Fru talman! Jag vill tacka Ingela Nylund Watz för att hon har skrivit denna viktiga interpellation, som handlar om överskuldsättningen i Sverige. Om jag blev glad över Ingela Nylund Watz interpellation blev jag snarare bekymrad över svaret. Statsrådet Wykmans svar är kort sagt oroande.

Enligt min uppfattning har vi en regering som inte agerar mot kostnadskrisen i samhället och som inte hjälper hushållen när det är som tuffast. Man agerar inte utan står i stället på hälarna.

Socialdemokratiska regeringar i Danmark och Spanien har visat att det går att bekämpa inflationen med en aktiv politik. Sätt press på bankerna och energibolagen! Var en nagel i ögat på livsmedelsjättarna! Det har fungerat i andra länder, men SD-regeringen avvaktar. Jag tror till och med att vice statsminister Ebba Busch här i riksdagens talarstol, i en interpellationsdebatt, förklarade att de inte agerade för att de inte var kommunister.

Antalet svenskar med skulder hos Kronofogdemyndigheten räknas i hundratusental. Runt en halv miljon svenskar har skulder hos Kronofogden, och antalet svenskar som har sådana skulder ökar. Överskuldsättningen innebär ett stort lidande och negativa konsekvenser för den enskilde men också för den enskildes närstående. Jag tror att det var Lunds universitet som konstaterade att runt 20 procent av de överskuldsatta har försökt ta sitt liv.

Överskuldsättningsutredningen kom med ett betänkande och ett antal förslag redan i slutet av sommaren, men just nu uppfattar jag att vi har en regering som drar fötterna efter sig. Då blir frågan: När kommer konkreta förslag? Jag undrar, precis som Ingela Nylund Watz: Avser regeringen att vidta åtgärder mot de ökande klyftorna i samhället i ljuset av den ökande skuldsättningen?