Herr talman! Låt mig börja med att verkligen tacka för interpellationen, för detta är väldigt viktiga frågor. Jag tycker också att det är välkommet att Jan Riise lyfter alla relevanta perspektiv i sin interpellation, det vill säga behovet av att vi är en attraktiv forsknings- och studienation och å andra sidan vikten av att motverka fusk - vilket i sin tur också är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta vara attraktiva.

Låt mig förvissa Jan Riise om att alla i regeringen är väldigt måna om att Sverige ska vara attraktivt för kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft, liksom för forskare och doktorander. Jag är personligen helt övertygad om att den typen av utbyte vi har på våra lärosäten är helt avgörande för att den intellektuella debatten och forskningen ska kunna utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidöpartierna är också, av just detta skäl, överens om att undersöka behovet av särskilda regler för doktorander och forskare. Det pågår därför ett arbete i Regeringskansliet för att arbeta fram ett uppdrag som ska se över förutsättningarna för bland annat utländska forskare att verka i Sverige. Det finns en bakgrund här: dels ett ändrat försörjningskrav för permanenta uppehållstillstånd, dels att det har varit flera år av långa handläggningstider - även om jag nu konstaterar att de aktuella siffrorna innebär att den genomsnittliga tiden från ansökan till beslut är 93 dagar. För dem som får bifall är snittet 70 dagar, men det ser givetvis olika ut i olika kategorier.

Utredaren ska alltså föreslå åtgärder som förbättrar möjligheterna att attrahera och behålla utländska doktorander och forskare i Sverige men också göra en översyn av regelverket gällande uppehållstillstånd för studier. Syftet är att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation, och jag hoppas kunna presentera det uppdraget inom kort.

Jag vill säga något ytterligare om handläggningstiderna. Handläggningstiderna för denna grupp har ju debatterats under lång tid. De påverkar naturligtvis universiteten och högskolorna, eftersom vissa ansökningar inte hinner handläggas i tid och eftersom lärosätena då inte kan fylla sina studieplatser för internationella studenter.

Som en åtgärd för att komma till rätta med detta utarbetar Migrationsverket nu tillsammans med flera lärosäten en gemensam strategi för att upptäcka tecken på studieavbrott som kan tänkas påverka en persons status för uppehållstillstånd. Migrationsverket bedömer att antalet förlängningsansökningar skulle minska om samtliga lärosäten skulle tillämpa en sådan strategi framöver, vilket även skulle kunna leda till att handläggningstiderna minskar. Planen är att detta arbete ska vara klart i april 2024.

En annan fråga som har tagits upp i debatten är att det är svårt för vissa att ha en utlandsvistelse under tiden som de bedriver studier. Jag vill påpeka att Migrationsverkets praxis för utlandsvistelser har ändrats. Möjligheten att vistas en längre tid utanför Sverige utan att man riskerar att få sitt uppehållstillstånd återkallat, så länge som vistelsen är en del av studierna, har utökats. Tidigare praxis innebar att ärenden om återkallelse öppnades även för väldigt seriösa studenter. Förändringen leder enligt Migrationsverket också till bättre användning av myndigheternas resurser, och därmed kan handläggningstiderna kortas.

Det pågår för närvarande en utredning om hur högkvalificerad arbetskraft kan främjas och vilka åtgärder som krävs för att attrahera talanger. Utredningen har ett brett uppdrag som också innefattar att se över hur man kan möjliggöra kortare handläggningstider. Utredningen ska redovisa sina resultat senast den 31 januari, alltså efter årsskiftet. Här kan det absolut finnas skäl för regeringen att återkomma.