Fru talman! Vi förstår att ministern lämnar ett annat besked nu om att trafikstarten kanske kan försenas. Det ministern sa för ett halvår sedan gäller alltså inte längre, eftersom det finns annan information att ta hänsyn till.

När regeringen för ett år sedan skrotade planerna på nya stambanor i Sverige var det olyckligt ur flera perspektiv. Ett av dessa bevittnar vi nu i denna debatt, och det är att regeringen öppnar Pandoras ask och tidsplaner spricker. När saker som varit färdigförhandlade plötsligt stryks öppnar det upp för osäkerheter, nya tankar och nya inspel. Vi har nu sett hur kommunerna i stråket och Västra Götalandsregionen fullt naturligt kommit med nya inspel om hur järnvägen borde dras. Vi har sett Sverigedemokraterna vakna till liv och förorda att inte bygga ny järnväg utan behålla museijärnvägen.

Regeringen sätter inte ned foten utan lämnar frågan vidare utan tydliga instruktioner till Trafikverket. Senaste nytt om tidpunkt för trafikstart, enligt det som surrar i luften i Västra Götaland, är en försening på sex till åtta år. Det måste till nya förhandlingar och inte minst nya utredningar för nya sträckningar.

Om jag har förstått det rätt gör den budgetram som regeringen har satt att fördyrande extra investeringar för stationslägen och annat måste tas av kommuner och av regionen. Kommuner och en region som går på knäna och som har fått kraftigt minskade anslag till exempelvis skola och folkbildning ska alltså tyngas än mer.

Hur ska beslut fattas, och hur ska finansiering säkras? Är det statsrådets mening att det nu är upp till Trafikverket, regionen och berörda kommuner att fatta beslut om ny järnväg och att regionen och kommunerna också ska finansiera det som går utanför ramen? Vilken är regeringens roll i den fortsatta processen? När ska Trafikverket vara klart med sin vidare planering? Det har vi inte fått besked om.

I en statsministerutfrågning i våras frågade jag statsministern om det möjligen kan ha varit ett oklokt beslut att skrota stambanor då ett robust och redundant järnvägsnät är en viktig komponent i det civila försvaret. Statsministern höll då inte med om min bedömning utan sa: Järnväg är en viktig del av infrastrukturen och därmed en viktig del av civilförsvaret, men det är lite mer än bara höghastighetståg. Han fick också applåder för sitt svar.

Nu visar det sig emellertid att en viktig komponent i att vara ett Natoland är att man har just ett robust och redundant järnvägsnät. Detta är något som Försvarsmakten och försvarsministern tydligt har deklarerat. Det var nyheter som blev kända för allmänheten för bara en månad sedan.

Därför vill jag fråga infrastrukturministern om det kommer att vara prioriterat att järnväg mellan Göteborg och Borås byggs med tanke på en fortsättning till Ulricehamn och Jönköping. Jag undrar alltså om det kommer att prioriteras - det är skillnad mellan detta och att det inte ska omöjliggöras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Har denna fråga, med hänsyn till vårt försvar, blivit viktigare sedan beslutet att skrota stambanor för ett år sedan? Jag har sålunda två frågor. Jag undrar dels hur beslut fattas om sträckan Borås-Göteborg, inklusive finansiering, dels om framtida sträckning till Jönköping numera är en prioriterad sak.