Herr talman! Jag tänker att det behövs nationella krafttag här. De 21 regionerna ska inte behöva göra sin egen grej i detta, utan jag tror att det måste finnas något slags ram runt detta. Stockholm har precis börjat med att plocka tillbaka verksamheter som inte har fullgjort sina plikter, om man ska uttrycka sig så.
Den 16 november hade vi ett möte i socialutskottet och träffade då väldigt många aktörer. Vi träffade SKR, Ivo, polisen, Ekobrottsmyndigheten - alla som är involverade i detta. De lade upp väldigt många förslag på bordet om hur man ska hindra de aktörer som är klart olämpliga. Det handlade om tillståndsplikter, ökade resurser för tillsynsmyndigheterna och mycket annat.
Jag återkommer till att vi väldigt länge har föreslagit att kriminella ska stoppas från att starta välfärdsverksamheter inom hälso- och sjukvård genom en stopplag. Det handlar om att hindra privata aktörer som inte har rent mjöl i påsen från att kunna verka inom dessa verksamheter.
Sveriges Kommuner och Regioner köpte 2021 tjänster för 194 miljarder av privata aktörer på välfärdsmarknaden. Det är tjänster som egentligen skulle ha utförts i egen regi. Detta utgör ungefär 17 procent av sektorns totala kostnader, vilket är ett enormt belopp. Under 2023 publicerade Ekobrottsmyndigheten tillsammans med andra myndigheter en lägesrapport, och i den visar det sig att man räknar med att ungefär 9 miljarder går åt till ekonomisk brottslighet där olika typer av verksamheter har öppnats inom just hälso- och sjukvård, tandvård och så vidare. Mörkertalet är också stort. Det är galet mycket pengar som försvinner ut i svarta hål.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag anser att politiker väldigt länge har satt sig i marknadens knä utan att tänka på konsekvenserna. Vi tycker att detta är en jätteviktig fråga. Det är fortfarande så att dessa kriminella nätverk, som jag kallar maffian, kramar ut väldigt mycket pengar ur systemen. Det är förstås väldigt illa. Det handlar också om att jag ska kunna gå till en vårdcentral som så att säga inte styrs av maffialiknande organisationer.
Så här sa Amir Rostami: "Narkotikan har varit central för den organiserade brottsligheten och vi har haft tunnelseende. Det har gjort att vi har missat andra delar av inkomstkällorna för de kriminella gängen." Han är professor i kriminologi, och han pekar på just bedrägeribrotten och välfärdsbrotten, som eskalerar. Detta är en marknad som växer, det vill säga det illegala där man kan göra grova pengar på skattepengar men också genom att tvätta pengar rena.
Jag tänker också på de barn som kom hit som ensamkommande och de barn som nu placeras i HVB-hem. Detta är inte statsrådets ansvar, men ett kriminellt nätverk som infiltrerar ett HVB-hem har självklart en utomordentligt bra rekryteringsbas där. Det tror jag att det finns flera exempel på. Här behövs helt andra riktlinjer.
Jag undrar, herr talman, om statsrådet tänker stärka Ivos tillsynsarbete så att myndigheten ska kunna utöva en ännu hårdare granskning av dessa oseriösa aktörer. Blir det ett kraftfullt resurstillskott? Jag ser med oro framför mig att regionerna nu när de har enorma underskott knappast kommer att ha resurser att följa upp denna typ av superproblem i sina regioner. Allt kommer i stället att satsas på att försöka se till vi får en vård att lita på.
(forts.)