Fru talman och kära kollegor! I vårt utskott har vi förmånen att arbeta med viktiga frågor, hälso- och sjukvård och socialtjänst, som berör alla. Det starka engagemanget här i kväll visar på att vi är många som bryr oss. Här finns mycket att göra.

Mycket av den ohälsa som vi ser i dag kan förebyggas. Hur vi utformar vårt samhälle och jobbar med folkhälsoperspektivet i insatser på olika nivåer har stor betydelse. Hur statsbudgeten läggs har också stor betydelse även om huvudmannaskap för de flesta insatser är på regional och kommunal nivå.

I det här sammanhanget vill jag också nämna den pågående utredningen om huvudmannaskapet för sjukvården och att vi i nuläget inte anser att en gigantisk och resursslukande omorganisation är vad hälso- och sjukvården behöver. Vi tror att det är bättre att fokusera på de områden som inte fungerar och sätta in insatserna där.

I vår budget på utgiftsområde 9 har vi gjort några satsningar som jag särskilt vill nämna.

Vi utökar de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 14 miljarder. Det är en viktig förutsättning för att över huvud taget kunna klara verksamheten och bibehålla en rimlig arbetsmiljö för dem som arbetar där.

Vi är skeptiska till de prestationsbaserade medel som regeringen har anslagit vad gäller bland annat vårdplatser. Vi ser det som ett feltänkande som leder bort från det verkliga problemet, som är personalens arbetsmiljö, arbetsvillkor och löner.

Vården står inför stora utmaningar. Det behövs fler kollegor i både sjukvården och den kommunala vården och omsorgen för att skapa en bra arbetsmiljö för personalen med ett lugnare tempo och ökad attraktivitet för yrket.

Pengar är självklart aldrig allt. Men för att till exempel reformen om god och nära vård, där primärvården är navet, ska kunna genomföras på ett bra sätt krävs det satsningar, särskilt nu i tider av inflation och höga räntor. Ett alltför begränsat tillskott kommer att leda till nedskärningar i kärnverksamheten över hela landet. Vi ser redan nu hur sjuksköterskor varslas samtidigt som vårdköerna är alltför långa. Denna nedskärningspolitik kommer att slå hårdast mot dem som befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge och som är i störst behov av välfärdstjänster, men i förlängningen kommer vi alla att drabbas.

Det är inte bara nedskärningar i regionernas verksamhet som direkt drabbar vården. Även neddragningar i kommunerna slår i förlängningen mot vården. Unga som får sämre stöd i skolan, socialtjänst som inte hinner uppfatta behov i tid, elevhälsa som inte har tillräckliga resurser och så vidare - allt detta riskerar att leda till olika former av ohälsa som kräver resurser längre fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljöpartiet vill betona vikten av att jobba förebyggande för att undvika ohälsa hos alla. Psykisk ohälsa är utbredd i stora delar av befolkningen och borde uppmärksammas mer, och för äldre är det av stor vikt att fånga upp behov i tid för att kunna ge stöd och insatser som kan minska till exempel fallolyckor, personligt lidande och resurskrävande insatser från regionerna.

Sjukvårdens kostnader är heller inte något som ska ses som något konstant. Det vi lyckas förebygga genom olika satsningar tar vi igen på minskade vårdkostnader senare. I det sammanhanget vill jag förstås återigen slå ett slag för vårt förslag om en folkhälsolag.

Fru talman! Även om vi förordar generella anslag i första hand vill jag ändå nämna en riktad satsning som har fyllt en mycket viktig funktion: den så kallade återhämtningsbonusen. Den har gett personalgrupper möjlighet att testa nya sätt och egna idéer för att förbättra arbetsmiljön, inklusive arbetstidsmodeller. Många projekt har pågått över landet.

Det är sorgligt, tycker Miljöpartiet, att regeringen nu avslutar denna satsning. Pengarna har funnits sökbara för personalgrupper inom både hälso- och sjukvård och äldreomsorg, och för oss var tanken att den här satsningen skulle fortsätta.

Fru talman! Jag vill särskilt nämna ytterligare ett par områden.

Det första är personlig assistans. För att assistansen ska fungera på ett bra sätt behöver arbetsvillkoren för att vara personlig assistent vara tillräckligt bra.

Många assistansbolag larmar om att de låga uppskrivningarna av assistansersättningen håller på att utarma deras möjligheter att rekrytera och behålla assistenter och att bedriva ett seriöst arbete. Uppskrivningarna har gjorts på alltför låga nivåer, även om regeringen i år har ökat uppskrivningen till 2,5 procent i stället för förra årets 1,5 procent. Det ligger under de kollektivavtalade lönehöjningarna.

Schablonens nivå handlar om vilka löner man kan ge, att kunna värdera medarbetare med lång erfarenhet och kompetens när det är viktigt och att ge handledning och utbildning. Om utrymmet blir allt snävare är risken stor att seriösa företag slås ut och att de mindre nogräknade kvarstår. Därför är schablonnivån i sig viktig för en väl fungerande och seriös sektor.

Miljöpartiet anser därför att nivån bör skrivas upp med 5 procent under nästa år. Vi anser också att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en långsiktig, stabil och förutsägbar modell för uppskrivning av assistansersättningen framöver. Vår föreslagna höjning är tänkt som ett första steg på vägen mot att i slutet av mandatperioden kunna sluta det gap som har uppstått efter ett flertal år med alltför liten uppskrivning.

Fru talman! Jag vill nämna ytterligare par områden i korthet här mot slutet.

Ett är vår satsning på att öka vårdens roll i det förebyggande arbetet med barn och unga i riskzon. Vården behöver få en större roll i det strukturerade förebyggande arbetet för barn och unga som riskerar att hamna snett. Vi vill möjliggöra ett snabbspår till psykiatrisk utredning och vård för barn och unga i riskzon. Vid en kris finns ofta en större mottaglighet för behandling, som kan försvinna om barnet får vänta. Detta bör vara en del i ett skräddarsytt förebyggande arbete med barn i riskzon, och en metod för detta behöver utarbetas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Miljöpartiet menar också att personer som har utsatts för sexuella övergrepp inte ska behöva betala för undersökning och vård. Det ska inte finnas minsta risk att någon som inte har råd med en sådan vårdkontakt undviker att ta den, och samhället behöver göra allt för att underlätta för en våldsutsatt. Region Skåne har fattat beslut om motsvarande, och vi anser att det ska gälla i hela landet. Staten bör bidra till kostnaden, som vi uppskattar till 18 miljoner årligen.

Avslutningsvis, fru talman, befinner vi oss i en tid med stora samhällsutmaningar. Klimatförändringar och kraftig förlust av biologisk mångfald skakar grundförutsättningarna för trygghet, frihet och ekonomisk utveckling. Lyckas vi inte vända utvecklingen kommer vi också att få se ökade kostnader inom vården och omsorgen.

Miljöpartiet visar i vårt budgetförslag att en annan väg än regeringens är möjlig - en väg som tryggar välfärden och det hållbara samhället och accelererar den gröna omställningen. Jag ställer mig såklart bakom vårt särskilda yttrande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 december.)