Herr talman! Den här interpellationen spänner över många frågor, minst sagt. Jag vill börja med att understryka att vi nu försöker att föra en energipolitik som sätter Sveriges befolkning i centrum. För första gången på decennier har vi nu lagt fram en politik som rör elsystemet och dess leveranssäkerhet. Jag må bära titeln energiminister, men jag har medvetet - i alla fall under den här perioden - valt att inte ha Vattenfall i mitt hägn just därför att jag vill kunna ha ansvar för helheten i elsystemet. Vi har valt att sätta just leveranssäkerhet i fokus.

Jag tycker att man kan ta upp Öresundsverket som ett konkret exempel. Sedan regeringsuppdraget den 22 december förra året har vi systematiskt fokuserat på stärkt försörjningstrygghet. Det är mycket riktigt så att överföringskapaciteten i ett så stort och avlångt land som Sverige påverkas rätt dramatiskt om man inte har tillräckligt mycket baskraft i systemet. I ett ganska sårbart läge har vi haft behov av att kunna öka överföringskapaciteten genom att tillföra kraftproduktion i olika delar, i flera fall med Karlshamnsverket eller andra verk, till exempel Heleneholmsverket, Ryaverket och Öresundsverket. En del har använts aktivt; en del har vi kunnat använda mer som backup i systemet för att kunna öka överföringskapaciteten i svåra lägen.

Det som har hänt dels till följd av en kraftig utbyggnad av väderberoende kraftproduktion, dels på grund av Rysslands fruktansvärda invasionskrig i Ukraina är att vi har fått se enorma fluktuationer i elpriserna. Detta gör det svårt för dem som tittar på att göra tyngre investeringar i vindkraft eller kärnkraft att veta vilket pris de ska räkna på. Ena dagen har vi minuspriser, andra dagen har vi väldigt höga elpriser.

Denna volatilitet är ett problem i sig. Många företag - och till och med hushåll - har sagt att de kan tänka sig en något högre prisbild på elen bara de vet ungefär inom vilket spann priset ligger, så att de vågar sätta ned foten för sina investeringar eller sätta ned foten som familj. Det kan handla om att man vågar köpa en villa eller vågar göra ett inköp eftersom man vet hur kostnaderna kommer att se ut.

Sammantaget gör detta att det inte är tu tal om att det behövs mer kärnkraft om man vill brassa på med mer väderberoende kraftproduktion och mer vind. Ur det perspektivet hör de ihop. Man kan driva elsystemet på enbart kärnkraft, men det går i dagsläget inte, rent tekniskt, att driva det på enbart vindkraft - det blir alldeles för labilt.

Utöver detta vill jag trycka på att regeringen också arbetar för att säkerställa att befintlig produktion finns kvar; SVK:s avtal med Öresundsverket och omprövningen av vattenkraften är exempel på detta. Vi fortsätter arbetet i samma riktning.