska motståndare gör man sig ibland lustig över och påstår att rotavdraget framför allt går till miljonärer som bygger nya swimmingpooler. Miljonärer kommer alltid att ha råd att bygga nya swimmingpooler, tro mig. Ett förstärkt rotavdrag kan däremot vara skillnaden som gör att en barnfamilj som behöver lägga om taket eller tilläggsisolera för att spara el har råd att göra det.
Regeringen skapar också två planeringsbonusar till kommuner som väljer att ta fram detaljplaner trots att efterfrågan på dessa just nu är låg. Det handlar bland annat om 60 miljoner kronor för kommuner som tar fram detaljplaner för småhus. Efterfrågan på nya småhus är enorm. De senaste decennierna har det politiska fokuset legat på att bygga fler lägenheter. Samtidigt vet vi att sju av tio svenskar vill bo i småhus. Att möjliggöra ett större småhusbyggande är därför också en viktig punkt i regeringens bostadspolitik.
Vi skapar en planeringsbonus på 20 miljoner kronor för kommuner som gör det möjligt att omvandla kontorslokaler till bostäder. I takt med att distansarbete och arbete hemifrån ökar ändras också behoven av kontor i samhället och hur dessa ser ut. Under andra hälften av 1900-talet kontoriserades många bostäder i våra städer. Många av de kontoren skulle nu kunna omvandlas tillbaka till bostäder, men bland annat gällande detaljplaner sätter stopp.
Förutom att skapa möjlighet att bygga fler bostäder hoppas vi att bonusarna också blir ett stöd för kommuner så att de inte behöver dra ned på sin plankapacitet under lågkonjunkturen.
Herr talman! Låt mig vara tydlig: 2024 kommer att bli ett tufft år vad gäller bostadsbyggandet på grund av hög inflation och höjda kapitalkostnader. Med en återhållsam budget och en offensiv bostadspolitik kan vi dock brotta ned inflationsmonstret och komma till rätta med de strukturella problem som skapat en bostadsmarknad som inte fungerar.
Herr talman! Eftersom utgiftsområde 18 också inkluderar konsumentpolitiken vill jag passa på att ägna den några ord.
Den moderatledda regeringen genomför nu en kraftig satsning på ett stärkt konsumentskydd genom att vi förstärker myndigheten Allmänna reklamationsnämnden, Arn, som prövar tvister mellan konsumenter och företag. Ett beslut från Arn är en rekommendation om hur tvisten ska lösas och är ett enklare sätt att avgöra en tvist än att driva den rättsligt i en domstol. Arns rekommendationer arbetas också ofta in i exempelvis branschstandarder och är på det sättet vägledande för hur regelverk och lagstiftning ska tolkas.
Arn är ett viktigt verktyg när det gäller att stärka konsumentskyddet i Sverige och underlätta för näringsidkare att följa lagstiftningen och göra rätt. Samtidigt har antalet ärenden till Arn ökat kraftigt de senaste åren, vilket riskerar att leda till ökade ärendebalanser och längre avgörandetider. Därför stärker vi nu Allmänna reklamationsnämndens budget med 5,2 miljoner 2024 och 9,6 miljoner respektive 11 miljoner 2025 och 2026.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Vi vidtar också andra åtgärder för att stärka Allmänna reklamationsnämnden. Ungefär en tredjedel av de ärenden som kommer in till Arn avvisas då de antingen understiger värdet på tvister som myndigheten prövar eller inte är kompletta och inte heller kompletteras. Detta skapar en onödig arbetsbelastning på myndigheten, som fortfarande måste handlägga ärendena.
Regeringen har därför lagt en proposition om att införa en symbolisk ansökningsavgift till Arn, i enlighet med gällande EU-direktiv. Det kommer förhoppningsvis både att leda till att fler konsumenter tar reda på om myndigheten faktiskt kan handlägga ärendet och kompletterar sina ansökningar vid behov.
Herr talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.