Fru talman! Tack till Niels Paarup-Petersen, som lyfter en mycket viktig diskussion!

Frågan är dessutom extra relevant i tider som dessa. Just nu sliter nämligen tiotusentals lärare med betygsättningen i grundskolan inför terminsbetygen, som ska sättas och delas ut till eleverna om bara några få dagar. Det är en tid då vi svart på vitt kan se att likvärdigheten inte är så bra som den behöver vara i ett land som Sverige. Rapport efter rapport fortsätter att belysa att jämlikheten och likvärdigheten i skolan inte är tillräckligt bra. Betygssystemet är en del av det som cementerar denna olikvärdighet, och den konstruerade utslagsgränsen mellan E och F är en av anledningarna.

Det finns nämligen all anledning att tro att betygssystemets konstruktion har en effekt på barns och ungas mående. Det är en aspekt som inte lyftes upp särskilt mycket i debatten tidigare, men den psykiska ohälsan bland barn och unga i vårt land är betydligt högre än i jämförbara länder i Norden, övriga Europa och världen.

Det finns skäl att tro att det är mer provtung betygssättning som leder till detta. Det ökar stressen och pressen på svenska elever. Det står helt i strid med de reformer som vi är ganska överens om i den här kammaren. Det handlar om ämnesbetyg och att kunna väga samman betyg för just A till D, men det gäller inte för betyget E.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som sagts tidigare slås 15 procent av våra barn i grundskolan ut varje år i övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Jag håller med ledamoten Paarup-Petersen om att just den gruppen är en guldgruva för de kriminella gängen när de ska hitta nästa rekrytering.

Det är tyvärr bara en konstruerad utslagning av elever. Den har skapats genom införandet av ett betygssteg för underkänt. Den infördes med det målrelaterade betygssystemet. Men det var inte tanken med systemet från början, när vi införde det en gång i tiden. Det skulle nämligen bara vara en liten andel som inte skulle klara det godkända betyget.

Detta kommer att medföra fortsatt stora utslagningar. Men det finns faktiskt lösningar. Flera utredningar har tittat på det, men tyvärr har regeringen stängt dörren för dem. Utredningen om fler vägar till arbetslivet, som ministern tidigare pratade om, hade faktiskt möjlighet att utreda detta fram till i våras då skolministern och regeringen brutalt stängde dörren. Man får inte utreda huruvida det skulle gå att förändra betygssystemet och F-betygets konstruktion.

Inte heller när regeringens egen betygsutredning för att komma till rätta med likvärdigheten tillsattes fanns det med någonting om att utreda gränsen mellan F och E. Vi kommer alltså att år efter år gå med ett konstruerat utslagningssystem utan att försöka lösa problemet.

Jag fortsätter därför, liksom Niels Paarup-Petersen, att fråga: Hur tänker regeringen lösa den här frågan?